Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Djur" i kronologisk ordning.
En viss typ av multiresistent bakterie är vanlig i grisbesättningar i flera länder. För att skydda svenska grisar från smitta behövs förebyggande insatser, menar forskare.
Trilobiter är mycket vanliga fossil, men vad åt de små leddjuren för över 400 miljoner år sedan? En studie visar att de inte var särskilt kräsna med vad som hamnade i magen.
Skog med höga contortatallar uppskattas inte av renar på vinterbete. Minskad tillgång på mat bidrar sannolikt till att de undviker dessa områden, enligt en studie.
Forskare har för första gången lyckats återskapa rna-molekyler från en utdöd art. Analyserna gjordes på en tasmansk tiger, eller pungvarg, som levde i Australien för 130 år sedan.
Skörden från en körsbärsodling kan öka rejält om både honungsbin och murarbin tar hand om pollineringen. Det visar en studie.
Forskare har för första gången sett en älg äta avföring. Det är dock oklart om den ovanliga dieten var ett misstag – eller om det rör sig om en ny matvana.
När koltrastar blir sjuka tvingas de dra ner på sina dagliga aktiviteter – i upp till tre veckor. De lägger sig tidigare och har mindre tid att söka livsviktig föda.
Det är inte problemfritt att byta ut kaffemuggen i plast till en i papper. Även en slängd pappersmugg innehåller giftiga kemikalier som gör skada i naturen, enligt forskare.
Ålar tycks klara parasitangrepp i grunda vatten. Men forskare bekymrar sig för att skador på simblåsan kan orsaka problem när de rör sig på stora djup i Atlanten.
Sommaren är fästingarnas tid, men de tycks även vakna till på vintern. De kan vara aktiva även när termometern kryper ner till några få plusgrader, visar en studie.
Tillgången på smågnagare varierar stort i Sverige, visar en inventering. Störst chans att se en lämmel finns i Norrbottens fjällområden.
Varma och torra somrar påverkar älgens kalvar negativt, enligt en ny studie från SLU. Det handlar både om kroppstemperatur och näringsinnehåll i mat.
Daggmaskar kan bidra till ett minskat behov av kemikalier inom jordbruket. En avhandling visar att de gynnas av ärtväxter, minskad plöjning och naturbetesmarker.
Är livet som talgoxe i stan ett rätt okej liv, måntro? Enligt en studie från Lunds universitet har talgoxar i stadsmiljö lägre nivåer av stresshormon än skogslevande talgoxar.
Bränder kan skapa gott om mat för älgar, men de föredrar skogsområden som brunnit av naturliga orsaker. Det visar en undersökning på drygt tio år gamla brandfält.
Forskare har kartlagt och jämfört arvsmassan från över 200 primater. Resultaten kan öka förståelsen för evolution, biologisk mångfald och genetiska orsaker bakom sjukdomar hos människor.
Mjölkkor ser bra i mörker, så nattbelysning i ladugården behövs inte för kornas del. De behöver heller inte rött och blått ljus, som har förespråkats. Det framgår av forskning där kor bland annat har fått ta sig fram i mörka hinderbanor.
En svensk variant av det fruktade TBE-viruset orsakar ovanligt svår sjukdom i försök på möss. Om samma även gäller människor skulle det kunna hjälpa till förklara varför vissa TBE-smittade blir mycket sjukare än andra.
En torftig levnadsmiljö för en dräktig sugga tycks kunna lämna spår i arvsmassan hos hennes kultingar. Sådant som känslor, lärande och minne i hjärnan hos den nya generationen kan påverkas, enligt en studie. Det här visar på vikten av bättre djurhållning, menar forskarna bakom studien.
Tumlare är skygga och forskare vill veta mer om hur de lever, men också vilka hot de möter. För att öka kunskapen uppmanas nu allmänheten att rapportera in döda tumlare.
