Lådor med kopparslagg
Kopparslagg från en av stadens verkstäder. Bild: Göteborgs universitet
Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Eftertraktad koppar och ett skyddat läge gjorde den cypriotiska staden Hala Sultan Tekke till en av bronsålderns viktigaste handelsstäder. Det visar nya fynd från utgrävningar.

Forskare har kartlagt Cyperns historia sedan 1927. Den senaste expeditionen som utforskar bronsåldersstaden Hala Sultan Tekke, nära dagens Larnaca på sydkusten, startade 2010.

Nu har nya fynd hittats som bekräftar stadens betydelse för den första perioden av internationell handel i medelhavsområdet.

– Vi har hittat enorma mängder importerad keramik i Hala Sultan Tekke men också lyxvaror av guld, silver, elfenben och ädla stenar som visar att stadens produktion av koppar var en mycket eftertraktad handelsvara, säger Peter Fischer, professor vid Göteborgs universitet och utgrävningsledare.

Utgrävningarna har visat att staden var stor med en stadskärna som omgavs av en mur.

– Våra undersökningar och utgrävningar visar att Hala Sultan Tekke var större än man tidigare trott med en yta på 25 till 50 hektar, vilket är en stor stad med dåtidens mått. Vanligtvis är bosättningar under denna period och i detta område endast några hektar stora, säger Peter Fischer.

Smältugnar och slagg visar kopparproduktion

Under bronsåldern var Cypern den största kopparproducenten runt Medelhavet. Metallen utgjorde tillsammans med tenn basen för att tillverka brons, som sedan användes för gjutning av verktyg, vapen och smycken innan järnet togs i bruk.

Lämningar i staden visar på en omfattande koppartillverkning i form av smältugnar, gjutformar och slagg. Malmen fördes in till staden från gruvorna i de närbelägna Troodos-bergen.

– Verkstäderna producerade mycket sot och placerades i norra delen av staden för att vindarna vanligtvis från syd skulle leda bort soten och stanken. Idag hade den här typen av tillverkning varit omöjlig, det skapas bland annat arsenik, bly och kadmium i tillverkningen, men då visste man inte hur farlig framställningen var, säger Peter Fischer.

Stora mängder importerade varor

Cyperns centrala position i östra Medelhavet och en skyddad hamn skapade goda förutsättningar för en levande handel i Hala Sultan Tekke.

Forskarna har hittat stora mängder importerade varor i form av keramik, smycken och andra lyxvaror från kringliggande regioner som Grekland, Turkiet, Främre orienten och Egypten, men också långväga importer från Sardinien, Östersjöområdet, Afghanistan och Indien.

Fynden visar att staden var ett av de största handelsnaven under 1500–1150 före vår tideräkning. Den hade stor betydelse under den första perioden av internationell handel i området.

Hjälp för andra forskare

Förutom koppar tillverkades även eftertraktade purpurfärgade textilier. Färgen kom från purpursnäckor och utvanns från körtlarna. I staden producerades och exporterades också keramik med karaktäristiska motiv av människor, djur och växter.

– Det som är fantastiskt med de många keramikfynden är att vi kan hjälpa våra kollegor runtom i medelhavsområdet och även längre bort. Ingen keramik har samma spridning som den eftertraktade cypriotiska under den här tiden. Genom att hitta lokalt tillverkad keramik som vi kan datera i samma lager som annan tidigare svårdaterbar importerad keramik kan vi synkronisera dessa och därmed ge kollegorna en datering av deras fynd, säger Peter Fischer.

Läs mer: Guldsmycken från Nefertitis tid hittade i bronsåldersgrav på Cypern

Målade keramikföremål från utgrävningarna
Forskarna har hittat importerade varor som visar att staden hade handelsutbyten med många länder. Bild: Göteborgs universitet

Handeln blomstrade i staden i nästan 500 år, men precis som flera andra sofistikerade bronsålderskulturer kring Medelhavet kollapsade Hala Sultan Tekke strax efter år 1200 före vår tideräkning.

Staden gick under

Forskare har tidigare trott att de så kallade kallade sjöfolken invaderade östra Medelhavsområdet, förstörde städer och fick bronsålderskulturen på fall. Men Göteborgsforskarna har ändrat bilden.

Läs mer: Sensationellt gravfynd visar långväga kontakter i bronsålderns Cypern

Nytolkningar av skriftliga källor från denna period i Anatolien som låg i nuvarande Turkiet, Syrien och Egypten berättar om epidemier, hungersnöd, revolutioner och krigshandlingar genom invaderande folk.

– Dessutom pekar våra undersökningar på att ett försämrat klimat har varit en bidragande orsak. Det kan ha skapat en dominoeffekt, att folk i strävan att hitta bättre levnadsvillkor flyttar från centrala medelhavet åt sydost och därigenom kom i konflikt med kulturer i dagens Grekland, på Cypern och i Egypten, säger Peter Fischer.

Studie:

Interregional trade at Hala Sultan Tekke, Cyprus: Analysis and chronology of imports, The Journal of Archaeological Science.

Kontakt:

Peter Fischer, professor emeritus vid institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet, peter.fischer@gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera