Långskägg med droppar på grenar av gran
Långskägg, med det vetenskapliga namnet Usnea longissima, kan bli flera meter lång. Bild: Per-Anders Esseen
Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Den fridlysta hänglaven långskägg kan vara hotad på sikt – även i skyddade områden. I Skuleskogens nationalpark har världens längsta lav minskat med över 40 procent under tre decennier, visar en studie.

Långskägg är naturskogens ”julgransglitter” och kan bli flera meter lång. Den växer i gamla och fuktiga granskogar. Laven är även en viktigt tecken på mångfald i skogar.

Men i en långtidsstudie kan forskare visa att hänglaven minskat med 42 procent under 37 år i Skuleskogens nationalpark, som ligger i världsarvet Höga kusten.

– Det är välkänt att hänglavar minskar i brukade skogar. Den här studien tyder på att rödlistade hänglavars långsiktiga fortlevnad kan vara hotad även i skogar som har ett starkt skydd, säger forskaren Per-Anders Esseen vid Umeå universitet.

Långskägg är rödlistad som sårbar och fridlyst i hela landet. Sverige och Norge har de största förekomsterna av långskägg i Europa och har därför ett särskilt ansvar för att bevara laven, menar forskarna.

– Långtidsdata på dynamiken hos populationer av hotade arter i skogar är avgörande för att kunna förstå och förutsäga hur dessa arter påverkas av globala miljöfaktorer. Sådan kunskap behövs även för att ta fram effektiva skötselåtgärder, säger Per-Anders Esseen.

Så inventerades långskägg

1984 genomförde forskarna en heltäckande inventering av långskägg i Skuleskogen.

355 träd, som laven växte på, märktes med numrerade aluminiumbrickor och placerades vid trädbasen. Under 2021 upprepades inventeringen och brickorna eftersöktes med metalldetektor.

Forskarna kunde konstatera att långskägget försvunnit från 81 procent av de märkta träden. Utdöendet var större på kvarstående träd än de förluster som skett genom skador från vind.

Totalt 207 nya träd med långskägg hittades också, vilket visar på stor omsättning av värdträd på lokal nivå.

Begränsad spridning

Studien har också gett helt ny kunskap om långskäggets rumsliga dynamik i skogslandskap och visar att lavens spridning är starkt begränsad.

Långskägg sprids främst med större fragment som bara spreds ett fåtal meter på 37 år. Den dåliga spridningen förklarar varför laven är knuten till skogar med lång kontinuitet, där träd inte drabbats av skogsbränder. Detta förklarar också varför långskäggets utbredning i nationalparken var ungefär samma 2021 som 1984.

Data på skogens sammansättning och ålder visar att omfattande plockhuggning skett 1860-1900 i Skuleskogen, men forskarna fann inga storskaliga störningar under de senaste 80 åren.

Klimatförändringar ett hot

Minskningen av långskägg tycks i stället bero på en kombination av luftföroreningar, klimatförändringar – med mildare, snörika vintrar och värmeböljor sommartid – samt tätare skogar. Laven kan även hotas av stormar och bränder.

Studien visar på ett stort behov av att ta fram ett detaljerat åtgärdsprogram för att säkerställa långskäggets fortlevnad i Sverige, menar forskarna som också vill se ett nationellt program för övervakning av rödlistade lavar i såväl skyddade som brukade skogar.

Hänglaven – komplex och känslig

Lavar är komplexa symbiotiska organismer mellan till exempel svampar, grönalger och cyanobakterier. De saknar rötter och tar passivt upp vatten.

Hänglavar som långskägg, med sina tunna hårlika grenar, är särskilt känsliga för miljöpåverkan som luftföroreningar, skogsbruk och klimatförändringar. Samtidigt är de viktiga delar i världens skogsekosystem.

Hänglavar bidrar till skogens näringsomsättning och är livsmiljöer för insekter och spindlar. De är också viktig föda för renen under vintern när marklavar är otillgängliga.

Vetenskaplig studie:

Long-term dynamics of the iconic old-forest lichen Usnea longissima in a protected landscape, Forest Ecology and Management.

Kontakt:

Per-Anders Esseen, professor emeritus vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, per-anders.esseen@umu.se

 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera