I många delar av världen skulle människor behöva äta mer fett. Men hur kan vi öka fettproduktionen utan att det får en negativ påverkan på klimatet? Svaret kan vara oljeproducerande mikroorganismer.
Doftande växter som pelargon, lavendel och barrträd kan ha positiv inverkan på din hälsa, visar en studie som undersökt hur naturliga dofter påverkar människor med stressrelaterad sjukdom.
Städernas matavfall kan bli odlingsbäddar för ostronskivling. Den köttiga koralltickan trivs på sågspån från svensk skog. Odlad svamp kan bli en nyckelspelare i så kallad cirkulär matproduktion, menar forskare vid SLU.
Det finns enorma mängder kol lagrad i döda träd världen över. Nu har forskare för första gången beräknat hur mycket kol som släpps ut varje år när döda träd bryts ned av svampar och insekter.
Det är ofta svårt att bedöma om en häst har ont, även för erfarna hästägare och veterinärer. Därför har forskare tagit fram en metod där ansiktsuttryck hos hästen används som tecken på smärta.
Vilda djur kan utveckla ett socialt samspel med människor precis som husdjuren gör. Det visar en studie på djungelhöns – tamhönsens vilda släktingar.
Det är välkänt att kor ger mer mjölk när dygnsrytmen bestäms av ett ljusprogram med 16 timmars dagsljus och 8 timmars nattbelysning. Men har färgen på ljuset någon betydelse? Det har forskare från SLU undersökt.
Vintrarna i norr har blivit blötare vilket har lett till ökad spridning av sorkfebervirus. Viruset kan orsaka en blödarfeber hos människor.
En 125 kilometer lång spindeltråd… Det går att spinna konstgjord spindeltråd – efter samma principer som spindeln använder. Nu har forskare från SLU och KI hittat ett sätt att göra det i större skala.
Material som kan suga upp mycket stora mängder vätska, i till exempel blöjor, tillverkas av fossil petroleumolja. Forskare från SLU och KTH har tagit fram vete- och potatisbaserade material med liknande egenskaper.
Under de senaste decennierna har de flesta stora rovdjur ökat i antal eller utbredning. Men hur förändras våra attityder när rovdjuren blir fler? Jo, fler vill se rovdjur i hela landet och många tycker att jakt på rovdjur är myndigheters ansvar.
Prover som samlats in från 60 storstäder världen över visar att varje stad har sin egen mikrobiella profil. En specifik uppsättning av virus, arkeer, bakterier och andra osynliga organismer.
Tricket är att hitta just den gen som skyddar växten mot sjukdom. Det ökar möjligheten att odla utan kemiska bekämpningsmedel, menar forskare bakom resistensförädling av grödor som potatis, vete och ärter.
Merparten av svenska hundar över tre år har tendens till tandlossning. Störst är problemen i vissa småvuxna raser. Och väldigt få hundägare borstar tänderna på hunden varje dag, visar forskning.
Sverige behöver mer kunskap om hummerbeståndet på västkusten. Nu vänder sig forskare vid SLU till allmänheten för att få svar på hur många och hur stora humrarna är i olika delar av utbredningsområdet.
Efter en rejäl vinter kom våren i gång ordentligt i södra Sverige. Flera bakslag i vädret gjorde sen läget ovanligt oklart. Svenska Botaniska Föreningen vill veta hur växterna reagerat på denna ryckiga vår, och uppmanar alla att kolla upp en handfull vårtecken under Valborgshelgen.
Våtmarker är viktiga för fågellivet, det vet man. Men har våtmarkens utformning någon betydelse för antalet arter, hur många häckande par det finns och antalet ungar? Det har forskare vid SLU undersökt.
Att halvera dräneringsdjupet i åkrar på torvmarker kan vara en bra klimatåtgärd. Det kan minska utsläppen av växthusgaser med mer än 1 procent.
Varje år transporteras 2,5 miljoner grisar till slakt i Sverige – av ett hundratal chaufförer. Problem i arbetsmiljön ger förslitningsskador och stressade djur, visar en studie om gristransportörers arbetsvillkor.
Enstaka vargar får sin första valpkull i ettårsåldern, andra sparar tills de är tio. Avgörande för när vargar ”skaffar barn” är antal revir och partners. Att växa upp med äldre syskon som hjälper till med valparna spelar också roll.
