Tema

Världen utan vaccin

Utan vaccin skulle social distans, hemkarantän och munskydd vara det enda att ta till när en smitta som coronapandemin slår till. Att leva livet fullt ut och tillgodose våra behov av sociala kontakter och närhet skulle bli omöjligt. 

Infektioner och epidemier har varit människans följeslagare sedan tidernas begynnelse. Virus och bakterier tillhör jordens äldsta livsformer och har utvecklat extremt framgångsrika strategier för fortplantning. Varje gång en ny typ av virus drabbar oss står vi handfallna.

Men coronapandemin har redan lett till minst två erfarenheter som kan bidra till att stoppa nästa pandemi på ett tidigare stadium – vaccin och restriktioner. Viktigast är den nya vaccintypen mRNA-vaccin, där man klippt ut delar av virusets genetiska kod som får våra celler att tillverka virusets ytprotein, som vårt immunförsvaret sedan lär sig att känna igen.

Läs mer: Vad finns i sprutan – forskning om coronavaccin

Fast hur skulle vi tackla pandemier om vaccinet aldrig hade uppfunnits? Delvis har vi redan svaret – från historien, från smittor i tredje världen och från första året med covid-19.

Isolering effektivt mot smitta

Att isolering kan stoppa smitta visste man redan under antiken, då bland annat den justinianska pesten härjade på 500-talet. Att det var mikrober som låg bakom kände man inte till. Men däremot såg man redan då att det är svårt att tvinga människor in i långvarig isolering.

Pest, som orsakas av bakterien Yersinia pestis, har härjat i minst 6 000 år och återkommit i olika skepnader gång på gång ända fram till 1700-talet i Sverige. Än i dag finns pesten kvar i bland annat Asien och Afrika. Det finns ett vaccin, men det är inte särskilt effektivt.

Minst lika länge har influensavirus spridits, även om de grasserat i skymundan av svårare och ständigt återkommande epidemier som difteri, kolera och smittkoppor. Men vilka andra smittor folk dog av, vid sidan av de stora farsoterna, fanns det inte alltid namn för.

Det var barnen och de svagaste äldre som dog först i de svåra infektionerna. I koleran dog de av diarré och uttorkning, medan difteri kvävde offren. Den kallades strypsjuka eller äkta krupp, berättar Kerstin Hulter Åsberg, forskare i medicinhistoria vid Uppsala universitet.

Smittkoppor historiens värsta infektion

– Difteri täpper till luftvägarna upp i halsen. En hel syskonskara kunde stryka med på en vecka. Jag blir nedstämd när jag tänker på hur de hade det, barnen som drabbades och deras föräldrar som blev kvar, säger Kerstin Hulter Åsberg, som också sitter i styrelserna för Medicinhistoriska museet i Uppsala och Läkaresällskapets sektion för medicinens historia.

Historiens värsta infektion är dock smittkopporna. Den är oerhört smittsam och har orsakat flera hundra miljoner dödsfall genom tiderna. Den som smittades fick feber, frossa och svåra ryggsmärtor, följda av kopporna, stora utslag som började i pannan och spred sig över hela kroppen. För barn var döden i stort sett ett faktum. De som inte dog fick vanställande ärr.

– Man säger att 60 miljoner dog i smittkoppor på 1700-talet, 90 procent av dem var barn. Du kunde inte räkna med ett barn förrän det haft turen att överleva smittkopporna. Även i vårt sista utbrott i Sverige, 1963, dog människor. Av de 27 som insjuknade avled fyra, säger Kerstin Hulter Åsberg, som skrivit om farsoten i årsskriften för Uppsala medicinhistoriska förening.

Smittkopporna är också den första virussjukdom som utrotats, vilket WHO konstaterade 1980. Detta tack vare det första vaccinet, som uppfanns för att stoppa just den smittan.

Barn polioympas, april 1957. Bild: Örebrokuriren, Örebro läns museum

Världens första vaccin

Genombrottet kom 1796, då den engelske läkaren Edward Jenner fick höra att mjölkerskor som smittats av ofarliga kokoppor blev immun även mot smittkoppor. Han provade att ympa in var från kokoppor från en mjölkerskas hand till en 8-årig pojke. Denne fick två koppor och feber, som gick över på ett par dagar. Sex veckor senare förde Jenner över utspätt var från smittkoppor till pojken – och inget hände!

Han gav sitt mirakelmedel namnet vaccin efter latinets ord för ko, vacca. Även om det ifrågasattes i England spred det sig snart vidare. 1816 blev Sverige först med ett nationellt vaccinationsprogram där det var obligatoriskt att vaccinera alla barn under två år mot sjukdomen.

Influensavirus bakom de flesta pandemier

De pandemier som drabbat världen sedan slutet av 1800-talet har orsakats av så kallade influensa A-virus, vilka har understammar betecknade HxNy, där x och y är siffror som indikerar olika varianter av två proteiner på virusens yta. Influensa A-virursen är så kallade fågelvirus, vilka sprids av fåglar och däggdjur.

Dagens pandemi är dock ett undantag, då den orsakas av ett coronavirus. Dessa upptäcktes 1937, de första på människan 1967. Andra coronavirus har dock inte dödat lika många och flera sprids än i dag som säsongsinfluensor.

För vanliga influensor ligger dödligheten på cirka 1 promille, 0,1 procent. Varje år kräver de omkring 300 000 liv i världen.

Det första svenska vaccinationsprogrammet startades redan 1816, mot smittkoppor (pågick ända till 1976), och utökades steg för steg till att omfatta även tuberkulos (till 1986), kikhosta, difteri och stelkramp, polio, mässlingen-påssjuka-röda hund och HPV-virus. Barn i riskgrupper vaccineras även mot hepatit B och tuberkulos.

Vaccinering av skolbarn. Bild: Karl H Hernried, Nordiska Museet

Källa: Folkhälsomyndigheten och Wikipedia

Vaccinationsprogram i de flesta länder

Under 1800-talet gjorde vaccinet ett segertåg över världen. Louis Pasteur tog fram vaccin mot först mjältbrand, sedan rabies, en sjukdom som har i stort sett 100 procents dödlighet. I dag har de allra flesta länder nationella vaccinationsprogram.

Framför allt det har bidragit till att ett antal mycket farliga infektionssjukdomar utrotats eller begränsats i omfattning. Andra viktiga orsaker är att allt fler i världen får tillgång till rent vatten och grundläggande hygien, förbättrad sjukvård och läkemedel. Och det finns myndigheter och organisationer som arbetar för att stoppa farliga smittor. Allmänhetens kunskaper har ökats genom tillgång till information, även i utvecklingsländer.

Bilden publicerades i Upsala Nya Tidning 16 maj 1940 med följande bildtext: ”Parkering för vaccinering. Häromdagen kunde Upsala Nya Tidning meddela att uplänningarna och upsalaborna i år visat ökat intresse för skyddskoppympningen och att även småbarnsvaccineringen tagit avsevärd fart. Man låter numera gärna vaccinera småttingarna före 2-årsåldern, vilket enligt läkarvetenskapen är det klokaste och bästa.” Bild: Paul Sandberg, Upplandsmuseet

Men om vaccinet aldrig hade uppfunnits, hur skulle vi då stoppa smittor som covid-19? Den i särklass viktigaste faktorn är fysisk distansering. Mest smittar vi varandra inom våra familjer och på möten inomhus, förklarar Anders Björkman, professor i infektionsmedicin på Karolinska institutet.

– Kunde vi eliminera närkontakt på över fem minuter i slutna rum skulle vi stoppa infektionen. Men människan är en social varelse. Vi behöver vara nära varandra för att vara människor.

Spontan flockimmunitet etiskt omöjligt

Alternativet att låta människor smittas utan åtgärder är etiskt omöjligt. Det skulle leda till oerhört många fler dödsfall än vi sett hittills i covid-19 innan flockimmunitet uppnås. Det skulle också innebära att smittan kommer tillbaka gång på gång med höga toppar innan tillräckligt många är immuna.

Lösningen med munskydd i kollektivtrafik och butiker har begränsad effekt, eftersom bara en mindre del av smittan förs över när vi passerar hastigt intill varandra, påpekar Anders Björkman. Däremot kan de ha effekt på arbetsplatser där man tillbringar dag ut och dag in med sina kollegor, anser han.

Läs mer: Hur testas vaccinet?- forskning om coronavaccin

En annan lösning kunde vara bromsmediciner, liknande dem mot exempelvis cancer och hiv/aids. Men sådana kan ta lång tid att utveckla. De har en grundläggande nackdel: De verkar mot kroniska infektioner, inte akuta som en influensa eller covid-19.

Profylaktiska mediciner som sätts in på friska för att förebygga smitta – som malariamedicin för resenärer till Afrika – kunde också vara ett alternativ, men mycket dyrt och logistiskt svårt. Dessutom finns alltid risk för läkemedelsresistens.

Vacciner på mot tbc och malaria

Den stora globala utmaningen är att begränsa spridningen av infektioner i länder där det saknas både vatten och basal sjukvård. Malaria, hiv/aids och tuberkulos (tbc) är i dag de sjukdomar som det forskats mest kring för att få fram ett vaccin, men utan större framgång ännu.

– Där hoppas jag mest på tbc, och kanske malaria, gärna med hjälp av den nya genmetoden. Det finns ett tbc-vaccin men det är ett av de sämsta vi har i dag. Det är märkligt, eftersom det funnits i över 100 år. Däremot är jag pessimistisk när det gäller hiv/aids, säger Anders Björkman som främst forskar kring malaria men även medverkat som epidemiolog i internationella insatser mot hiv/aids.

Den genteknik han syftar på är det stora språng som vaccinframställningen har tagit i och med de så kallade DNA- och framför allt mRNA-vaccinerna mot covid-19. Metoden är att klippa ut en bit genetiskt material som styr produktionen av molekyler som finns på de virus, bakterier eller parasiter som sprider infektionen som ska förebyggas.

Vaccinet och restriktionerna är två mycket viktiga lärdomar av pandemin, menar Magnus Gisslén, professor och överläkare i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

– Troligen kommer man att få fram nya vacciner mycket snabbare än tidigare när nästa infektion slår till. Metoden gör det lätt att anpassa vaccinen till nya smittämnen – man stoppar in en ny bit genetiskt material, säger han.

Snabbare och tuffare restriktioner från start, plus snabbare provtagning och karantän för de som rest utomlands kan begränsa nästa pandemi betydligt effektivare, tror Magnus Gisslén. Han framhåller dock att det ännu inte finns någon analys av vilka åtgärder som är effektivast.

Han hoppas också på utvecklingen av antivirala läkemedel i tablettform. Redan nu testas kandidater med effekt mot en stor bredd av virus och kan begränsa nästa pandemis skadeverkningar – oavsett om det är en influensa eller coronavirus. Vad det blir kan man bara gissa, framhåller de tre forskarna.

– Det är också jätteintressant att smittsamheten i andra sjukdomar, som vanlig influensa och vinterkräksjukan har minskat för att vi håller avstånd, tvättar händerna och håller oss hemma när vi är sjuka. Det är en viktig erfarenhet för framtiden, säger Magnus Gisslén.

Text: Mats Karlsson på uppdrag av forskning.se

De stora pandemierna

En pandemi är en infektionssjukdom som sprider sig över flera världsdelar. De största pandemierna som drabbat mänskligheten i modern tid är:

Ryska snuvan (1889-92)
Ett influensa A-virus av stammen H3N8 eller H2N2.
Cirka två miljoner dödsoffer globalt. Det motsvarar ungefär 2 procent av de drabbade.

Spanska sjukan (1918-20)
Influensa A-virus (H1N1).
Mellan 50 och 100 miljoner människor dog i världen, 10-20 procent av de smittade.
I Sverige dog cirka 35 000 människor.

Asiaten (1958-60)
Influensa A-virus (H2N2).
4-5 miljoner döda i världen, 3 000 i Sverige. Över 300 000 bekräftat smittade i Sverige, men enligt nyare uppskattningar fanns en översjuklighet under denna period på ungefär 1,1 miljoner människor som kan ha varit smittade av Asiaten.
Av alla smittade dog cirka 0,2-0,25 procent.

Hongkonginfluensan (1968-69)
Influensa A-virus (H3N2).
En miljon döda i världen. I Sverige smittades cirka en miljon.
Sprids fortfarande, som säsongsinfluensa.

Svininfluensan (2009-10)
Influensa A-virus (H1N1).
300 000 döda i världen. Dödlighet cirka 0,6 procent, obetydligt högre än vanlig influensa.
Sprids fortfarande, som säsongsinfluensa.

Covid-19 (2019-)
Det första coronavirus som orsakat en pandemi.
3,2 miljoner döda i världen (3 maj 2021). 1-3 procent av smittade dör.
Sverige 1 000 000 smittade, drygt 14 000 döda.

Fotnot: Sarsepidemin 2002 och ”fågelinfluensan” 2003 fick endast regional spridning och klassades inte som pandemier av WHO. Sarsviruset som spreds av fladdermöss krävde 750 dödsoffer av 8 000 smittade. I fågelinfluensan insjuknade 800 människor och över hälften dog.

Källa: Folkhälsomyndigheten och Wikipedia

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Världen utan vaccin

 lästid ~ 9 min