Närbild av kvinna som sitter med händerna mot ansiktet, där bara hakan syns.
Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Samiska kvinnor tycks uppleva en större våldsutsatthet än kvinnor i Sverige i allmänhet. Det framgår av en rapport från Umeå universitet. Resultaten är oroande, menar forskarna bakom rapporten.

Rapporten, som tagits fram på uppdrag av Sametinget, innehåller bland annat intervjuer och enkätresultat.

Om forskningen

Rapporten innehåller en kvalitativ del som baseras på intervjuer med samhällets stödfunktioner och en kvantitativ del med enkätresultat. Den kvantitativa delen av rapporten baseras på enkätundersökningen ”Samisk hälsa på lika villkor” som genomfördes under våren 2021 och besvarades av 3 658 samer i åldern 18–84 år i Sverige. Resultaten har jämförts med Sveriges befolkning genom den nationella enkäten ”Sexuell och reproduktiv hälsa” genomförd 2017.

Rapporten har tagits fram av forskargruppen Lávvuo – forskning och utbildning för samisk hälsa, vid Institutionen för Epidemiologi och Global hälsa vid Ubmejen Universitiähta (Umeå Universitet).

Källa: Umeå universitet

Över hälften utsatta för sexuellt våld

Rapporten visar bland annat att samiska kvinnor är betydligt mer utsatta för våld än samiska män är. Den visar också att samiska kvinnor 2021 uppger en högre våldsutsatthet än kvinnor i Sverige 2017. Det gäller de flesta typer av våld.

Här är några av resultaten i rapporten:

  • Över hälften av de samiska kvinnorna har utsatts för sexuellt våld (drygt 55 procent)
  • Sju av tio har utsatts för psykiskt våld (drygt 68 procent)
  • Nästan var tredje har utsatts för fysiskt våld (cirka 28 procent)

Av forskningen framgår också att en större andel samiska kvinnor, jämfört med kvinnor i Sverige i stort, uppger att de har utsatts för de grövsta formerna av sexuellt våld. Det handlar om våldtäktsförsök (14,1 jämfört med 10,6 procent) och våldtäkt (10,3 jämfört med 7 procent).

Svårt att ta hantera problemen

Forskarna har även intervjuat personer som arbetar inom samhällets stödstrukturer för våldsutsatta människor i olika delar av den svenska delen av Sápmi. Forskarna drar utifrån denna del av forskningen följande slutsatser:

  • Våld mot samiska kvinnor är en fråga som behöver förstås i relation till den bredare politiska och historiska, koloniala, och könade kontext som våldet utspelar sig i.
  • Frågan om våld mot samiska kvinnor osynliggörs och beskrivs som svår att adressera – både i det samiska samhället och i majoritetssamhället.
  • Kunskapen om det samiska samhället är låg inom samhällets stödstrukturer. Deltagare beskrev att samiska perspektiv saknas i styrdokument kring mäns våld mot kvinnor och i befintlig terminologi. Detta gör att förhållanden i det samiska samhället som kan påverka den våldsutsattas situation negligeras i mötet med samiska klienter, patienter och brukare som utsätts för våld.

– Vi hoppas att det som framkommer i rapporten kommer att leda till förändring och att regeringen och andra aktörer tar ett större ansvar för att motverka våldet, säger Jennie Brandén, statsvetare vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.

Resultaten är mycket oroande, menar Jennie Brandén.

– Resultaten visar att våld mot samiska kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och vi ser att det behövs omfattade och genomgripande förändringar för att bättre stötta våldsutsatta samiska kvinnor och motverka våldet.

Läs också: Därför är Sápmi fortfarande en svensk koloni

Rapport:

Våld mot samiska kvinnor

Kontakt:

Jennie Brandén, postdoktor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa
jennie.branden@umu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera