Under coronapandemins första våg diagnosticerades 36 procent färre män med prostatacancer jämfört med tidigare år.
– Vad det innebär för prognosen för män som inte fick sin cancer diagnostiserad beror på om vården får chans att hinna ikapp, säger Pär Stattin professor i urologi vid Uppsala universitet
– Vi tror att minskningen av diagnosticerade fall beror på att Folkhälsomyndigheten tidigt uppmanade äldre personer att minimera sina sociala kontakter och att därför avstå från sjukvård som inte var akut. Samtidigt rekommenderade Nationella vårdprogramgruppen för prostatacancer att endast män som hade symptom på prostatacancer skulle söka vård.
– Resultaten i studien tyder på att rekommendationerna hörsammades, säger Pär Stattin, professor i urologi vid Uppsala universitet och registerhållare för NCPR, Nationella prostatacancerregistret.
Antalet patienter som fick behandling för prostatacancer påverkades däremot inte, visar registerstudien som letts av forskare vid Uppsala universitet.
Mindre nedgång under andra pandemivågen
Studien baseras på uppgifter från Nationella prostatacancerregistret (NCPR), där 98 procent av de 10 000 män som årligen diagnostiseras med prostatacancer i Sverige registreras. I registret görs noggranna beskrivningar av cancerns typ och vilken behandling patienterna fått.
När forskarna jämförde perioden för den första pandemivågen, mars-juni 2020, med motsvarande period under åren 2017-2019, såg de en markant nedgång i antalet registrerade prostatacancerfall under våren 2020.
Mest uttalad, 51 procent, var minskningen hos män över 75 år. Hos män under 70 år var motsvarande siffra 28 procent. Preliminära, ännu inte publicerade data från hösten 2020 visar att nedgången under andra pandemivågen var mindre uttalad än under första vågen.
Lika många operationer
– Vilken inverkan nedgången kommer att ha på prognosen för män som inte fick sin cancer diagnostiserad under 2020 beror nu till del på om vården får chans att ’hinna ikapp’ att diagnostisera dem. Eftersom prostatacancer utvecklas långsamt är det rimligt att tro att en viss försening kommer att ha en liten effekt, säger Pär Stattin.
Studien visar samtidigt att det inte skedde någon förändring i hur många män som opererades för sin cancer, vilket delvis kan förklaras med att vårdköer kunde kortas när färre diagnoser ställdes. Antalet män som fick radikal strålbehandling i syfte att bota prostatacancern var till och med 32 procent högre än tidigare år. Enligt forskarna speglar det en fortsättning på senare års uppåtgående trend där strålbehandling allt oftare används vid prostatacancer.
– Vår studie tyder på att svensk sjukvård prioriterade behandling av cancer under pandemin och att prostatacancervården i Sverige påverkades mindre av pandemin jämfört med vad som rapporterats från andra länder i Europa, säger Pär Stattin.
Kontakt:
Pär Stattin, professor vid institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet, par.stattin@surgsci.uu.se
Vetenskaplig artikel:
Prostate cancer diagnosis, staging, and treatment in Sweden during the first phase of the COVID-19 pandemic (G. Fallara et al.) Scandinavian Journal of Urology .
