Psykoterapi mot panikångest ger god långtidseffekt
-
- Artikel från Lunds universitet
- Ämne: Hälsa & medicin, Samhälle & kultur
Psykoterapi mot panikångest ger goda resultat och effekten av behandlingen håller i sig. Det visar den största långtidsstudie som någonsin gjorts i Sverige. Två år efter behandling var 70 procent av patienterna tydligt förbättrade och 45 procent hade inga eller minimala symptom.
Panikångest är en av de vanligaste anledningarna till psykisk ohälsa i Sverige. 2-3 procent av befolkningen har paniksyndrom, vilket ofta leder till stort lidande och social isolering om den drabbade inte får hjälp. Paniken debuterar ofta i unga år och konsekvenserna blir stora när den drabbade riskerar att inte komma vidare med studier, arbete och sina livsdrömmar.
– Många inrättar ett liv anpassat efter panikångesten, säger psykologen Thomas Nilsson som tillsammans med forskarkollegan Martin Svensson under 10 år har genomfört studien på 221 personer.
Behandling viktigt
– Behandling är viktigt eftersom sjukdomen ofta blir en nedåtgående spiral där livsutrymmet blir mindre och mindre.
Paniksyndrom ger en kraftig kroppslig attack
Paniksyndrom innebär att fyra eller fler av nedanstående symptom kommer samtidigt i en kraftig kroppslig attack. Samt att en attack följts av minst en månads ihållande oro för att få nya.
- kraftig hjärtklappning
- känsla av att tappa andan
- kvävningskänslor
- tryck över bröstet
- svindel, ostadighetskänslor eller matthet
- svettning
- darrning eller skakning
- frossa eller värmevallningar
- domningar eller stickningar
- illamående eller magbesvär
- känsla av att saker omkring dig blir overkliga
- rädsla för att tappa kontrollen eller bli tokig
- rädsla för att dö
Forskarna studerade inte bara kort- och långtidseffekterna av terapi utan också hur behandlingens framgång påverkades av om patienten själv fick välja. Valet stod mellan två terapiformer, specifikt utformade för att behandla paniksyndrom – en psykodynamisk psykoterapi och en kognitiv beteendeterapi (KBT). Hälften av patienterna fick välja terapiform och hälften fick den slumpvis tilldelad sig.
Förbryllande resultat
Forskarnas hypotes var att om man lät patienterna själva välja mellan två likvärdiga behandlingar så skulle det vara gynnsamt om de fick den behandling de själva valt. Så brukar det se ut och patienters preferenser för behandling är något psykologer tar hänsyn till vid valet av behandlingsmetod. Därför blev forskarna förbryllade över resultatet: Patienter som själva valt psykodynamisk terapi tenderade att få bättre resultat än de som slumpats till samma behandling. Det rakt motsatta gällde för de som behandlades med KBT; de som slumpats till KBT-behandling tenderade att ha bättre resultat än de som valt den. Vad detta beror på vet inte forskarna.
– Kanske var det så att de som valde psykodynamisk terapi hade en mer korrekt uppfattning om vad de behövde, säger Martin Svensson, men påpekar att detta är ett antagande och att fler studier behövs.
Både KBT och psykoterapi effektivt
Studiens viktigaste resultat var dock att båda behandlingarna gav goda och bestående resultat. Vid två år efter behandling var 70 procent tydligt förbättrade och 45 procent var friska.
– Patienterna mådde bättre på alla sätt. Även depressionssymptom som ofta följer i panikångestens spår minskade kraftigt och livskvalitén ökade, säger Martin Svensson.
Behandlingarna var tidsmässigt lika långa – 12 veckor – vilket anses kort vid psykoterapi.
– Det har ofta hävdats att korta behandlingar inte ger tillräcklig effekt på längre sikt. Men så var det ju definitivt inte i denna studie, säger Thomas Nilsson.
221 patienter i Sydsverige
Den randomiserade kontrollerade studien (RCT) genomfördes på 15 mottagningar inom den reguljära vården i Skåne, Halland och Småland. Ett 50-tal behandlare och handledare har varit delaktiga i studien där 221 patienter behandlades. Hälften av patienterna lottades till att få välja behandling medan den andra halvan lottades till en av de två olika psykoterapierna – psykodynamisk terapi respektive kognitiv beteendeterapi för paniksyndrom. Intervjuer med patienter gjordes inför behandling, vid avslut samt 6-, 12- och 24 månader efter behandlingens avslut.
Vetenskaplig studie:
The Effect of Patient’s Choice of Cognitive Behavioural or Psychodynamic Therapy on Outcomes for Panic Disorder: A Doubly Randomised Controlled Preference Trial, Journal of Psychotherapy and Psychosomatics
Kontakt:
Martin Svensson, forskare i psykologi, Lunds universitet, martin.svensson@psy.lu.se
Thomas Nilsson, forskare i psykologi, Lunds universitet, thomas.nilsson@psy.lu.se
Internetbehandling effektiv mot självskadebeteende
Internetbehandling, där ungdomar lär sig hantera svåra känslor, kan vara ett effektivt komplement till vanlig vård. En studie visar att självskador och andra destruktiva...
Hela familjen behöver stöd vid psykisk ohälsa – gynnar barnen
Barn med en förälder som har kontakt med psykiatrin mår ofta betydligt sämre än andra barn. De kan exempelvis vara oroliga och nedstämda. Men det måste inte vara så. Med...
Färre självmord hos pojkar i regioner med fler bipolärdiagnoser
Bipolär sjukdom ligger bakom ungefär fem procent av självmorden bland unga människor. Men när fler unga får bipolärdiagnos tycks självmorden minska, enligt en ny studie...
Självskadebeteende hos unga kan minska med melatonin
Sömnhormonet melatonin används mot sömnproblem, men verkar även förebygga självskadebeteende hos unga. Risken för självskador minskade främst bland tonårsflickor, visar...
Besvär i underlivet komplext – ställer krav på vården
Besvär i vulva och vagina drabbar många kvinnor och kan försämra sexlivet. Det visar en studie som även konstaterar att negativa erfarenheter av gynekologiska undersökningar...
AI tolkar känslor i patienternas ord
Inför ett vårdbesök uppmanas patienter ofta att beskriva hur du mår med hjälp skattningsformulär. Men de flesta föredrar att använda egna ord. En ny metod – där...
Psykisk ohälsa vanligt bland elitidrottare
Nästan en av fem elitidrottare har drabbats av depressions- eller ångestsymtom. Många har också upplevt att dåligt mående påverkat vardagen. Det visar en avhandling som...
Internetbehandling mot ilska fungerar
Problem med att hantera ilska kan medföra svåra konsekvenser för den drabbade och dess närstående. En fyra veckor lång internetbehandling kan dock hjälpa personer med ilska...
Ekonomiska svårigheter ökar risken för psykisk ohälsa
Personer som har svårt att betala sina räkningar och saknar besparingar löper betydligt större risk att drabbas av psykisk ohälsa, enligt forskning vid Lunds universitet. De...
Tuff barndom bakom många sjukdomar
Våld i familjen, en förälder som missbrukar – eller inga rena kläder, för små skor, inte tillräckligt med mat på bordet. Sådana barndomsupplevelser ökar risken för...
Inflammation förstärker riskfaktorer vid schizofreni
Genetiska förändringar kan öka risken att drabbas av schizofreni. Nu visar forskning att inflammation förstärker effekten av den riskvariant som kopplas till sjukdomen....
Kvinnor med autism har ökad risk för psykisk ohälsa
Unga kvinnor med autism drabbas i högre utsträckning än män av psykiatriska tillstånd som depression, självskadebeteende och ångestsyndrom. Det visar en studie från...
Läs också
- 1
- 2
- 3
