Virkesförrådet i den svenska skogen fortsätter att öka, men nu i långsammare takt. Sveriges totala virkesförråd uppgår nu till 3,6 miljarder skogskubikmeter, visar SLU:s statistik från Riksskogstaxeringen 2020.
Det finns nitton fladdermusarter i Sverige, men kunskapen är knapp om hur de rör sig i de ljusa nordliga nätterna, eller nyttjar den stadsnära naturen. Nu ska svenska fladdermöss kartläggas med allmänhetens hjälp – SLU lånar ut fladdermusdetektorer i Umeå och Uppsala.
Skyddade områden som skapas för att värna hotade djurarter kan i själva verket vara hinder för bevarandet, om livsmiljön och födan är för ensidig. Det hävdar ett internationellt forskarlag, som ifrågasätter synen på pandan som utpräglad bambuspecialist.
För att spara energi om vintern sänker älgen både hjärtrytm och kroppstemperatur kraftigt. Det visar en studie där forskare med hjälp av sensorer GPS-halsband mätt älgars fysiologiska variationer över ett helt år.
Några vill ha en hög vilttäthet till förmån för jakt, andra vill ha en lägre andel vilt för att skydda jord- och skogsbruk mot skador. Många intressen ska samsas i en lokalt fungerande älgörvaltning, och utmaningarna varierar regionalt. Ledarskap, goda sociala relationer, och innovationsförmåga är framgångsfaktorer, visar forskning från SLU.
Klimatet i skogen är inte likadant som klimatet utanför skogen. Så mycket står klart för alla som har dragit till skogs för att få svalka under en varm sommardag. Nu kommer de första konkreta uppgifterna om klimatuppvärmning under skogens tak, och därmed om hur uppvärmningen i skog skiljer sig från den på öppna ytor.
När mjölkkor utfodras med mycket spannmål och bönor som komplement till vallfoder äter de mer potentiella livsmedel än vad de producerar i form av mjölk. Men om man ersätter spannmål och bönor med biprodukter, såsom betfiber, drank, rapsmjöl och kli, så producerar korna mycket mer livsmedel än vad de äter.
Utbrott av harpest upptäcks ofta först när människor insjuknar. Då är det ofta för sent att försöka begränsa smittspridningen eller förvarna sjukvården. Ett smart sätt att jobba förebyggande är tidiga prognoser som bygger på smittade djur – som fångas och lagras av pärlugglor under häckningen.
De flesta konsumenter har inget emot klimatmärkning av köttprodukter. En tredjedel vill dock slippa veta hur klimatet påverkas av deras inköp. Och somliga undviker aktivt klimatmärkningen för att undvika känna att de borde ändra sitt beteende. Det visar en undersökning av forskare från SLU och Lunds universitet.
Runt om i landet finns hobbyodlare som med stor möda försöker få fram fina och goda jordgubbar. Något som en SLU-forskare tagit fasta på – och lanserar en app för att samla in jordgubbsodlarnas observationer. Målsättningen är att ta fram bättre odlingsråd för svenska trädgårdar, bland annat när det gäller skadegörare.
Risken är hög för omfattande angrepp på al i ett varmare Sverige. Alpopulationen saknar genetisk motståndskraft mot en aggressiv form av svampen al-phytophthora.
Över 10 000 observationer av tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg, björk och hägg rapporterades in från nästan 2 000 platser i landet när Vårkollen ville veta hur långt våren hade kommit under Valborgshelgen. Det innebär 25 procent fler observationer än året innan.
Om svampsjukdomen askskottsjuka slår ut Sveriges askbestånd skulle en rad arter av insekter, lavar, svampar och mossor drabbas hårt,. Av de 483 arter som på olika sätt lever på askar bedöms 115 vara så beroende av askar att de löper risk att dö ut om askarna försvinner. Därför är det mycket viktigt att ta hand om de askindivider som har viss resistens mot sjukdomen, menar forskare från SLU.
Rapportera vårtecken till Vårkollen under 30 april och 1 maj! Svenska Botaniska Föreningen vill veta hur växterna reagerat på denna galna vår med vårtemperaturer redan i januari. De uppmanar därför allmänheten att kolla upp en handfull vårtecken under Valborgshelgen.
Vägkanter kan vara en viktig livsmiljö för ängsväxter som trivs i öppet landskap. Och ju äldre vägarna är desto bättre, visar ny forskning.
Skolor som flyttar undervisningen utomhus kan förvänta sig en rad positiva effekter. Förutom minskad smittspridning visar forskning att undervisning i utemiljö snabbt förbättrar elevers koncentration, arbetsminne och studiemotivation. Elever som får naturen som klassrum är mindre stressade, rör på sig mer och presterar bättre i skolan.
Social distansering och karantän har blivit vardag under coronakrisen våren 2020. Oro och isolering i hemmet kan få många att må dåligt och kanske kan naturupplevelser och utomhus-motion vara ventilerna som håller välbefinnandet uppe? SLU-forskare svarar.
Viltkameror eller åtelkameror är inte så pålitliga som man tidigare trott. I en nyligen genomförd inventering identifierades snöleoparden fel på vart åttonde fotografi, vilket ledde till en betydande överskattning av populationen. Detta innebär också att en del arter kan vara ännu mer hotade än man tidigare har trott.
EHEC är en bakterie som ibland dyker upp i kobesättningar, i vissa fall kan människor smittas och drabbas av allvarlig sjukdom, framför allt barn och äldre. Smittan är svårupptäckt, eftersom djuren själva inte blir synbart sjuka. Dna-analyser avslöjar bakteriens smittvägar, bland annat hur kor på bete plockar upp granngårdens bakterier.
Dna-analyser av Atlantlax från 17 vattendrag längs den svenska västkusten visar att laxpopulationerna i varje älv och å är genetiskt unik, men också att Atlantlaxar oftare än Östersjölaxar ”felvandrar”. Lagom lite felvandring kan vara bra för att det kommer in nya gener, menar forskare bakom studien.