Dykare utforskar skeppet
Artikel från Lunds universitet

Forskare kan nu visa hur kung och elit satte piff på maten ombord skeppet Gribshunden, som sjönk för 500 år sedan. Utgrävningar leder rakt in i ett förråd av exotiska kryddor, som väldoftande saffran, ingefära och peppar.

1495 seglade kung Hans av Danmark och Norge med örlogsskeppet Gribshunden upp längs Östersjökusten. Tillsammans med hela hovet och övrig maktelit var han på väg till ett möte i Kalmar för att göra anspråk på den svenska tronen. Oväder gjorde att skeppet tvingades ankra i Ronneby skärgård, där det började brinna och förliste.

Det välbevarade skeppet upptäcktes för cirka 50 år sedan och kunde 2013 identifieras som Gribshunden. Sedan dess har vraket gett forskare en unik inblick i livet ombord på ett kungligt skepp under senmedeltiden.

Exotiska kryddfynd

Nu har forskare gjort nya fynd som ger en konkret inblick i den medeltida elitens värld. De har bland annat hittat de exotiska kryddorna svartpeppar, kryddnejlika, ingefära och saffran.

– En riktig överraskning var hur väl bevarade kryddorna var. Saffranet var fortfarande lysande röd-orange och har behållit sin arom, säger arkeobotaniker Mikael Larsson vid Lunds universitet.

Läs mer: Vrakfynd på Gribshunden: Atlantisk stör i kungens matförråd

Läs mer: Dykfynd på skeppet Gribshunden: Mynt och danskt öl från medeltiden

Rester av välbevarad saffran på Gribshunden. Bild: Mikael Larsson

Doftande fynd av saffran

Fyndet av saffran är helt unikt eftersom det aldrig tidigare hittats i en arkeologisk kontext.

– Det var knappt att vi trodde våra ögon när vi hittade saffransresterna. Vi kollade flera gånger för att vara säkra. Förvånande var också att när de mer än 500 år gamla saffransklumparna löstes upp i vatten luktade de fortfarande saffran, till skillnad från exempelvis svartpepparkornen som inte hade sin arom kvar, säger Mikael Larsson.

Saffranet hittades när marinarkeologen Brendan Foley och hans dykarteam gjorde en utgrävning på Gribshunden. De samlades också in sedimentprover för makrofossilanalys. Bland 40 olika växtarter som identifierades fanns, utöver kryddorna, även frukt, grönsaker, bär och nötter.

Ingefära fanns i kungens kryddförråd för 500 år sedan. Bild: Mikael Larsson

Fynd ger inblick om den medeltida eliten

Fynden av de exotiska kryddorna är särskilt unika eftersom flera av dem tidigare inte hittats i norra Europa.

– Antalet olika kryddor och mängden av respektive krydda, liksom deras ålder och hur välbevarade de är, gör fynden är helt exceptionella och ger ovärderliga konkreta exempel på den medeltida elitens sociala och fysiska liv, säger Mikael Larsson.

Gynnsam marin miljö i Östersjön

Att kryddorna bevarats så väl beror på den speciella marina miljön i Östersjön, som med sin låga salthalt och låga temperatur tillåter att växtmaterial som fröer bevaras. Men vissa av fynden har även både skal och en del av fruktköttet kvar.

Kryddorna hittades i skeppets akter där kung Hans, hovet och de högre officerarna höll till.

Svartpepparkorn visar vägen till elitens livsstil och smak. Bild: Mikael Larsson

Vad betyder de nya fynden på Gribshunden?

Skriftliga dokument från medeltiden runt om Östersjöområdet visar att sällsynta och dyrbara kryddor är kopplade till samhällets elit och konsumerades bland annat vid högtider och festivaler.

För kung Hans var det ett sätt att visa att han och hans rike var en del av internationell handel, eftersom kryddorna kom från olika delar av världen – kryddnejlika från Indonesien och svartpeppar från en kustremsa i södra Indien.

Detta berättar om hur handelsvägarna har sett ut och att de nordiska länderna inte var en europeisk avkrok utan hade handel med andra delar av världen. Men även att de nordiska rikena följde de kulturella trender som fanns i hovmiljöer runt om på kontinenten.

Studie:

The king’s spice cabinet–Plant remains from Gribshunden, a 15th century royal shipwreck in the Baltic Sea, Plos One.

Kontakt:

Mikael Larsson, arkeobotaniker vid Lunds universitet, mikael.larsson@ark.lu.se,

Brendan Foley, marinarkeolog vid Lunds universitet, brendan.foley@ark.lu.se. 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera