Tidsserier av provfisken och klimatdata för kräftans liv, från romkorn till kräftfat, ger bra prognoser för kommande fiske. En prognos från SLU visar att årets fångst av signalkräftfiske i Vättern kommer att bli något större än förra året.
När gotlandsrussen betar fritt skapas ett mer öppet landskap med begränsad mängd sly och busk. Därmed ökar artrikedomen av växter och insekter. Studier från SLU drar slutsatsen att åretruntbetande russ kan bidra till bevarande och restaurering av artrika skogsbetesmarker och hagar.
I södra halvan av Sverige kan skogen bli mindre produktiv i ett varmare och torrare klimat, medan den längre växtsäsongen kan öka produktiviteten längre norrut. Det visar en studie från SLU som bygger på satellitdata som speglar växtlighetens fotosyntes och meteorologiska data från 2000-talet.
Naturvårdsåtgärder som görs för att öka den biologiska mångfalden kan innebära en något ökad risk för skador av barkborrar, enligt forskning från SLU och Skogforsk. Fem år efter naturvårdsbränning eller luckhuggning kunde forskarna se att risken för skador ökar lokalt. Förekomsten av nyligen avverkade kalhyggen i närområdet ökar också risken.
Genmodifierade kloner av hybridasp vars ved ger högre energiutbyte vid produktion av biodrivmedel har nu tagits fram av forskare från SLU och Umeå universitet. Klonerna har för första gången testats under mer utsatta fältförhållanden utanför växthus. Några växte mycket bra även i fält, vilket ger hopp om att kunna framställa biodrivmedel snabbare.
När älgkon föder sina kalvar behöver hon massor med energi. Att kalvningen sammanfaller med ett grönskande landskap är ingen slump. Därför sker också kalvningen 2,5 dagar senare för varje breddgrad norrut, visar en studie på 555 älgkor från Växjö i söder till Nikkaluokta i norr.
Provfisken utförda i Hanöbukten visar att fångsterna av stora fiskar minskar. Bara åtta procent av torskarna som fångades under 2019 hade hög konditionsfaktor, vilket betyder att merparten av de fångade fiskarna vara magra och i dåligt skick. Det finns inga tydliga tecken på syrebrist i området, men studien visar att tillståndet för fiskarna är långt i från bra.
Infektionssjukdomar som sprids av till exempel mygg, svidknott och fästingar kallas vektorburna sjukdomar och har globalt sett mycket stor betydelse både för djur- och folkhälsa. Till dessa sjukdomar räknas bland annat de allvarliga virussjukdomarna Dengue-feber, West Nile-feber och Rift Valley fever. För att begränsa vektorburna sjukdomar behöver vi öka kunskapen om vilka virus fästingar bär på och hur virus sprids från fästingar till djur och människor.
En inventering av korallrev jorden runt visar att de bakteriesamhällen som lever på reven är mycket olika – och antagligen deltar i omsättningen av näringsämnen. Forskare från SLU har också förfinat analysen av miljöprover med stora mängder genfragment. Ökad kunskap om korallrevens mikroorganismer kan leda till bättre skydd av korallreven.
Att träna och tävla hästar utan skor har blivit mer och mer vanligt inom flera olika hästsportdiscipliner. Inom travsporten har det länge funnits en uppfattning att prestationsförmågan kan påverkas positivt om hästarna inte har skor, men också att barfotakörning kan öka risken för galopp. Forskning från Sveriges lantbruksuniversitet visar att det faktiskt går snabbare om travhästarna körs barfota.
Det blir allt vanligare att anlita lokalbefolkning för att hjälpa till i bevarandeprogram för biologisk mångfald. Forskare har undersökt hur lönesättningen påverkade effektiviteten i ett sådant program i Vietnam. Det är viktigt att följa lokala rättvisenormer i form av jämlika löner, visar studien. Den visar också att kvinnor arbetar hårdare.
Vad och var en lax äter till havs i Östersjön styrs till stor del av dess kroppsstorlek och av vilken älv den kommer ifrån, visar en ny doktorsavhandling från SLU. Att olika stora laxar från olika älvar lever sitt liv i olika havsmiljöer får konsekvenser; för hur de mår, hur de växer, hur bra de lyckas föröka sig – och därmed också hur produktiv en laxälv blir.
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har tillsammans med ursprungsbefolkning i Guyana utvecklat ett nytt genetiskt övervakningsverktyg som ska hjälpa bevarandet av solparakiten – en papegoja som lever i Amazonas regnskog.
Husdjuren gav tröst, möjlighet till reglering av känslor och motverkade stress. Den motoriska utvecklingen stimulerades. Kontakt med djur och natur skapar goda förutsättningar för psykologisk utveckling hos unga med autism, visar en undersökning gjord av Kristina Byström, forskarstuderande och psykolog vid Habiliteringen Skövde.
Tidpunkten för ekarnas knoppsprickning avgör i vilken utsträckning träden blir infekterade av den snedstreckade ekstyltmalen. Om knopparna spricker vid fel tillfälle kan ekbladen bli så uppätna att det saknas utrymme för andra växtätande insekter. Den nya forskningen ger även insikt i hur samspelet mellan växter och insekter påverkas av ett förändrat klimat.
Risken att ätas av ett lejon kan påverka möjligheten för flera av Afrikas djur att anpassa sig till ett allt varmare klimat. Det menar ett internationellt forskarlag som med hjälp av viltkameror i skyddade områden i Sydafrika kunnat se att växtätare i områden med lejon är mindre aktiva under nätterna än i områden utan lejon. Forskarna betonar behovet av att inkludera predation i klimatförändringsprognoser för hotade däggdjur.
Virkesförrådet i den svenska skogen fortsätter att öka, men nu i långsammare takt. Sveriges totala virkesförråd uppgår nu till 3,6 miljarder skogskubikmeter, visar SLU:s statistik från Riksskogstaxeringen 2020.
Det finns nitton fladdermusarter i Sverige, men kunskapen är knapp om hur de rör sig i de ljusa nordliga nätterna, eller nyttjar den stadsnära naturen. Nu ska svenska fladdermöss kartläggas med allmänhetens hjälp – SLU lånar ut fladdermusdetektorer i Umeå och Uppsala.
Skyddade områden som skapas för att värna hotade djurarter kan i själva verket vara hinder för bevarandet, om livsmiljön och födan är för ensidig. Det hävdar ett internationellt forskarlag, som ifrågasätter synen på pandan som utpräglad bambuspecialist.
För att spara energi om vintern sänker älgen både hjärtrytm och kroppstemperatur kraftigt. Det visar en studie där forskare med hjälp av sensorer GPS-halsband mätt älgars fysiologiska variationer över ett helt år.