De nuvarande jordbrukspolitiska direktstöden gör så att övergödningen är större än den hade varit utan stöd. Enkla tekniska åtgärder i hanteringen av stallgödsel kan minska övergödningen, visar forskare vid SLU tillsammans med forskare från universiteten i Stockholm och Aarhus.
En internationell forskargrupp som studerat ett trettiotal av världens besvärligaste skadeinsekter. Nästan alla orsakade större skador när klimatet blev varmare. Men skadeinsekterna kan svara olika på klimatförändringarna i olika sammanhang. Det gör det svårt att bedöma framtida skador.
Statusen för torsk i Kattegatt och östra Östersjön och för hälleflundra i Västerhavet är så dålig att arterna inte bör fiskas alls. Utvecklingen är mer positiv för makrill, långa och nordhavsräka. Det visar SLU:s årliga översikt ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten”, som görs på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
Genom att ge tallar skador som liknar dem som uppstår vid brand kan man öka tillgången på senvuxen, kådimpregnerad tallved i ljusa, varma lägen – vilket är en bristvara i skogslandskapet.
Antalet fåglar i byar minskar ofta när äldre hus rivs och ersätts med moderna hus, enligt en polsk studie. Nu visar forskare vid SLU och i Polen att fåglarna också missgynnas av att äldre hus renoveras för att till exempel bli mer energisnåla. En orsak är att tillgången på boplatser minskar.
Insekter är en sommarplåga för renar på fjället. Renarnas strategi är att fly till blåsiga och svala områden, eller springa i timmar för att undkomma. Forskare från SLU studerade hur detta fungerade då renbetesmarkerna sammanföll med ett provområde för övningsskjutning och provning av robotsystem.
Tidigare studier har hävdat att havsförsurning förändrar beteenden hos fiskar på korallrev, så att de lockas av lukten av rovfisk och tappar förmågan att hitta hem. Nu visar en större studie, att havsförsurning inte alls påverkar beteendet hos korallrevsfiskar.
Östersjölaxen trivs bäst på vissa ställen i havet – beroende på vilken älv den härstammar i från. Även kroppsstorleken spelar roll för val av plats, enligt forskning från SLU. Upptäckten är viktig för att bättre planera laxfisket.
Både antalet kor och deras mjölkproduktion ökar i Rwanda idag. Merparten av mjölken i Rwanda produceras av småbönder med enstaka kor. Bristande hygien, dålig juverhälsa och penicillinresistenta bakterier är stora problem.
Vid prioritering av återvinning från avlopp betonas ofta att fosfor är nödvändigt för allt liv och att det snart kommer att ta slut (Peak phosphorus). Det finns skäl att ifrågasätta denna ensidiga betoning på fosfor, enligt en ny studie . Det är i stället kväve som bör ha hösta prioritet, menar SLU-forskaren Håkan Jönsson.
Syrebristen i havet tycks verkligen bidra till Östersjötorskens dåliga kondition, enligt en ny studie från SLU. Analyser av fiskens hörselstenar visar när den utsatts för syrebrist, något som kan kopplas direkt till torskens hälsa.
Kvävegödsling höjer skördarna och binder mer kol i marken. Men samtidigt bidrar den till övergödning och utsläpp av växthusgaser. En ny avhandling visar den optimala mängden kväve varierar beroende på var grödan odlas. Och det som är bäst för klimatet kanske inte bäst för Östersjön.
Höftledsdysplasi är ärftligt och vanligare hos större katter, konstaterar forskare från SLU. Det gör att raser som avlas på storlek, som rasen maine coon, har en ökad risk för höftproblem.
Tamdjur behöver skyddas från rovdjur. Men för att myndigheternas skyddsåtgärder ska fungera måste djurägarna tro på åtgärdernas effekt. Idag är kunskapen om effekterna för dålig, enligt en avhandling från SLU.
Det är inte ovanligt att växtätare av skilda slag lever på samma växt – men vi vet ganska lite om hur de olika växtätarna samspelar med varandra. Nu visar forskning att älgars tall-bete kan leda till högre äggproduktion hos tallstekelhonor.
En skogspolitisk debatt pågår i Sverige om en framtida ytterligare intensifiering av skogsbruket. Runt 2000 skogslevande arter är rödlistade. En tvärvetenskaplig forskargrupp har undersökt om Sveriges naturvårdsinsatser kan hålla jämna steg med ett allt intensivare skogsbruk.
Stora skogsbränder kan leda till ökad spridning av sjukdomar som bärs av gnagare, till exempel av virus som orsaker sorkfeber, visar forskning från SLU och Umeå universitet. Det kan också vara en möjligt konsekvens av fjolårets svåra skogsbränder, menar forskarna.
Extrema värmeböljor, utdragen torka, skogsbränder, översvämningar, orkaner, vulkanutbrott och tsunamier kan påverka världens pollinatörer på drastiskt vis. Det är dags att tänka på de hot mot pollinatörerna, som förväntas bli vanligare när klimatet förändras, menar två forskare som granskat den litteratur som finns inom området.
Stigande vattentemperaturer och övergödning gör att hypoxi – syrebrist – som är kopplad till klimatförändringar blir allt vanligare. Genom att studera fiskarnas ”kemiska loggböcker” ska en forskargrupp undersöka hur exponering för hypoxi påverkar fisken och dess livsmiljö och studera vilka ekonomiska effekter förändringarna kan få.
Ordet ”bioteknik” på förpackningar med fisk skapar en osäkerhet bland konsumenterna, enligt en studie från SLU. Därför bör märkning av livsmedel kombineras med spridning av kunskap om vad orden i märkningstexten betyder. Det gäller inte minst termen ”bioteknik”.