Att uppskatta skogars virkesförråd (mängden levande träd) genom att manuellt mäta diametern av trädstammar i brösthöjd, är ett tidskrävande arbete. I framtiden kan arbetet effektiviseras med hjälp av sensorer som laserskannrar och kameror.
Långsmala hyggen, omgärdade av orörd skog, kan ge en naturlig föryngring av skogen som gör det möjligt att förena rationellt brukande med bevarande av biologisk mångfald.
Många skalbaggar lever i den murkna veden i ihåliga gamla lövträd. Vilka olika arter som finns vid nedbrytning av ved är viktigare än hur många de är. De stora arterna, till exempel brun guldbagge, spelar större roll för nedbrytningen än de små.
Białowieżaskogen i Polen och Vitryssland är den bäst bevarade resten av den skog som en gång täckte stora delar av Europa. Därför blev det stor uppmärksamhet när träd började massavverkas i området efter ett stort utbrott av granbarkborre. Det ledde till att Europakommissionen stämde polska staten inför EU-domstolen och avverkningarna upphörde i slutet av 2017. Nu vet vi hur mycket av skogen som påverkades av avverkningen.
Tre rosor, två perenner och tre sorters humle. Under 2019 kommer åtta nya Grönt kulturarv®-sorter ut på marknaden, insamlade i Skåne, Småland, Östergötland, Uppland och Lappland.
Poppel kan växa dramatiskt mycket bättre med hjälp av kalk. Det är ett steg på vägen till att det snabbväxande lövträdet kan bli ett alternativ och komplement till granen i skogsbruket, menar forskare vid SLU.
Boskapsvaktande hundar och inhägnader är effektiva åtgärder för att förhindra angrepp av rovdjur på tamdjur. Liksom rep med fladdrande tyg – lapptyg. Och det finns många andra metoder som också fungerar men som inte utvärderats vetenskapligt i samma utsträckning, visar en studie av forskning från 10 länder.
Puckellaxens utbredning i svenska vatten kan bli ett hot mot våra inhemska laxfiskar. Den kan störa de andra laxarnas lek, och det finns också risk för att den sprider sjukdomar och parasiter. Den går inte att utrota, säger forskare vid SLU.
Stora förhoppningar ställs till skogens bidrag i klimatomställningen. Men omställningen går långsamt. Inte så konstigt, menar forskarna Maartje Klapwijk och Erland Mårald, som analyserat hur en blandning av kunskapsluckor, kolliderande värderingar och institutionella brister försvårar omställningen till ett klimatsmart skogsbruk.
Renar undviker att beta i områden med vindkraftverk inom synhåll, och nya vindkraftsparker verkar förändra valet av kalvningsplatser, visar en studie. Resultaten kan bidra till att nya parker planeras med större hänsyn till renskötseln.
Det finns en vilja hos företag och organisationer att betala extra för bioflygbränsle, men inte tillräckligt för att flygbolagen ska kunna byta ut hälften av bränslet mot mer miljövänliga alternativ. Ska biobränslet slå igenom i flyget krävs politiska styrmedel, är forskares slutsats.
Vildsvinskött har blivit en allt viktigare naturresurs, men både vid slakt och vid senare hantering av kött bör man vara mycket noggrann med hygienen. Matförgiftningsbakterier är nämligen vanliga i den svenska vildsvinsstammen. Det visar Axel Sannö från SLU i en avhandling där han har utnyttjat en nyutvecklad, snabb diagnosmetod för sådana bakterier.
Extremvärme och torka får långvariga effekter på marken och dess små och osynliga invånare. Enligt forskare från bland annat Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är mikrobsamhällena livsviktiga för markens egenskaper, inte minst förmågan att ge oss mat och rent vatten.
Landskapet i Sverige har blivit mer enahanda de senaste 50–70 åren. Framförallt har de artrika gräsmarkerna minskat kraftigt. Med hjälp av tusentals historiska kartor har forskare vid SLU och Stockholms universitet gjort den hittills största analysen som visar hur markanvändningen förändrats över tid och vad det har lett till.
Att bevara naturliga livsmiljöer för fiender till organismer som skadar våra grödor kan vara en ren vinstaffär för lantbrukaren. Men ibland leder det tvärtom till större angrepp eftersom också skadegörarna gynnas. Det visar en stor internationell studie som 154 forskare från bland andra Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Lunds universitet har bidragit till.
Invandringen till Norden har ökat snabbt under de senaste årtiondena, och en stor del av de nyanlända är asylsökande. Denna utveckling gör att det behövs en översyn av metoder för framgångsrik integration av invandrare, liksom en utveckling av nya tillvägagångssätt. Naturbaserad integration kan erbjuda ett nytt perspektiv på dessa utmaningar, skriver en nordisk forskargrupp i en rapport.
Sommarvärmen ser ut att få både positiva och negativa konsekvenser för kräftfisket i Vättern. Jämfört med förra året väntas fångsten av signalkräftor minska med tio procent, enligt en prognos från SLU.
Tjuvjakten på elefanter och noshörningar riskerar inte bara att leda till utrotning, utan kan också påverka kretsloppet av näringsämnen. De stora växtätande djuren sprider nämligen sin spillning över ett större område än mindre växtätande däggdjur.
För att inte torskfisket ska hotas av sälar som skadar näten, kan fisken i stället fångas med sälsäkra burar. Men en del av den burfångade torsken är för mager för att kunna säljas. Därför testas nu stödutfodring till torsken i odlingskassar före försäljning. Det ger bättre avkastning samtidigt som torskbeståndet stärks genom ett mindre totalt uttag.
Det är svårt att ha koll på alla kors hälsa vid dagens automatiserade mjölkproduktion, med litet skötseltid per ko. Lösningen kan bli ett sofistikerat system där enskilda djurs beteenden och samspel med varandra följs av övervakningskameror i ladugården.