Äpplet kan ge ökad kunskap om krigsskeppens utveckling

Vid flera tillfällen har marinarkeologer från Vrak, Museum of Wrecks, undersökt ett sund nära Vaxholm utanför Stockholm. I december 2021 upptäcktes ett mycket stort fartygsvrak. Skeppssidorna låg delvis nedfallna på botten, men i övrigt var skrovet bevarat upp till ett undre kanondäck. I de nedfallna sidorna fanns kanonportar i två olika nivåer – det rörde sig alltså om ett örlogsskepp med två kanondäck.

– Pulsen steg rejält när vi såg hur likt vraket var Vasa. Både konstruktionerna och de kraftiga dimensionerna kändes väldigt bekanta. Hoppet om att hitta ett av Vasas systerskepp tändes hos oss, berättar Jim Hansson som är marinarkeolog på Vrak.

Undre batteridäck. Bild: Jim Hansson, Vrak/SMTM.

En andra, mer noggrann undersökning gjordes våren 2022. Vid dykningar påträffades skeppstekniska detaljer som hittills bara setts på Vasa och ett flertal prover och analyser gjordes. Det framkom bland annat att eken till skeppsvirket huggits 1627 i Mälardalen – på samma plats som Vasas virke något år tidigare.

– Mått, konstruktionsdetaljer, träprover och arkivmaterial pekade alla åt samma håll. Vi hade hittat Vasas systerskepp Äpplet, säger Patrik Höglund, marinarkeolog på Vrak.

Ny kunskap och historia

Att marinarkeologerna nu är säkra på att de hittat Äpplet ger ny och viktig kunskap.

– Med Äpplet kan vi lägga ytterligare en viktig pusselbit i utvecklingen av svenskt skeppsbyggeri. Och det är först nu vi verkligen kan undersöka skillnaderna i Vasas och Äpplets konstruktioner, säger Jim Hansson.

– Det här kommer hjälpa oss förstå hur de stora krigsskeppen utvecklades från det instabila Vasa till sjödugliga bjässar som kunde behärska Östersjön – en avgörande faktor för Sveriges framväxt som stormakt på 1600-talet, berättar Patrik Höglund.

Marinarkeolog Patrik Höglund på vrakets babordssida i höjd med undre batteridäck. Bild: Jim Hansson, Vrak/SMTM.

 ”Den glömda flottan”

Forskningsprogrammet ”Den glömda flottan – Sveriges ”blåa” kulturarv 1450-1850″ kartlägger, dokumenterar och studerar den svenska örlogsflottan. Inom ramen för programmet undersöker Vraks marinarkeologer vrak efter örlogsskepp på flera platser längs Sveriges kuster. ”Den glömda flottan” är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Vrak/Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) och Museiverket i Finland.

Information om vrak samlas i digital form

Undersökningarna av Äpplet och andra vrak inom ramen för forskningsprogrammet ”Den glömda flottan” görs utan att föremål från vraken eller fartygsrester hämtas upp till ytan. I stället samlas en stor mängd information i digital form som sedan kan användas av andra forskare.

– Det visar hur annorlunda vi ser på maritimt kulturarv idag jämfört med när Vasaskeppet bärgades. Idag får vraken ligga kvar på botten, och det finns ett nytt museum som inte bygger i första hand på föremål, säger forskningsledare Leos Müller.

Skeppet som hittats och identifierats är ett unikt fynd – men det är bara ett av hundratals skepp som kartläggs inom forskningsprogrammet.

Babord skrovsida med urtag för kanonport. Bild: Jim Hansson, Vrak/SMTM

Äpplet – Vasas systerskepp

Gustav II Adolf skrev 1625 under ett kontrakt för att bygga två stora örlogsfartyg – Vasa och Äpplet. Knappt ett år efter Vasas förlisning 1628 var Äpplet färdigbyggt.

Konstruktör var Hein Jakobsson, samme skeppsbyggmästare som färdigställde Vasa. Han insåg att Vasa hade fel proportioner redan innan hon sjösattes vilket skulle kunna leda till instabilitet. Äpplet byggdes därför bredare än Vasa, men blev ändå inget lyckat fartyg. Det var problematiskt att bygga stora örlogsskepp med flera kanondäck.

När Sverige 1630 gick in i det 30-åriga kriget fanns Äpplet i armadan som seglade mot Tyskland. Skeppet dömdes ut i december 1658 och året efter sänktes Äpplet vid Vaxholm.

.