Klimatet och dess förändringar påverkar inte bara enskilda arter, utan också det komplexa samspelet mellan arter. Denna växelverkan har stor betydelse för insektsangrepp på växter, pollinering, predation och parasitism.
EU:s stora import av soja bidrar till avskogningen i framförallt Sydamerika. Utan sojaimport och med bibehållet näringsintag skulle människorna i EU behöva äta mer från växtriket, och förändra produktionen av kött, mjölk och ägg, visar en studie från SLU.
Det är numera billigt att ta fram dna-profiler på enskilda kor, och ger de ger en bättre bild av vilka kvigkalvar som bör bli avelsdjur än dagens härstamningsindex, visar forskning från SLU. Dessutom kan dna-information användas för att hålla kontroll på genetiska defekter och inavel i besättningen.
På svenska terrängkartor finns bara en femtedel av alla vattendrag markerade. Nya digitala kartor ska göra det lättare att se om svampturen kräver stövlar eller om det räcker med gympaskor.
Arkéer och bakterier finns överallt. Deras liv är en förutsättning för våra. Dna från mer än 52 000 mikroorganismer ska hjälpa forskare förstå hur människor påverkar mikrolivet på jorden.
Forskning visar att varierade växtföljder ökar skördarna, speciellt under varma och torra år. Odlingssättet framstår därför som en lovande strategi för att säkra tillgången på mat i ett förändrat klimat med högre temperaturer och långa torrperioder.
Många arter får allt svårare att hänga med i klimatförändringarna och det uppstår allt fler feltajmingar mellan arterna. Ett exempel är fåglar som häckar när det inte finns nog med insekter till föda för ungarna, visar forskare från bland annat SLU.
Läderbaggen bosätter sig företrädesvis i levande och håliga ekar. Populationen är stabil men på sikt riskerar baggarna att försvinna då många ekhagar saknar de yngre träd som behövs för att de ska kunna flytta och etablera nya boplatser.
Granfrön från utvalda träd är nödvändiga för att trygga återväxt inom skogsbruket. Men tillgången på frön sinar, delvis på grund av en svamp som förstör grankottarna. En studie visar nu att skadesvampen är beroende av närbelägen hägg för att kunna angripa.
Brukar du ha påhälsning av gnagare i ditt hus? Gnagare är viktiga värdar av djurspridda sjukdomar. Nu kan du bidra till forskningen om spridningsrisken genom att rapportera in dina fynd till SLU:s app Mus i hus.
Marken var helt svart och de döda träden stack upp som förkolnade skelett efter den stora skogsbranden 2014. En studie från SLU visar dock att det gick mycket snabbt när området återigen täcktes av växtlighet. Redan efter några veckor kunde man se de första gröna växterna.
Potatis innehåller högvärdigt protein, som skulle kunna ersätta sojaprotein i vegetariska livsmedel. Problemet är att ohälsosamma ämnen som solanin, binder till potatisproteinet. Forskare vid SLU tar nu gensax-teknik till hjälp.
Norra Östersjöns viktigaste yngelkammare är de grunda avsnörda vikar som kallas Flador. Vikarna är varma och skyddade vilket gynnar reproduktionen av abborre och gädda. När vikarna muddras sjunker den förr så gynnsamma temperaturen och den yngelätande spiggen kan ta sig in, vilket på sikt leder till att reproduktionen av rovfiskarna hotas.
Skörden minskade kraftigt i bestånd som stressats av torka, bladlöss eller både och. Bevattning hjälpte inte de redan stressande plantorna. Men oavsett stressnivå åstadkom humlor en rejäl skördeökning, visar forskare vid SLU som undersökt hur odling av åkerböna kan påverkas av ett förändrat klimat.
Mer variation på åkrarna och i odlingslandskapet gynnar för det mesta både ekosystemtjänster och biologisk mångfald – utan att äventyra skörden. Det visar en internationell studie som letts av forskare från SLU.
Stargardts sjukdom och Bardet-Biedls syndrom är obotliga ärftliga sjukdomar som drabbar näthinnans celler och leder till synnedsättning eller blindhet hos människor. Sjukdomarna kan också drabba hundar av raserna labrador och golden retriever, visar forskning vid SLU.
Havsfåglarna i Östersjön hotas av ett ökande fiske. Forskare har beräknat fiskbehovet för topp-predatorerna och jämfört med fiskeriförvaltningens mål för hållbart fiske. Resultatet visar att fisken räcker till både fiskare och fåglar – men att fisken måste finnas där fåglarna häckar.
Skogsskadorna väger tungt när det beslutas hur många älgar som ska skjutas och var. Men mängden tall och antalet andra hjortdjur måste också tas med i beräkningarna, om skadorna på tall ska kunna minskas på ett effektivt sätt, visar forskning från SLU.
Grisarna har det bättre i Sverige jämfört med genomsnittet i Europa. Men när svenskt griskött utvärderas från ett socialt hållbarhetsperspektiv, och jämförs med andra länder, är det i stället grisproducenten som ligger sämst till. Forskare från SLU har gjort den första så kallade sociala livscykelanalysen av ett svenskt livsmedel.
Bourbonrosen Pipar Hans kommer från Fagersta. Pepparroten Wallen är från Enköping. Och de båda parklindarna som valts ut att bli bevarade i Nationella genbanken är insamlade i Skåne och Uppland går att spåra tillbaka till 1770-talet respektive 1630-talet.