Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Demens" i kronologisk ordning.
ALS-patienter har sjukdomsförändringar i de hjärnceller som tillverkar ämnen som reglerar ämnesomsättning och sömn. Det visar en grupp forskare i Lund och Australien. Fynden ger ökad kunskap om sjukdomens bakomliggande orsaker och kan förhoppningsvis på sikt bidra till nya behandlingar.
Många går genom livet ovetande om vilken blodgrupp de tillhör. Men kanske har coronapandemin ändrat på det. Studier visar att blodgruppen kan påverka hur sjuk man blir i covid-19. ”En sanning med modifikation”, säger Johan Nordgren, docent i mikrobiologi.
Äldre män som har högre blodtryck nattetid än dagtid löper ökad risk att drabbas av Alzheimers sjukdom. Det visar en studie från Uppsala universitet där forskarna har följt forskningsdeltagarna i upp till 24 år .
Rehabilitering i det egna hemmet kan vara ett bra komplement till geriatrisk vårdavdelning efter en höftfraktur, även för äldre med demenssjukdom. Hemrehabilitering uppskattas av de äldre, samtidigt som det kan frigöra vårdplatser på sjukhus.
Sömnstörningar, redan så tidigt som i medelåldern, ökar risken för demens senare i livet. Dagens 70-åringar sover bättre än 70-åringar för trettio år sedan och kan alltså löpa mindre risk att drabbas av demenssjukdomar.
De två använda metoderna för diagnosen av Alzheimers sjukdom ger inte entydiga resultat, med risk för felaktiga eller försenade vårdinsatser. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat genetiska förklaringar till skillnaderna. Studien kan få betydelse för mer individuell diagnostik och utvecklingen av framtida läkemedel.
Forskare vid Karolinska Institutet har studerat förekomsten och regionala fördelningen av alzheimer-biomarkörer i hjärnan hos personer med Downs syndrom. Resultaten kan innebära nya möjligheter till såväl tidigare diagnos som förebyggande behandling av demens.
Läkemedel mot psykisk ohälsa ökar inte risken för död eller höftfraktur hos gamla människor, visar en avhandling vid Umeå universitet. Den högre risk som har kunnat ses beror istället på en större sjukdomsbörda och andra bakomliggande faktorer.
Matvanorna spelar roll för ADHD.
– Vi ser en koppling mellan ADHD och att äta mer socker och mättat fett och mindre frukt och grönt, säger Lin Li, forskare vid Örebro universitet.
Kvinnor med längre fertil period löper ökad risk för demens i hög ålder jämfört med de som haft en kortare reproduktiv period. Det framgår av en befolkningsstudie från Göteborgs universitet
Att vanligt herpesvirus kan öka risken för Alzheimers sjukdom har forskare kommit fram till i flera studier under senare år. Nu visar forskning vid Umeå universitet att en tidigare outforskad gen som kallas GM17, kan vara förklaringen till att herpes hos vissa personer leder till Alzheimers sjukdom.
Alzheimers sjukdom är svårdiagnosticerad vilket gör det svårt att ge bästa möjliga behandling. Nu har internationella forskare identifierat en biomarkör som gör det möjligt att upptäcka Alzheimer med ett enkelt blodprov – redan innan de första symtomen utvecklats. Metoden har samma tillförlitlighet som dyra och mer komplicerade metoder.
Genom att se mängd och spridning av proteinet tau i hjärnan kan man förutse hur minnet kommer att utvecklas i framtiden hos patienter med Alzheimers sjukdom. Hjärnavbildning för att mäta tau kan vara användbart både för att förbättra diagnostiken och för att utveckla mer effektiva behandlingar.
Tidigt insatt kirurgi förbättrade både resultat och överlevnad hos patienter med den neurologiska sjukdomen hydrocefalus. Hos dem som tvingats vänta var dödligheten högre, visar en avhandling vid Göteborgs universitet. Resultaten sätter press på arbetet med att hålla operationsköerna korta.
En ny studie visar att socker kan användas som kontrastmedel för att detektera Alzheimers sjukdom. Med hjälp av en speciell teknik, som varken är beroende av radioaktivitet eller metalliska kontrastmedel, hoppas forskarna kunna upptäcka demenssjukdomen i ett tidigare skede.
I dag använder miljontals människor världen över syradämpande läkemedel, så kallade syrapumpshämmare, mot halsbränna, magkatarr och magsår. Forskare från Karolinska Institutet rapporterar nu hur långvarig användning av dessa läkemedel skulle kunna bidra till ökad risk att utveckla demens.
Hälso- och sjukvårdspersonal känner ofta stor osäkerhet inför den existentiella ensamhet de möter hos sköra äldre personer. Volontärer kan ha andra möjligheter att närma sig dessa frågor och därmed fungera som ett komplement till vårdpersonalen. Det visar en studie från Malmö universitet.
Oligomerer är giftiga proteinklumpar som bryter ner nervcellerna i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Nu har ett internationellt forskarteam lyckats mäta hur snabbt giftiga oligomererna skapas och bryts ner. Upptäckten kan bli avgörande i jakten på nya metoder att begränsa demenssjukdomen.
Ett nytt blodtest för alzheimer har utvecklats under ledning av forskare vid Göteborgs universitet. Metoden bygger på att mäta en specifik variant av proteinet tau i ett vanligt blodprov, vilket gör testet enklare och billigare att utföra.
För att förstå vad som händer i hjärnan när Alzheimer uppstår och sjukdomen utvecklas, måste forskare kunna studera molekylstrukturer i nervceller som påverkats av Alzheimers sjukdom. Nu har forskare vid Lunds universitet testat en ny avbildningsmetod som kan göra just det.
