Tema

Fiskar blir nervösa och fega av antidepressiva läkemedel

Hotet att bli uppäten av en rovfisk – men också rester av antidepressiva läkemedel – kan få fiskar att ändra beteende. Även utseendet kan förändras, visar en avhandling.

Rester av antidepressiva läkemedel i vattnet kan leda till att fiskar av arten ruda ändrar beteende och blir nervösa och fega. Det visar Jerker Vinterstare, vid Biologiska institutionen på Lunds universitet, i sin avhandling. Han visar också att när rovfisk som gädda finns i närheten kan rudorna förändra både kroppsform, ögonstorlek och färg, men också byta dygnsrytm. Dessutom har han upptäckt stora skillnader mellan hur honor och hanar reagerar när risken att bli uppäten är överhängande.

Rester av Prozac i vattendrag

SSRI-mediciner som Prozac och Fluoxetin används ganska ofta mot psykisk ohälsa. Användningen har lett till att det går att detektera rester av antidepressiva läkemedel i vattendrag. I avhandlingen har Jerker Vinterstare bland annat undersökt hur rester av signalsubstansen serotonin, som ingår i SSRI-läkemedel, påverkar rudor. Resultaten visar att individer som får i sig en relativt hög dos blir nervösa och fega på ett helt annat sätt än de som inte får i sig något.

Serotoninets påverkan på rudor påminner, enligt Jerker Vinterstare, en aning om hur antidepressiva SSRI-läkemedel initialt påverkar deprimerade människor. I ett inledningsskede kan läkemedlen förstärka depressionen och framkalla suicidala beteenden.

Påverkar även kroppsformen

Men det är inte bara fiskarnas beteende som förändras, även kroppsformen påverkas (magen blir större) om de får i sig antidepressiva läkemedel.

Stress i form av annalkande fara, som rovfiskar, förändrar också rudornas kroppsform. När gäddorna lurar i vassen reagerar rudorna genom att dels få en mörkare färg, dels bli högre genom att ryggen växer – ett sätt att säga till gäddan att det inte lönar sig att attackera eftersom rudan är ett för stort byte. Men hanar och honor reagerar olika på rovfisk: Medan hanarna blir avsevärt högre förändras knappt honorna.

– Hanar verkar lägga energin på att förbereda sig för att skydda sig mot sina naturliga fiender medan honor istället lägger energin på att få ungar, säger Jerker Vinterstare.

I sin forskning har han dessutom upptäckt att rudor som simmar i gäddvatten ändrar dygnsrytm och blir mer nattaktiva. En annan kroppslig förändring är att pupillerna blir större. Båda förändringarna innebär ett slags skydd mot rovfiskar eftersom gäddor är mest aktiva dagtid och stora pupiller släpper in mer ljus, vilket förbättrar mörkerseendet.

Avhandling:

Defence on Demand: A physiological perspective on phenotypic plasticity in anti-predator traits.

Kontakt:

Jerker Vinterstare, Biologiska institutionen, Lunds universitet, jerker.vinterstare@biol.lu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Fiskar blir nervösa och fega av antidepressiva läkemedel

 lästid ~ 2 min