Den olja, till exempel palm- eller sojaolja, som används i foder till röding kan bytas ut mot “fet jäst” som odlats i ett halmbaserat substrat. Jästoljan har en liknande sammansättning och görs på en råvara som människan inte kan äta själv – och fisken växer lika bra.
Ett förändrat klimat, övergödning, fiske och exploatering av livsmiljön är några av de faktorer som påverkar hur fisken mår. En rapport om tillståndet för kustfisk i Östersjön visar att bara hälften av områdena som utvärderats når god status. Bäst är tillståndet i de norra delarna av Östersjön.
Den pågående klimatförändringen kan störa den nuvarande balansen mellan rov- och bytesdjur, och i förlängningen förändra markbundna ekosystem och de ekosystemtjänster som de står för.
Den oreglerade och ofta onödiga användningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur i många låg- och medelinkomstländer bidrar till ökad förekomst av antibiotikaresistens. Det visar en fältstudie hos grisuppfödare i Kambodja.
Kan svenska kultursorter av spannmål bidra till en mer hållbar produktion i jordbruket? I fyra år ska det forskas på gamla spannmålssorters brödegenskaper, och möjligheter i fråga om miljö, klimat och människors hälsa och välmående.
Sortblandningar kan minska angreppen av skadeinsekter. När två sorters korn odlades ihop var angreppen av bladlöss lägre än i monokulturer av respektive sort den avskräckande – den avskräckande effekten beror på det kemiska samspelet mellan kornplantorna, tror forskarna vid SLU. Sortblandningar kan också ha andra fördelar, till exempel en bättre anpassning till extrema väderförhållanden.
Världens första fullständiga sekvensering av abborrens arvsmassa – genomet – har gjorts av ett team av svenska, finska och estniska forskare. Kartläggningen kan visa hur det naturliga urvalet påverkar den genetiska utvecklingen hos en av Eurasiens tuffaste och mest framgångsrika fiskarter.
Inplantering av bäver tycks ge en större biologisk mångfald än anläggande av andra typer av våtmarker. Bäverns dammbyggen skapar mer variationsrika miljöer med en rikare flora av våtmarksväxter och bidrar till ymnig förekomst av vattenskalbaggar, visar en svensk-skotsk studie.
Granplantor som förökats genom kloning är bättre på att stå emot angrepp från snytbaggar än plantor som odlats fram på traditionellt sätt.
Växters tillgång på kväve minskar när klimatet blir varmare, visar en studie grundad på 43 000 växtprover från hela världen. Detta kan påverka skogens förmåga att ta upp koldioxid från atmosfären och eventuellt också minska tillgången på näring för de växtätande varelser som lever där.
En svensk biståndssatsning på storskaligt jordbruk slutade i ett fiasko, med stora konsekvenser för lokalbefolkningen. Men misslyckandet hade kunnat undvikas om förespråkarna av projektet tagit hänsyn till historien och till lokalbefolkningens villkor. Det visar en granskning som en forskare gjort.
Efter den extremt torra sommaren, riskerar hästar avlivning på grund av foderbrist. Forskare vid SLU gör därför en snabb studie om halm kan vara ett fullgott alternativ till hö och ensilage – för att kunna ge ett besked redan tidigt i vinter.
Satsningar på att återuppbygga svaga bestånd av stora vilda däggdjur gör inte bara att övrig flora och fauna gynnas. De kan dessutom bidra till att motverka klimatförändringen
Det har gjorts en sammanställning av tjugo års forskning om nyckelbiotoper i Norden och Baltikum. Vi vet mycket om deras funktion och nytta, men inte så mycket om deras skötsel och om regionala skillnader.
Att uppskatta skogars virkesförråd (mängden levande träd) genom att manuellt mäta diametern av trädstammar i brösthöjd, är ett tidskrävande arbete. I framtiden kan arbetet effektiviseras med hjälp av sensorer som laserskannrar och kameror.
Långsmala hyggen, omgärdade av orörd skog, kan ge en naturlig föryngring av skogen som gör det möjligt att förena rationellt brukande med bevarande av biologisk mångfald.
Många skalbaggar lever i den murkna veden i ihåliga gamla lövträd. Vilka olika arter som finns vid nedbrytning av ved är viktigare än hur många de är. De stora arterna, till exempel brun guldbagge, spelar större roll för nedbrytningen än de små.
Białowieżaskogen i Polen och Vitryssland är den bäst bevarade resten av den skog som en gång täckte stora delar av Europa. Därför blev det stor uppmärksamhet när träd började massavverkas i området efter ett stort utbrott av granbarkborre. Det ledde till att Europakommissionen stämde polska staten inför EU-domstolen och avverkningarna upphörde i slutet av 2017. Nu vet vi hur mycket av skogen som påverkades av avverkningen.
Tre rosor, två perenner och tre sorters humle. Under 2019 kommer åtta nya Grönt kulturarv®-sorter ut på marknaden, insamlade i Skåne, Småland, Östergötland, Uppland och Lappland.
Poppel kan växa dramatiskt mycket bättre med hjälp av kalk. Det är ett steg på vägen till att det snabbväxande lövträdet kan bli ett alternativ och komplement till granen i skogsbruket, menar forskare vid SLU.