Havsfåglarna i Östersjön hotas av ett ökande fiske. Forskare har beräknat fiskbehovet för topp-predatorerna och jämfört med fiskeriförvaltningens mål för hållbart fiske. Resultatet visar att fisken räcker till både fiskare och fåglar – men att fisken måste finnas där fåglarna häckar.
Skogsskadorna väger tungt när det beslutas hur många älgar som ska skjutas och var. Men mängden tall och antalet andra hjortdjur måste också tas med i beräkningarna, om skadorna på tall ska kunna minskas på ett effektivt sätt, visar forskning från SLU.
Grisarna har det bättre i Sverige jämfört med genomsnittet i Europa. Men när svenskt griskött utvärderas från ett socialt hållbarhetsperspektiv, och jämförs med andra länder, är det i stället grisproducenten som ligger sämst till. Forskare från SLU har gjort den första så kallade sociala livscykelanalysen av ett svenskt livsmedel.
Bourbonrosen Pipar Hans kommer från Fagersta. Pepparroten Wallen är från Enköping. Och de båda parklindarna som valts ut att bli bevarade i Nationella genbanken är insamlade i Skåne och Uppland går att spåra tillbaka till 1770-talet respektive 1630-talet.
Svampen rotticka, som orsakar rotröta, är det svenska skogsbrukets värsta gissel. Forskare från SLU har nu identifierar flera gener i gran som bidrar till resistens mot rotröta. Förhoppningen är att generna kan användas som markörer för att enkelt skilja ut motståndskraftiga granar.
Hur upptäcker man en låggradig hälta hos hästar? Och på vilket ben är hästen egentligen halt? Emma Persson Sjödin, veterinär och doktorand vid SLU vill öka kunskapen om hur man tolkar asymmetrier i hästens rörelsemönster – i olika situationer.
Svalor äter inte fisk. Trots det har fisken i havet en central betydelse för en av Europas största kolonier av hussvalor; den på Stora Karlsö utanför Gotland. Havsfåglarna – och deras spillning – utgör motorn i ett kretslopp mellan det marina livet under ytan och det lokala ekosystemet på land.
Under flera år efter den stora branden i Muddus nationalpark 2006 har forskare från SLU studerat hur skalbaggssamhället har förändrats. Det visade sig att hotade och brandberoende skalbaggar fortfarande hittades i brandområdet – mer än ett decennium efter branden.
Många sjöar och kustområden i Nordeuropa blir både varmare och brunare på grund av klimatförändringar. Och det påverkar livet i vattnet. Förändringar ger oss sannolikt sjöar med mindre, yngre och mer långsamväxande fisk än idag, enligt en avhandling från SLU.
Arktis viktigaste rovdjur – parasitsteklar – påverkas mycket i de regioner där uppvärmningen varit snabbare än i andra. Förändringarna återspeglas även i mängden värddjur och i uppätna växter. Resultaten ökar förståelsen av hur klimatuppvärmningen förändrar naturen.
De attraktivaste växtarterna – som fjällsippa – får flest besök av pollinatörer, och då får andra växter som blommar samtidigt färre. Forskare vid bland annat SLU avslöjar nu att högre temperaturer leder till att fler växtarter blommar samtidigt inom en kortare period. Då ökar konkurrensen mellan olika växtarter.
Den genomsnittliga kroppsstorleken hos de vilda djur som betar i ett landskap påverkar balansen mellan de näringsämnen som växtligheten kan utnyttja. Det visar en savannstudie gjord av ett forskarlag lett av Joris Cromsigt från SLU. Växtnäringsbalansen, särskilt förhållandet mellan kväve och fosfor, bestämmer i sin tur växtlighetens produktivitet.
Blåfenad tonfisk har ökat längs västkusten. För fjärde året i rad utrustas nu den fredade fisken med sändare som ska hjälpa forskare vid SLU att få kunskap att stärka ett hållbart nyttjande och bevarande av fisken, både i svenska vatten och internationellt.
Genom att odla fler grödor kan vi gynna nyttoinsekter, till exempel jordlöpare som håller skadegörare i schack eller bin som pollinerar blommande grödor. Men den positiva effekten syntes bara om det också fanns till exempel skog och hagmark i landskapet. Studien från SLU genomfördes i Skåne.
Skogens eget metoo-upprop #slutavverkat och ett öppet brev från kvinnliga studenter i jägmästarprogrammet 2018 gjorde det tydligt att sexuella trakasserier är en del av kulturen vid skogsutbildningen. Forskare vid SLU har undersökt vad som hänt på utbildningen efter uppropet.
Tidsserier av provfisken och klimatdata för kräftans liv, från romkorn till kräftfat, ger bra prognoser för kommande fiske. En prognos från SLU visar att årets fångst av signalkräftfiske i Vättern kommer att bli något större än förra året.
När gotlandsrussen betar fritt skapas ett mer öppet landskap med begränsad mängd sly och busk. Därmed ökar artrikedomen av växter och insekter. Studier från SLU drar slutsatsen att åretruntbetande russ kan bidra till bevarande och restaurering av artrika skogsbetesmarker och hagar.
I södra halvan av Sverige kan skogen bli mindre produktiv i ett varmare och torrare klimat, medan den längre växtsäsongen kan öka produktiviteten längre norrut. Det visar en studie från SLU som bygger på satellitdata som speglar växtlighetens fotosyntes och meteorologiska data från 2000-talet.
Naturvårdsåtgärder som görs för att öka den biologiska mångfalden kan innebära en något ökad risk för skador av barkborrar, enligt forskning från SLU och Skogforsk. Fem år efter naturvårdsbränning eller luckhuggning kunde forskarna se att risken för skador ökar lokalt. Förekomsten av nyligen avverkade kalhyggen i närområdet ökar också risken.
Genmodifierade kloner av hybridasp vars ved ger högre energiutbyte vid produktion av biodrivmedel har nu tagits fram av forskare från SLU och Umeå universitet. Klonerna har för första gången testats under mer utsatta fältförhållanden utanför växthus. Några växte mycket bra även i fält, vilket ger hopp om att kunna framställa biodrivmedel snabbare.