Flodkräftan är värdefull i Sverige, men också en akut hotad art. 97 procent har försvunnit de senaste åren på grund av pestbärande signalkräftor. Du kan rädda flodkräftan – och tjäna pengar – genom att starta en egen kräftodling. Kräftexperter på SLU visar hur, med utbildningspaketet Kräftodlingens ABC.
Aspar har förmågan att snabbt anpassa tidpunkten för lövfällning och invintring till den dagslängdsrytm och det klimat som råder på en viss breddgrad. Det visar genetiska studier som tar avstamp i aspens vandring norrut efter den senaste istiden.
För att bli en skicklig ryttare som gör hästen rättvisa krävs även avsutten träning. Istället för att enbart träna till häst bör varje ryttare träna sin motorik och balans på annat sätt som ger bättre kroppskontroll. Det konstaterar Maria Terese Engell i en doktorsavhandling inom ridkonst vid SLU.
Forskare har utvecklat metoder som kan beräkna trålfiskets påverkan på bottenmiljön – fiskets fotavtryck – och som kan bidra till utvecklingen av ett långsiktigt hållbart fiske efter bottenlevande arter som räka, havskräfta, plattfisk och torsk.
Sverige behöver en ny typ av livsmedelsberedskap. Det framgår i en rapport från SLU, som visar på sårbarhet och lösningar för livsmedelsproduktionen i händelse av kris eller krig.
Utsläpp av växthusgaser från kor skiljer sig runt om i världen. Visserligen är idisslarnas utsläpp lägre i EU än i många andra länder och regioner, men de påverkar ändå klimatet negativt och utsläppen ökar med EU:s nuvarande jordbrukspolitik.
Ekosystem hotas när den biologiska mångfalden stryps. Men minskad biologisk mångfald påverkar ekosystem olika. Kvarvarande arter kompenserar över tid, för de som gått hädan. Och bäst fungerar detta där markbördigheten och produktionen är som lägst, visar forskning som pågår i nordsvenska skogsjöar sedan 20 år tillbaka.
Virkesförrådet i Sverige fortsätter att växa. Volymen skog ökar stadigt, eftersom tillväxten är högre än avverkningen. Men tillväxten beror på tätare skog, snarare än större yta. Det visar statistik från Riksskogstaxeringen vid SLU.
I ett svensk-norskt samarbetsprojekt med analyser av GPS-data visar resultaten att renar i områden med hög björntäthet inte kan ”surfa på den gröna vågen” av växtlighet i samma utsträckning som i områden med låg björntäthet.
Har du fladdermöss i huset, och bor i Uppland eller i Södermanland? Rapportera till oss så har du chansen att bidra till ett forskningsprojekt, och samtidigt få veta lite mer om dina husdjur. Uppmaningen kommer från forskare vid Centrum för biologisk mångfald (CBM), Sveriges lantbruksuniversitet.
Vad är viktiga värden när det gäller att värna den biologiska mångfalden? Inte bara om arten är sällsynt eller ekonomiskt viktig, betonar forskare vid SLU och universitetet i Newcastle. De har studerat hur ofta olika fåglar förekommer i poesin och vill lyfta fram det kulturella värdet.
Kor verkar inte gilla att stå i kö. Och hur de vinklar sina öron tycks avslöja hur de mår. En studie från SLU visar att kroppsspråket hos kor och andra djur kan användas som mått på deras känslotillstånd.
Frågan gäller om lågproduktiv skog, så kallade impediment, ska räknas med i den skyddade arealen eller inte. SLU har studerat vilken betydelse skogliga impediment har för skalbaggar i tallved. Studien visar att impedimenten inte är lika artrika som obrukade produktiva skogar och att de helt saknar vissa rödlistade arter. Resultatet pekar på att skydd av impediment inte kan ersätta skydd av produktiv skog.
Syrsor skulle förmodligen kunna bidra till människans proteinbehov, visar forskning vid SLU. Nittio gram syrsor, motsvarande en hamburgare, skulle till exempel räcka för ett barns dagliga proteinbehov. Särskilt stor betydelse skulle en kost på syrsor kunna få i länder där järnbrist är vanlig.
Ny infrastruktur, som vägbyggen, kan skada den biologiska mångfalden. Men de kan också vara till nytta för naturvården. Vid vägrenen finns nämligen många av ängarnas och hagarnas växter och djur.
Det är inte alla ekologiforskare som upptäcker en helt ny art. Och det är ännu mer sällsynt att nästan 30 år senare avskaffa sin egen art. Men det är precis vad Göran Thor, professor vid SLU, har gjort.
Björkarnas lövsprickning har redan hunnit till stora delar av Svealand, vilket är 50 mil längre norrut än vad som var normalt för 100 år sedan. Det visar resultatet av Vårkollen som gjordes under Valborgshelgen. Deltagare från hela landet skickade in 8 500 observationer av vanliga vårtecken från mer än 1 500 platser – från Ystad i söder till Abisko i norr.
Den mest aggressiva skadegöraren på al är Phytophthora x alni, en invasiv algsvamp som förekommer mestadels i landets sydliga delar. Det som håller parasiten tillbaka tycks främst vara vinterns kalla nätter och långvariga frost. I takt med klimatförändringarna, kommer sannolikt Phytophthora x alni vandra norrut.
Svampar, bakterier och virus som angriper grödor har varit ett gissel för bönder i alla tider. En bred repertoar av molekylära vapen förekommer mot växten. Detta utnyttjar vi för att förädla fram resistenta grödor. Vi lär oss genom att studera angriparens vapen och designa moteld genom att manipulera växten.
Vårvärmen var ovanligt sen i södra Sverige – och ovanligt tidig i fjällen. Hur klimatförändringarna påverkar växterna försöker forskare ta reda på genom att ta hjälp av allmänheten, som under Valborgshelgen kan skicka in observationer om tussilago, blommande vitsippor och andra vårtecken.