En bronsfigur av en sittande kvinna, invid gata
En minnesstaty i Sydkorea över "tröstekvinnorna". Bild: Unsplash/hakannural.
Artikel från Linnéuniversitetet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

De exploaterades hänsynslöst under 1930- och 1940-talet i Japan. Nu vill de ha upprättelse, men möts av motstånd.

De kallades tröstekvinnor – kvinnor som exploaterades sexuellt och systematiskt i Japan 1932 till 1945. Kvinnorna fanns på så kallade tröstestationer. Idag beskrivs systemet som antingen slaveri eller prostitution.

Det har uppskattats att systemet omfattade allt från 20 000 till 400 000 kvinnor.

Tre huvudskäl

Systemet med tröstekvinnor för den kejserliga japanska armén kom till av tre huvudsakliga anledningar, säger Anna-Karin Eriksson som har doktorerat i ämnet vid Linnéuniversitetet:

– Man ville minska mängden våldtäkter som skedde där det japanska imperiet drog fram. Man ville också minska mängden sexuellt överförda sjukdomar och det gjorde man då genom att kontrollera kvinnorna. Och man kan också se det som en sorts avslappning efter att ha fört krig; som rekreation.

En bronsfigur av en sittande kvinna, invid gata
En minnesstaty i Sydkorea över “tröstekvinnorna”. Bild: Unsplash/hakannural.

Kvinnor väntar på upprättelse

80 år efteråt väntar de kvinnor som exploaterades sexuellt av den kejserliga japanska armén fortfarande på ett juridiskt erkännande. De vill på så sätt få upprättelse för sitt lidande. Men de stöter hela tiden på motstånd.

Den främsta anledningen till att kvinnorna inte har fått ett erkännande, menar Anna-Karin Eriksson, är att ockupationsmakten efter kriget gjorde om Japan från ett imperium till en nationalstat.

– För att kunna genomföra det och få folket med sig behöll man kejsaren, som formellt var den som var ytterst ansvarig för kriget. Han blev ett slags offer för krigsmaskineriet och också den som skulle ena nationen. Det man gjorde var alltså att frånta den nya staten ansvar för kriget och säga ”ni är alla offer”. Därmed blir det omöjligt att lyfta fram enskilda offer som hade det värre än andra.

Frågan har “låsts”

De exploaterade kvinnorna under andra världskriget var från Korea, Kina och andra länder i området. Saken har i viss mån gjorts till en fråga enbart mellan de japanska och koreanska staterna. Det låser frågan politiskt, säger Anna-Karin Eriksson.

– Problemet blir att övriga kvinnor, inte minst de allra första i den japanska historien som de facto var japanskor, blir osynliggjorda. Och när man gör det här till en fråga om statliga makthavare tappar man överlevarna, som ju borde vara huvudrollsinnehavarna. Det blir ännu ett feministiskt bakslag.

Ingen isolerad händelse

Det råder inga tvivel om att systemet med tröstekvinnor fanns och att det var fruktansvärt och brutalt, menar Anna-Karin Eriksson. I ett större historiskt perspektiv går det dock inte att se det massiva utnyttjandet av kvinnor i Japan under kriget som en isolerad företeelse. Det tycks till exempel ha funnits ett liknande system i det romerska imperiet.

– Och i den japanska historien finns flera system både i och utanför landet, så det finns en tydlig historisk utveckling. Det finns även en global historia av underordning av kvinnor; det här är inte exklusivt för det japanska imperiet.

Kvinnor satte upp egen tribunal – “otrolig upprättelse”

Efter andra världskrigets slut hölls en rättegång mot högt uppsatta japanska politiska och militära ledare, den så kallade Tokyoprocessen. Trots att den pågick under två och ett halvt år, tog man inte upp genusbaserat våld.

Efter att tröstekvinnor, efter många års tystnad, trätt fram skapades år 2000 ett stort medborgarinitiativ i Tokyo, kvinnotribunalen.

– Man insåg att det var lönlöst att söka juridisk rättvisa och bestämde sig därför för att sätta upp en tribunal ändå, med domare och fackfolk från hela världen. Man använde lagstiftning från Tokyoprocessens tid och ställde kejsaren inför rätta. Denne dömdes också för brott mot mänskligheten, säger Anna-Karin Eriksson.

– Det blev en otrolig upprättelse för de överlevare som kom till Tokyo och deltog i tribunalen. Men innan den dokumentär som gjordes om tribunalen sändes på nationell tv i Japan, censurerades den. Existensen av offer av annan nationalitet än koreaner togs bort. Domen mot kejsaren togs också bort. Det ser jag som ett exempel på ett feministiskt bakslag.

Källa: Linnéuniversitetet

Avhandling:

Global history or inter|nationalist discourse!? Unsettling the ‘comfort women’ issue, Anna-Karin Eriksson, Linnéuniversitetet.

Kontakt:

Anna-Karin Eriksson
anna-karin.eriksson@lnu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera