Tågbana, med rödljus och stins, i trä
Bild: Jerry Wang, Unsplash
Artikel från Karlstads universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Ett framgångsrikt föräldrastödsprogram för våldsutsatta föräldrar och barn skulle kunna användas mer i Sverige, enligt en avhandling. Metoden, som länge använts i USA, fokuserar på att stärka relationen mellan förälder och barn, bland annat via lek.

20-30 procent av Sveriges kvinnor har någon gång i livet utsatts för någon form av våld från en partner eller tidigare partner. Omkring 6000 kvinnor behöver varje år söka skydd i skyddat boende för att undkomma förövaren.

I sin doktorsavhandling i psykologi har Helena Draxler vid Karlstads universitet studerat föräldrastödsprogrammet Project Support och hur det i högre grad skulle kunna anpassas till svenska förhållanden. Programmet, som i Sverige rekommenderas av bland andra Socialstyrelsen, har använts i USA sedan början av 1980-talet. Det fokuserar på att stötta våldsutsatta mammor och barn. Barnen har ofta bevittnat våldet mot mamman och även själva blivit utsatta.

Börjar när våldet slutat

Behandlingen i programmet sätts in efter att våldet har upphört, till exempel vid flytt till skyddat boende och i fall där barnen utvecklat utåtagerande beteendeproblem.

En del är praktiskt stöd, till exempel att ordna ett annat boende eller söka ekonomiskt stöd. Men det handlar också om att stärka relationen mellan förälder och barn. Bland annat görs övningar där den våldsutsatta föräldern observerar, följer och deltar i sitt barns lek. Syftet är att se barnet, notera barnets beteenden och stärka relationen, säger Helena Draxler.

– När man i sin vardag utsätts för våld får liksom inget annat plats i tillvaron. All tid, alla tankar, all uppmärksamhet fokuseras på att skydda sitt barn och sig själv. Föräldrarna kan känna att de inte riktigt vet hur barnen leker och agerar – de känner inte riktigt sitt barn. Därför behöver mammorna stöd i olika färdigheter, till exempel att se sitt barn igen och barnen behöver bli sedda.

Metoden stärker föräldrarollen

Helena Draxler har i sin forskning bland annat intervjuat behandlare inom socialtjänsten. Resultaten visar att det är nödvändigt att anpassa den aktuella metoden till svenska värderingar och normer, till exempel gällande hur barns beteendeproblem ska förstås och bemötas.

Studierna visar också att resultaten är ungefär som i USA, det vill säga att metoden minskar barnens beteendeproblematik och stärker föräldrarollen.

Utmanande för socialtjänsten

Denna träning i konkreta situationer visade sig vara utmanande, särskilt för socialtjänstens personal.

– Behandlarna tycker mest om att prata. Det är det man är van vid. När man visar något måste man verkligen kunna färdigheten på ett konkret sätt. Det var ovant och obekvämt för många behandlare.

Stöd uppifrån helt avgörande

För socialtjänsten är det en helt avgörande framgångsfaktor att det nya arbetssättet stöds av ledning och övriga i organisationen, menar Helena Draxler. Utan ett långsiktigt stöd upphör behandlarna att använda arbetssättet, trots framgångar i behandlingarna.

– Även om man efter en tid kunde se att insatsen var hjälpsam, att barnen blev lugnare och föräldraförmågan ökade, fanns det en osäkerhet hos behandlarna. Att lära nytt kräver upprepning och utan ledningens fulla stöd blir det ingen fortsättning, säger Helena Draxler.

– Med mer kunskap om implementering och forskning, så tror jag att Project Support bidrar till att ge ett konkret, effektivt och välbehövligt stöd till våldsutsatta familjer

Avhandling:

Initial transfer of Project Support from the US to Sweden, Helena Draxler, Karlstads universitet

Kontakt:

Helena Draxler
helena.draxler@kau.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera