Trafik Essingeleden, Stockholm
Artikel från Karolinska Institutet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Små ökningar av luftburna partiklar höjer risken för demens betydligt. Det visar en studie som undersökt hälsan hos personer som bor i centrala Stockholm.

Även låga koncentrationer av luftföroreningar är förknippade med sämre hälsa, och tidigare forskning har hittat ett samband mellan luftföroreningar och demensrisk. Nu har forskare undersökt detta samband.

– Det finns en betydande indirekt effekt av luftföroreningar på demens, säger forskaren Giulia Grande vid Karolinska institutet.

I den nya studien har forskare studerat drygt 2 500 vuxna i upp till tolv år. Deltagarna hade en medelålder på 73 år och bodde i centrala Stockholm.

Deltagarna genomgick kliniska undersökningar och blodprover samt omfattande utvärderingar från läkare, sjuksköterskor och psykologer.

70 procent förhöjd risk

Innan studien inleddes beräknades de årliga genomsnittliga nivåerna av PM2,5 på deltagarnas hemadresser. PM2,5 är en term som används för att beskriva mycket små luftburna partiklar som kan ha negativa hälsoeffekter.

Resultaten visade att mycket små ökningar av PM2,5 innebär en 70 procent förhöjd risk att utveckla demens.

I början av studien tittade forskarna också på nivån av två vitamin B-relaterade aminosyror, homocystein och metionin, i deltagarnas blod.

Forskarna undersökte sedan om dessa aminosyror förändrade risken för demens relaterat till luftföroreningar.

Aminosyror spelar roll

De fann att risken för att utveckla demens delvis berodde på en interaktion mellan luftföroreningar och homocystein respektive metionin.

Den roll som homocystein spelade observerades bara hos deltagare som hade utvecklat hjärt-kärlsjukdomar, medan den skyddande rollen för metionin troligen var oberoende av utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar.

– Dessa aminosyror spelade en roll för att öka eller minska risken för demens orsakad av luftföroreningar. Det tyder på att luftföroreningar påverkar utvecklingen av demens på flera sätt, säger forskaren Debora Rizzuto vid Karolinska Institutet.

Mer forskning behövs

Nästa steg i forskningen är att fortsätta kartlägga mekanismerna bakom luftföroreningar som kan orsaka demens.

– Det är ännu långt kvar, men våra resultat tyder på att flera vägar finns på plats för att fastställa demensrisken kopplad till luftföroreningar och detta understryker behovet av ytterligare forskning om den exakta biologiska mekanismen, säger Giulia Grande.

Studien har gjorts i samarbete mellan forskare vid Karolinska institutet, Danderyds sjukhus och universitetet i Oxford, Storbritannien.

Vetenskaplig studie:

Association of long-term exposure to air pollution and dementia risk: the role of homocysteine, methionine and cardiovascular burden, Neurology.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera