Demens inget hinder för att lära nytt

I en avhandling har forskaren Elias Ingebrand låtit tio personer med demens testa att använda surfplattor för första gången i sitt liv. Åtta av deltagarna bodde på ett särskilt boende.

Till stöd hade de någon ur personalen eller en anhörig, men den enda instruktionen var att använda surfplattan som de själva ville. Det visade sig snart att apparaten väckte testpersonernas upptäckarlust.

– Det blev jag ganska förvånad över. Jag hade kanske förväntat mig att den bara skulle ligga där och att man skulle prata om något annat, men här såg vi en fokuserad uppmärksamhet, säger forskaren Elias Ingebrand vid Linköpings universitet.

Utforskade surfplattan självständigt

Försöket varade i 4–6 veckor. Trots att personernas minnesförmåga var starkt påverkad kunde de gradvis lära sig att utnyttja surfplattan mer självständigt. Förklaringen är, enligt Elias Ingebrand, att kroppen minns rörelserna som krävs – även om man inte längre har förmåga att prata och berätta om det. Men det är även viktigt att väcka personens intresse.

En kvinna som tidigare sysslat med orientering började spontant använda surfplattan för att kolla tävlingsresultat. En man som brukat bli rastlös och aggressiv lärde sig att hitta till Öppet arkiv på SVT Play. Efter ett tag noterade personalen hur han kunde sitta lugn och fokuserad länge.

Påverkar synen på demens

Deltagarna i studien kunde lösa surfplattans mysterier även utan stöd av personal eller anhöriga. Det gjorde de genom att samarbeta och lära av varandra. Även här klarade de av att vara fokuserade på uppgiften.

Enligt Elias Ingebrand är samarbete mellan personer med demens ett outforskat område. Däremot finns en del tidigare studier som också konstaterat att personer med demens har förmåga att lära sig nya saker. Det har då handlat om att komma ihåg nonsensord eller minnas namnen på okända ansikten.

Avhandlingen visar att lärande kan ske även utan särskilda instruktioner. Resultatet kan dessutom användas direkt inom demensvården.

– Avhandlingen påverkar synen på personer med demens. Man ska inte behandla dem som barn utan som personer som fortfarande har vilja och drivkraft. I förlängningen handlar det om möjligheten till deltagande i meningsfulla aktiviteter som utgår från personens egna intressen och önskemål, säger Elias Ingebrand.

Fler aktiviteter kan gynnas

Detta innebär dock en utmaning för personalen på äldreboendena som sällan har tid att sitta ner en längre tid med bara en person. Att då utnyttja möjligheten att låta personer med demens göra saker i samarbete skulle kunna vara en lösning, menar Elias Ingebrand, som även tror att studiens resultat är överförbara till andra former av lärande.

– Det jag vill gå vidare med i min forskning är hur man kan ta vara på kunskap och expertis hos personer med demens och därifrån skapa meningsfulla aktiviteter. Någon kan kanske skapa en aktivitet och lära andra på boendet. Det kan vara en seminariecirkel eller att sticka. Rätten till livslångt lärande borde inkludera alla, det är just chansen att få lära sig som är viktig, säger Elias Ingebrand.

Avhandling:

Dementia and learning: The use of tablet computers in joint activities, Linköpings universitet.

Kontakt:

Elias Ingebrand, institutionen för kultur och samhälle, avdelningen för åldrande och social förändring, elias.ingebrand@liu.se