Hjärnan

En del föredrar att jobba eller plugga med musik. Andra vill ha tyst. Hur vi uppfattar ljud är väldigt individuellt. Musik sägs ofta öka kreativiteten, men nu tyder forskning på att det kan vara precis tvärtom.

Överviktskirurgi kan ge positiva hälsoeffekter på diabetes typ 2 och innebära att sjukdomen kan förebyggas eller botas. Forskning visar att hjärnan ligger bakom de positiva hälsoeffekterna.

Hjärnans regioner kan utvecklas oberoende av varandra, i en mosaikliknande evolution. Det visar ett selektionsexperiment med akvariefiskar. Efter bara fyra generationer av riktat urval hade en viss del av fiskens framhjärna ökat med 10 procent, men inga andra regioner.

Genom att mäta snabba förändringar i hjärnans aktivitet, sådant som tidigare setts som "brus", kan man förutspå om en psykiatrisk behandling kommer att lyckas eller inte. Hjärnans variabilitet är den starkaste och mest pålitliga indikatorn för behandlingsresultatet.

Hjärnan reagerar blixtsnabbt när det luktar fara. Med hjälp av ny teknik har forskare vid Karolinska Institutet nu kunnat studera vad som händer i hjärnan när det centrala nervsystemet avgör om en lukt är en fara eller inte.

Patienter med bipolär sjukdom som får maniska sjukdomsskov, utvecklar mer förändringar i hjärnan än patienter utan skov. Ju fler maniska episoder patienterna upplevde, desto mer minskade hjärnbarkens tjocklek. Resultaten tyder på att bipolär sjukdom kan vara en neuroprogressiv sjukdom.

Alla celltyper i motorbarken, den del av hjärnan som styr våra rörelser, har nu kartlagts i en ”cellatlas”, i ett stort internationellt forskningsprojekt. Syftet är att öka kunskapen om hjärnans sjukdomar, som ALS, och bidra till bättre behandlingar.

Det kan finnas ett samband mellan ljus under graviditeten och hur fostrets hjärna utvecklas. Ljusstimulering under graviditeten kan på sikt bli ett sätt att förebygga neurologiska störningar senare livet, tror forskarna.

De allra flesta behandlingar påverkas av patientens positiva förväntningar på effekten – och av vårdpersonalens bemötande. Dessa placeboeffekter borde utnyttjas bättre inom sjukvården, menar forskare.

Forskare har upptäckt en mekanism i hjärnan som kan förklara varför vissa blir alkoholberoende och andra inte. – En liten grupp nervceller styr om en individ klarar av att bromsa, eller inte lyckas hejda sitt alkoholintag, säger Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings...

Att behandla hjärntumörer är svårt på grund av de barriärer som finns runt hjärnan. Nu har forskare gjort en upptäckt som kan ändra på det.

Betablockerare, läkemedel som används vid bland annat högt blodtryck, kan återställa blodkärlsmissbildningar i hjärnan. Det har forskare från bland annat Uppsala universitet visat i en studie på möss.

För att studera hur hjärnan fungerar och utveckla nya tekniker för behandling av neurologiska sjukdomar har forskare vid Lunds universitet utvecklat vävnadsvänliga och flexibla mikroelektroder som är ungefär en tiondel så tjocka som ett hårstrå. 

Genom att kartlägga vilka nervceller som ingår i mag- tarmkanalens nervsystem hos möss, har forskare fått mer kunskap om hur nervcellerna bildas och vilken funktion de har. I framtiden hoppas man kunna bena ut nervcellernas roll vid olika tarmsjukdomar samt identifiera måltavlor för ny...

En ny metod som långsamt frisätter läkemedel lokalt i hjärnan har tagits fram av forskare vid Lunds universitet. Läkemedlet kapslas in i nanopartiklar och levereras till hjärnvävnaden via flexibla elektroder.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt sambandet mellan vissa immunmarkörer i blodet hos nyfödda barn och risken att senare utveckla autism. De fann att medelhöga nivåer av en klassisk inflammationsmarkör, C-reaktivt protein (CRP), var kopplat till lägst risk, medan både höga och...