Artikel från Karolinska Institutet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Läkemedlet tamoxifen minskar risken att insjukna och få återfall i bröstcancer – men har flera biverkningar. Nu visar forskning att man kan ge en betydligt lägre dos av östrogenhämmaren och ändå få god effekt.

Anti-hormon-preparatet tamoxifen har använts i 40 år för att minska risken för återfall hos kvinnor som behandlats för hormonrelaterad bröstcancer. Det är också godkänt för förebyggande insatser vid ärftligt förhöjd risk för bröstcancer.

Kvinnor med det som kallas täta bröst, alltså bröst med mycket körtelvävnad och lite fett, löper fyra till sex gånger högre risk att drabbas av bröstcancer. Risken för återfall är också högre hos de som en gång drabbats. Täta bröst framstår som vita på mammografibilden, precis som tumörer som därför blir svåra att upptäcka. Tamoxifen minskar den så kallade mammografiska tätheten i bröstet.

Problem med biverkningar

Trots att läkemedlet minskar risken att insjukna i bröstcancer med upp till 40 procent används det i relativt liten omfattning som förebyggande behandling av friska kvinnor med förhöjd risk. Nästan hälften av kvinnorna som tar tamoxifen för att förebygga återfall efter en bröstcanceroperation avbryter behandlingen i förtid. Anledningen är flera kända biverkningar, bland dem klimakterieliknande besvär som vallningar, svettningar, sömnbesvär och olika gynekologiska problem.

Nu har radiologer, onkologer och forskare på Södersjukhusets Bröstcentrum, Lunds universitet och Karolinska Institutet undersökt effekten av tamoxifen på brösttätheten vid en lägre dos än den vedertagna 20 mg.

1 440 kvinnor deltog i studien

Karismastudien startade 2016 och omfattade 1 440 kvinnor mellan 40–74 år under knappt tre år. Kvinnorna lottades i grupper om 240 deltagare till fem olika doser tamoxifen; 1, 2,5, 5, 10 och 20 mg samt en placebogrupp.

Behandlingen pågick i sex månader. Innan behandlingsstart och efter sex månader genomfördes mammografi och brösttätheten jämfördes. Kvinnorna kunde rapportera sina biverkningar via en speciell app.

– Tamoxifen har visat sig sänka den så kallade mammografiska tätheten för kvinnor som inte genomgått klimakteriet. Den etablerade tamoxifendosen är 20 mg men det visade sig att 2,5, 5 och 10 mg sänkte tätheten i samma utsträckning som 20 mg. Samtidigt var biverkningarna i gruppen 2,5 mg reducerade med 50 procent i jämförelse med kvinnorna som fick dosen 20 mg, säger Per Hall, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och ansvarig för studien.

Nästa steg för forskarna är att studera om 2,5 mg tamoxifen också minskar risken att insjukna i bröstcancer och därmed kan användas för att förebygga både ett första insjuknande och återfall.

– En sådan dossänkning skulle potentiellt kunna öka andelen patienter som fullföljer behandlingen.

AI analyserar mammografibilder

I nuläget finns nästan inga förebyggande strategier för att minska risken att insjukna i bröstcancer, med undantag för en liten grupp kvinnor med en genetiskt förhöjd risk. Per Hall vill se mer arbete kring förebyggande behandlingar.

– Ett av problemen är att det inte finns en acceptabel medicinering. Ett annat problem är att det inte finns en bra metod att identifiera de kvinnor som har en hög risk för bröstcancer. För närvarande genomför vi ett projekt där vi med hjälp av artificiell intelligens undersöker mammografibilderna för att hitta förändringar som identifierar kvinnor som kommer att insjukna i bröstcancer.

Vanligaste cancerformen bland kvinnor

I Sverige får var åttonde kvinna bröstcancer och varje minut får en kvinna i Europa diagnosen. Vård och behandling har gjort stora framsteg och mer än 90 procent av kvinnorna som fått bröstcancer lever tio år efter insjuknandet, enligt Cancerfonden.

Vetenskaplig artikel:

Low dose tamoxifen for mammographic density reduction – a randomized controlled trial.

Kontakt:

Per Hall, professor, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institut, per.hall@ki.se

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera