Katter med diabetes får ofta insulinbehandling. Nu visar SLU-forskare att insulinbehandlingen påverkar nivåerna av tillväxtfaktorn IGF-I, som tidigare ansågs vara en tecken på en annan sjukdom akromegali. Denna kunskap kan leda till en bättre prognos för katternas tillfrisknande.
Hästar som bär på den smittsamma hästsjukdomen kvarta, utan att själva vara sjuka, tycks spela en viktig roll i smittspridningen i stallen, enligt en studie från SLU.
Halm med bra hygienisk kvalitet i maten, ger inte mer upphov till magsår än om halm inte ingår i foderstaten, visar en studie som pågått under vintern vid SLU. Det innebär att utfodring med halm är ett bra komplement till övrigt grovfoder vid grovfoderbrist, eller för hästar som lätt blir feta.
Sverige importerar en stor mängd ätbara svampar, speciellt exotiska svampar som shiitake och kungsmussling, trots att vi har väldigt goda förutsättningar att producera dessa. Nu visar forskare vid SLU att det går att effektivisera svampodlingen ytterligare och både göra den både billigare och snabbare.
Moderna DNA-baserade metoder ger oss en helt ny inblick i samspelet mellan olika arter i naturen. Forskarna kan i detalj avslöja vem som äter vem, vem som pollinerar vilken blomma och vem som lever på vems hud eller fjädrar.
Den nya tallskadegöraren Diplodia sapinea chockade svenska skogsägare 2016. Nu visar forskning att det i huvudsak är snabbväxande, törstiga tallar i torkstressade bestånd som drabbas. Och att omfattningen kan begränsas om skadorna upptäcks i tid.
En allvarlig skadeinsekt på barrträd i östra Nordamerika – en vecklarfjäril som vid massförekomst kan kaläta mängder av barrträd över stora områden – sprider sig norrut. Klimatet visar sig vara en viktig utlösande och synkroniserande faktor vid massförekomster. Det visar en rekonstruktion av artens utbrottshistorik i Quebec, gjord med hjälp av årsringsanalyser.
Inte bara synen, utan även luktsinnet, vägleder fåglar som söker insekter och andra kryp att äta i odlingslandskap. Forskare från SLU visar i en studie att fåglar använder dofter som växter avger vid insektsangrepp när de letar efter en bra matplats.
Ett minskat snötäcke på frusna sjöar kan hämma de bakterier som bryter ned metan i vattnet, och därigenom öka nettoproduktionen av den kraftfulla växthusgasen. Det visar forskare vid SLU, som skottade en sjö i norra Jämtland i tron på det motsatta.
Blandskogar kan ge bättre trädtillväxt, mer biologisk mångfald, mer bär och vilt samt ett rikare friluftsliv. Men vilka trädslag ska man blanda? En ny analys visar att gran-björkskogar är bäst i norr medan tall-björkskogar gynnar fler ekosystemtjänster i södra Sverige – dock inte trädtillväxt.
När en majsplanta vidrör en annan planta aktiverar den ett försvarssystem som gör den mindre lockande för bland annat bladlöss. Plantan utsöndrar dessutom kemiska substanser som sprider sig och får plantor längre bort att också gå i försvar.
Insekter kan bli ett miljömässigt hållbart proteintillskott för både människor och djur. Men det är inte självklart att matinsektsindustrin blir bra för miljön. Det gäller att ha koll på vilka arter som är lämpliga för massuppfödning, och välja foder smart, menar forskare vid SLU.
Med dagens marknadsläge, och ny effektiv drivningsteknik, skulle gallring av unga, täta skogsbestånd kunna stå för betydande mängder biomassa till vissa av de svenska fjärrvärmeverken. Den bedömningen gör Lars Sängstuvall i en avhandling från SLU.
Nanoskopiska ”proteinfibriller” är en typ av material som kan fås att utföra en rad olika uppgifter som gagnar miljö eller hälsa, t.ex. att diagnosticera sjukdomar. De produceras med hjälp av mikroorganismer, och egenskaperna kan skräddarsys genom DNA-redigering.
Kan ett varmare klimat leda till en långsiktigt ökad tillväxt i svensk barrskog, och därmed ökad inlagring av kol? Modellbaserade studier har antytt detta, men nu visar den första långtidsstudien att det inte alls behöver bli så. Orsaken är troligen att kvävebrist begränsar skogens tillväxt.
Fiske kan påverka kustens fiskbestånd på liknande sätt som övergödning; genom att rovfiskar som abborre missgynnas medan till exempel mört gynnas. Åtgärder som stärker rovfiskbestånden kan alltså motverka övergödningseffekter i kustzonen.
Kan havsgående drönare revolutionera hur vi får kunskap om havets miljötillstånd? Detta undersöks just nu i Kattegatt där en ny, obemannad segelfarkost under december har mätt mängden fisk, salthalt och vattentemperatur. Datainsamlingen har pågått helt störningsfritt 24 timmar om dygnet och kan därmed ge forskarna nya insikter om livet under ytan.
Den olja, till exempel palm- eller sojaolja, som används i foder till röding kan bytas ut mot “fet jäst” som odlats i ett halmbaserat substrat. Jästoljan har en liknande sammansättning och görs på en råvara som människan inte kan äta själv – och fisken växer lika bra.
Ett förändrat klimat, övergödning, fiske och exploatering av livsmiljön är några av de faktorer som påverkar hur fisken mår. En rapport om tillståndet för kustfisk i Östersjön visar att bara hälften av områdena som utvärderats når god status. Bäst är tillståndet i de norra delarna av Östersjön.
Den pågående klimatförändringen kan störa den nuvarande balansen mellan rov- och bytesdjur, och i förlängningen förändra markbundna ekosystem och de ekosystemtjänster som de står för.