En registerstudie från Lunds universitet visar att det finns ett samband mellan bruk av hormonella preventivmedel och ökad förskrivning av psykotropa läkemedel bland flickor och kvinnor i tonåren
Huruvida p-piller, hormonspiral och andra hormonella preventivmedel kan leda till att kvinnor blir nedstämda, drabbas av depression eller på annat vis mår psykiskt dåligt är omdebatterat. Och trots att många kvinnor vittnar om sådana erfarenheter har forskningen hittills inte gett någon entydig bild:
– Det finns en skillnad mellan den kliniska vardagen och forskningen. Det finns många tonåriga och unga kvinnor som vittnar om att de mår dåligt av hormonella preventivmedel. Men forskningen har haft svårt att förklara fenomenet, berättar Sofia Zettermark, genusvetare och doktorand vid Lunds universitet samt AT-läkare vid Kiruna sjukhus.
Sambandet minskar med stigande ålder
För att öka kunskapen har hon tillsammans med Juan Merlo, professor i socialepidemiologi vid Lunds universitet, genomfört en omfattande registerstudie. Den innefattar över 800 000 kvinnor i Sverige i åldern 12- 30 år, vilket är majoriteten av alla kvinnor i landet i åldersgruppen.
– I studien finns en mycket stark koppling mellan användning av hormonella preventivmedel och förskrivning av psykotropa läkemedel bland de yngsta. Sambandet blir därefter svagare med stigande ålder.
– Bland de kvinnor som lämnat tonåren ser vi i studien inget samband alls, säger Sofia Zettermark.
Eftersom studien är av registertyp visar den inte vad som är orsak och verkan. Sofia Zettermark menar att resultaten bör tolkas med försiktighet, men att de understryker behovet av fortsatt forskning.
Psykotropa läkemedel är namnet på en grupp läkemedel som kan ordineras vid förändringar i patientens psykiska tillstånd som till exempel oro, nedstämdhet, sömnsvårigheter och depressioner. Syftet är att förändra beteende och/eller humör.
Studien visade också på skillnader mellan olika typer av preventivmedel. Förskrivning av psykotropa läkemedel var högst vid bruk av icke-orala preventivmedel och de som är baserade på enbart gestagener. Bland icke-orala former är exempel p-ring, hormonspiral och p-plåster.
Många mår bra
Sofia Zettermark betonar att studiens syfte är att öka kunskapen och att inspirera till fortsatta studier, inte att unga kvinnor ska sluta att använda hormonella preventivmedel:
– Det går aldrig att dra slutsatser om enskilda individers hälsa utifrån en registerstudie, och därför ej heller ge behandlingsrekommendationer. Det är också många kvinnor som använder hormonella preventivmedel och mår bra, säger hon och fortsätter:
– Den som känner oro eller inte mår bra bör, oavsett vilket preventivmedel det gäller, i första hand prata med sin läkare eller barnmorska för att hitta en fungerande lösning.
Resultaten överensstämmer till stora delar med vad som framkommer i en stor, dansk registerstudie som publicerades 2016. Att det nu går att se ett liknande mönster även i Sverige är ytterligare ett skäl till att sätta mer fokus på frågan, menar Sofia Zettermark.
Studien omfattar cirka 800 000 kvinnor i Sverige i åldern 12-30 år. Kvinnor med tidigare diagnos/uttag av psykotropa läkemedel för psykisk ohälsa ingår inte i studien. Resultaten har justerats för utbildningsnivå, individualiserad hushållsinkomst, sjukvårdsanvändning, och relevanta diagnoser som kan påverka preventivmedelsanvändning: trombos, migrän/epilepsi och menstruationsstörningar. Viktigaste källor: Läkemedelsregistret (Swedish prescribed drug register, SPDR), Registret över totalbefolkningen (Total population register), Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (Longitudinal integration database for health insurance and labour market studies, LISA)
Artikeln var först publicerad på Vetenskap & hälsa 15 maj.
