Arkeologi
Arkeologer gräver fram saker som kan berätta om människors liv. En snöansamling djupt inne i en glaciär eller ett forntida pollenkorn är också arkeologiska fynd – användbara i forskning om hur klimatförändringar påverkat samhällen genom tiderna. Här är alla artiklar om resultat från arkeologisk forskning.
-
Vulkanisk vinter gynnade uppkomsten av dinosaurier
En köldperiod för 201 miljoner år sedan ledde till ett massutdöende av stora reptiler. Men befjädrade dinosaurier inte bara överlevde, utan kunde snabbt växa i antal under tidsperioden jura.
-
Så skapade dinosaurien Dippy en proteststorm i England
När Naturhistoriska museet i London meddelade att dinosaurien Dippy skulle flyttas blev det enorma protester. Idéhistorikern Björn Billing har rett ut varför.
-
Tidig muslimsk gravplats upptäcktes med kombinerad forskning
Forskare har oväntat hittat kvarlevor som begravts enligt muslimsk sed i Levanten, det område som idag är Syrien. Fynden som ger ökad kunskap om både regionens historia och tidig islam kom efter att data från arkeologi, historia och bioarkeologi kombinerades.
-
Kyrka byggdes med medeltida metoder
Södra Råda kyrka, en kulturskatt från 1300-talet som brann ned 2001, har byggts upp med medeltida tekniker. Gammal hantverkskompetens har återuppväckts genom projektet.
-
Kärnavfallet ska begravas i 100 000 år
Det radioaktiva avfallet från Sveriges kärnkraftverk måste hållas avskilt från människor i 100 000 år. Lika länge måste kunskapen om dess risker hållas vid liv.
-
Mumifiering i Europa redan i förhistorisk tid
Mumifiering av döda kroppar kan ha skett redan i förhistorisk tid. Den upptäckten har forskare gjort i samband med en analys av 8 000 år gamla gravar från jägarstenåldern, mesolitikum, i Portugal.
-
Våren blev slutet för dinosaurierna
Det var vår i luften när meteoriten som ledde till att dinosaurierna utrotades slog ner på jorden. Det har forskare kommit fram till genom att undersöka ben från fiskar som snabbt mötte döden efter nedslaget.
-
Dna-teknik avslöjar hemlighet bakom skelett i stenåldersgrav
En man vars skelett hittats i en gravhög i Portugal har, enligt dna-analys, levt på musslor och vatten från västra Afrika och dog på 1600- eller 1700-talet. Men varför begravdes mannen i en portugisisk stenåldersgrav?
-
Medeltidsskepp hittat utanför Fjällbacka
Ett tidigare helt okänt vrak har hittats utanför Fjällbacka. Analyser av träprover visar att det är det äldsta förlista skepp som påträffats i Bohuslän. – Virket kommer från ekar som fällts mellan år 1233 och 1240, det vill säga för nästan 800 år sedan, säger marinarkeologen...
-
Hövdingens hall ska grävas fram i Uppåkra
Strax utanför Lund döljer sig resterna av en världsunik järnåldersbosättning, Uppåkra. Bara en bråkdel har undersökts. Nästa höst börjar utgrävningarna av det som bedöms ha varit Uppåkras maktcentrum – hövdingahallen. Nya metoder att analysera jorden ska också ge svar på mer...
-
Guldsmycken från Nefertitis tid hittade i bronsåldersgrav på Cypern
Över 150 mänskliga skelett och närmare 500 föremål – bland annat guldsmycken, ädelstenar och keramik – från omkring 1350 f.Kr. Det är några av fynden utgrävningen av två gravar i bronsåldersstaden Hala Sultan Tekke på Cypern.
-
Här tämjdes de första hästarna
När de första hästarna blev tämjda ersatte de alla andra hästar på bara några århundraden. Ett stort internationellt forskarteam har löst det mångåriga mysteriet kring var och när den moderna hästen tämjdes först.
-
Kulturarv som hotas av klimatförändringarna
Det är inte bara miljön och ekonomin som hotas av ett varmare klimat. Även människors kultur, identitet och traditioner påverkas. Vid Lunds universitet har forskare börjat dokumentera det kulturarv som klimatförändringarna hotar att urholka, och i värsta fall helt utradera.
-
Analys av järnåldersskelett kan ge polisen kriminaltekniska verktyg
Kvarlevor från en massaker på Öland på 400-talet kan utveckla polisens forensiska arbete. Arkeologen Clara Alfsdotter har analyserat forntida skelett och nedbrytning av lik i olika miljöer, för att ta reda på vad som hände vid dödstillfället. Kunskapen kan tillämpas även vid nyare...
-
En miljon år gammalt dna belyser mammutarnas historia
För en miljon år sedan levde mammutar på den sibiriska stäppen. Nu har forskare extraherat genetiskt material från mammutbetar som legat begravda i permafrosten - och kartlagt stora delar av mammutarnas genom.
-
Samer har obetydligt inflytande över det egna kulturarvet
Svenska samer involveras sällan i arkeologiska projekt som rör det egna kulturarvet. Trots att Sverige och svenska arkeologer ställt sig bakom flera internationella policys för urfolk och kulturarv, går implementeringen av riktlinjerna långsamt. Det gäller inte minst den kommersiella...