Artikel från Lunds universitet

Psykoterapi mot panikångest ger goda resultat och effekten av behandlingen håller i sig. Det visar den största långtidsstudie som någonsin gjorts i Sverige. Två år efter behandling var 70 procent av patienterna tydligt förbättrade och 45 procent hade inga eller minimala symptom.

Panikångest är en av de vanligaste anledningarna till psykisk ohälsa i Sverige. 2-3 procent av befolkningen har paniksyndrom, vilket ofta leder till stort lidande och social isolering om den drabbade inte får hjälp. Paniken debuterar ofta i unga år och konsekvenserna blir stora när den drabbade riskerar att inte komma vidare med studier, arbete och sina livsdrömmar.

– Många inrättar ett liv anpassat efter panikångesten, säger psykologen Thomas Nilsson som tillsammans med forskarkollegan Martin Svensson under 10 år har genomfört studien på 221 personer.

Behandling viktigt

– Behandling är viktigt eftersom sjukdomen ofta blir en nedåtgående spiral där livsutrymmet blir mindre och mindre.

Paniksyndrom ger en kraftig kroppslig attack

Paniksyndrom innebär att fyra eller fler av nedanstående symptom kommer samtidigt i en kraftig kroppslig attack. Samt att en attack följts av minst en månads ihållande oro för att få nya.

  • kraftig hjärtklappning
  • känsla av att tappa andan
  • kvävningskänslor
  • tryck över bröstet
  • svindel, ostadighetskänslor eller matthet
  • svettning
  • darrning eller skakning
  • frossa eller värmevallningar
  • domningar eller stickningar
  • illamående eller magbesvär
  • känsla av att saker omkring dig blir overkliga
  • rädsla för att tappa kontrollen eller bli tokig
  • rädsla för att dö

Forskarna studerade inte bara kort- och långtidseffekterna av terapi utan också hur behandlingens framgång påverkades av om patienten själv fick välja. Valet stod mellan två terapiformer, specifikt utformade för att behandla paniksyndrom – en psykodynamisk psykoterapi och en kognitiv beteendeterapi (KBT). Hälften av patienterna fick välja terapiform och hälften fick den slumpvis tilldelad sig.

Förbryllande resultat

Forskarnas hypotes var att om man lät patienterna själva välja mellan två likvärdiga behandlingar så skulle det vara gynnsamt om de fick den behandling de själva valt. Så brukar det se ut och patienters preferenser för behandling är något psykologer tar hänsyn till vid valet av behandlingsmetod. Därför blev forskarna förbryllade över resultatet: Patienter som själva valt psykodynamisk terapi tenderade att få bättre resultat än de som slumpats till samma behandling. Det rakt motsatta gällde för de som behandlades med KBT; de som slumpats till KBT-behandling tenderade att ha bättre resultat än de som valt den. Vad detta beror på vet inte forskarna.

– Kanske var det så att de som valde psykodynamisk terapi hade en mer korrekt uppfattning om vad de behövde, säger Martin Svensson, men påpekar att detta är ett antagande och att fler studier behövs.

Både KBT och psykoterapi effektivt

Studiens viktigaste resultat var dock att båda behandlingarna gav goda och bestående resultat. Vid två år efter behandling var 70 procent tydligt förbättrade och 45 procent var friska.

– Patienterna mådde bättre på alla sätt. Även depressionssymptom som ofta följer i panikångestens spår minskade kraftigt och livskvalitén ökade, säger Martin Svensson.

Behandlingarna var tidsmässigt lika långa – 12 veckor – vilket anses kort vid psykoterapi.

– Det har ofta hävdats att korta behandlingar inte ger tillräcklig effekt på längre sikt. Men så var det ju definitivt inte i denna studie, säger Thomas Nilsson.

221 patienter i Sydsverige

Den randomiserade kontrollerade studien (RCT) genomfördes på 15 mottagningar inom den reguljära vården i Skåne, Halland och Småland. Ett 50-tal behandlare och handledare har varit delaktiga i studien där 221 patienter behandlades. Hälften av patienterna lottades till att få välja behandling medan den andra halvan lottades till en av de två olika psykoterapierna – psykodynamisk terapi respektive kognitiv beteendeterapi för paniksyndrom. Intervjuer med patienter gjordes inför behandling, vid avslut samt 6-, 12- och 24 månader efter behandlingens avslut.

Vetenskaplig studie:

The Effect of Patient’s Choice of Cognitive Behavioural or Psychodynamic Therapy on Outcomes for Panic Disorder: A Doubly Randomised Controlled Preference Trial, Journal of Psychotherapy and Psychosomatics

Kontakt:

Martin Svensson, forskare i psykologi, Lunds universitet, martin.svensson@psy.lu.se
Thomas Nilsson, forskare i psykologi, Lunds universitet, thomas.nilsson@psy.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera