Blåfenade tonfiskar gör långa vandringar i Atlanten, men återkommer troligen år efter år till skandinaviska vatten. Det visar de första resultaten från ett forskningsprojekt där de enorma fiskarna märkts med satellitsändare.
Hajar och rockor tillhör en grupp fiskar som man har trott saknar förmågan att göra ljud, men videoinspelningar visar nu på motsatsen. När filmare närmar sig stingrockor ger de ifrån sig kraftiga klickljud.
Har träd som lämnas kvar på ett kalhygge någon betydelse för fågellivet? Ja, det finns både fler arter och fler individer i sådan skog, visar forskning.
Det går att uppskatta hur mycket fisk det finns under ytan genom ett vattenprov. Det visar en studie där forskare från SLU sett ett tydligt samband mellan koncentrationen gädd-DNA i vattnet och mängden gädda.
Jordbrukets maskiner är nu lika tunga som bastanta dinosaurier och djupare jordlager skadas av framfarten på åkrarna. På global nivå uppskattas omkring en femtedel av den odlingsbara marken nu vara i riskzonen – med stora konsekvenser för livsmedelsförsörjningen på sikt.
Ett särskilt område i myggens hjärnor aktiveras när de känner människodoft. Upptäckten kan hjälpa till att bekämpa myggburna sjukdomar i framtiden.
Småbruk med idisslare bidrar mer till de så kallade ekosystemtjänsterna, än näraliggande gårdar specialiserade på växtodling. Det visar en studie från SLU som undersöker om, och i så fall hur, animaliska livsmedel kan vara en del av ett hållbart svenskt livsmedelssystem?
Det går att minska klimatavtrycket rejält utan att sluta äta kött – om en femtedel av allt nötkött vi stoppar i oss ersätts med alternativa proteinkällor. Det visar forskare som datorsimulerat en framtid med proteintillskott från svampmycel odlade på socker.
Nanoplast – små, osynliga plastpartiklar som tidigare knappt har gått att mäta – har upptäckts i höga halter i skogssjöar, vattendrag och dammar i Sverige, och även i obefolkade områden i Sibirien.
För andra året i rad efterlyser SLU hummerfiskare som kan hjälpa till att öka forskarnas kunskap om hummerbeståndens utbredning och status på västkusten.
Våren dröjer ovanligt länge i år, visar den årliga medborgarforskningen Vårkollen. Det innebär att björklöven dröjer och häggen tvekar att blomma. Men några arter som brukar vara sena har däremot haft lite mer bråttom i år.
Läget för torsken är kritiskt efter decennier med intensivt fiske i svenska vatten. Men även en rad miljöfaktorer påverkar torskens nuvarande status och förmåga att återhämta sig.
Sportfiskare får allt mer sällan gäddor på kroken, visar en ny studie. Nedgången i beståndet har dessutom pågått länge. Säl och skarv tros bidra till den dystra situationen för gäddorna i Östersjön.
Dovhjort, älg och kronhjort har stor betydelse för smittspridningen av en typ av fästingfeber som kan vara farlig för människor och boskap. Vildsvin sprider däremot varken fästingfeber eller borrelios. Det visar en ny avhandling från SLU.
Hjälp forskarna hålla koll på våren. Rapportera in när när björkknopparna spricker, och när blåsippor, vitsippor, sälg och hägg blommar där du bor.
– På så sätt får vi ett mått på om årets vår är tidig eller sen, både i nutid och historiskt sett, säger Ola Langvall från Sveriges lantbruksuniversitet.
Jordbrukens utsläpp i havet fortsätter, trots en överenskommelse mellan länderna runt Östersjön. Större delen av havet är fortfarande drabbad av övergödning och bottendöd.
Fisket på marina arter som strömming, gråsej och torsk bör minska medan fisket föreslås kunna öka på bland annat kolja och vitling. När det gäller flera insjöfiskar bedöms fisket på bland annat sik i Vänern och siklöja i Vättern kunna öka.
Den ansedda tidskriften Nature publicerade forskningsresultat som påstod att Sverige och Finland kraftigt ökat sin avverkning av skog. Det stämmer inte. Nu har forskare visat var felet uppstod.
Vägar saltas för att skapa framkomlighet i trafiken, men livet i sjöar kan påverkas även när salthalterna håller sig under gränsvärdena. Det visar en global studie. I Sverige har tre sjöar undersökts.
Siljansfors försökspark i närheten av Mora har mätt snödjupet ända sedan år 1922. Det är samma år som det första Vasaloppet kördes.
