I bäckar och åar finns ekosystem som vi har stor nytta av, med näringsvävar som bland annat renar vattnet och levererar fisk. Amélie Truchy har i sitt doktorsarbete undersökt hur livet i sådana vattendrag störs av jord- och skogsbruk och av kraftverksdammar, och vilken miljöövervakning som krävs för att vi ska upptäcka om något håller på att gå snett.
Det är märkligt att Sverige, som är ett så utpräglat skogsland, inte ens är självförsörjande på julgranar, säger Martin Pettersson. Det här första gången i Sveriges historia som någon har doktorerat i julgransproduktion. Slutsatsen är att svensk julgransodling kan utvecklas mycket mer, det finns nya marknader att ge sig in på och stora pengar att håva in. Vi kan lära oss av USA.
Småskalig och mobil slakt av nötkreatur kan minska djurens stress. Ett nytt projekt vid SLU ska studera bedövning utomhus på gården före transport till slakteri.
Sedimenten i våra sjöar speglar hur miljön har förändrats genom årtusendena. Forntida insektsutbrott går att spåra – genom fjärilsfjäll som bevarats. Upptäckten kan få ett stort genomslag inom historisk ekologi.
Kalla dagar under lång tid är precis vad som krävs för att träd ska kunna börja växa igen efter vintervilan. På hösten blockeras tillväxten av sockerarten kallos, som löses upp långsamt under vintern. Korta töperioder påverkar inte den processen.
En diet helt baserad på energirikt grovfoder och en aktiv grupphästhållning är bra alternativ för tränande travhästar. Dessutom tycks transporter påverka hästarnas ämnesomsättning på ett sätt som bör kunna utnyttjas strategiskt i förberedelserna inför ett lopp. Det visar Malin Connysson från SLU i en avhandling om flera skötselfrågor som inte har studerats tidigare.
Genom att analysera arvsmassan hos bakterien som orsakar kvarka har forskare identifierat olika bakterieproteiner vilka skulle kunna vara lämpliga komponenter i ett vaccin. Dessa proteiner har sedan via olika genfusioner producerats, testats och visat sig ge ett bra skydd mot kvarka.
Fleråriga grödor målas ofta ut som vinnare i ett torrare klimat. Men vi behöver veta mer innan vi lanserar fleråriga grödor som en lösning, menar SLU-forskare som nyligen gjort en studie om hur fleråriga respektive ettåriga grödor använder vatten.
I klimatdebatten hörs ofta att plöjningsfri odling skulle öka kolinlagringen och därmed kunna motverka klimatförändringen. Men enligt en studie från SLU och Stockholm Environment Institute är potentialen mindre än enskilda studier antyder. Noggrannare mätningar, och på större djup, skulle ge ett mer realistiskt mått på effekten.
I över 20 år har det pågått ett experiment på 30 öar i två sjöar nära Arjeplog. Studierna på de små öarna har lett till generella slutsatser om vad som händer när arter går förlorade. Förluster av biologisk mångfald tycks minska den samlade förmågan att leverera produkter och tjänster i alla ekosystem.
Växtförädlare jorden runt kämpar med problemet att frövitan inte utvecklas normalt vid korsningar av växter med olika antal kromosomuppsättningar. SLU-forskare kan nu beskriva hur problemet – den så kallade triploida spärren – uppkommer. Målet är att hitta en metod för att enkelt överföra åtråvärda egenskaper från vilda släktingar till moderna jordbruksgrödor.
Nematoder kan orsaka stora skador i odlingar – men många är också nyttogörare av stora mått. Kemisk bekämpning ackumulerar miljögift och dödar alla nematoder. SLU-forskare kan nu presentera svampparasiten Clonostachys rosea, som dödar skadegörande nematoder i jorden, skonar andra, och bidrar till friskare grödor.
Växtförädlare har utvecklat en ny potatis som innehåller en annorlunda sorts stärkelse. Stärkelsen i den nya potatisen är hälsosammare än vanlig stärkelse, visar en studie från SLU.
Ovanligt varmt och fuktigt väder har visat sig vara den utlösande faktorn till att mer än 200 000 antiloper i centrala Kazakstan dog under tre veckor i maj 2015. Forskare kan i efterhand konstatera att den direkta dödsorsaken var blodförgiftning, orsakad av en bakterie i de utrotningshotade djurens halsar.
Den egna storleken men också storleken på födan har betydelse för hur Östersjölaxen mår. Upptäckten kan på sikt öka kunskapen om hur förändringar i Östersjöns havsmiljö påverkar mängden miljögifter i lax, hoppas forskare.
Den nordamerikanska vattenpesten är en slingrande vattenväxt som idag är mycket vanlig i Syd- och Mellansverige, och som fortsätter att sprida sig norrut och in i skogslänen. Nu vet vi varför växten är så framgångsrik och visar hur den förändrar vattenmiljön där den slår rot.
Genmodifierad soja orsakar i sig inte mer global uppvärmning och nedsmutsning av färskvatten än icke genmodifierad soja. Men. Om svenska lantbrukare skulle importera genmodifierad soja i stället för soja som inte är det, skulle de samlade miljöeffekterna ändå bli större. Skälet är att den billigare GM-sojan skulle kunna ersätta en stor del av de proteinfodergrödor som odlas på svenska åkrar.
I både Sverige och Spanien minskar arealerna av betade eklandskap. Kunskaper om hur vi värdesätter trädbärande betesmarker kan förbättra insatserna för att bevara dem. Genom att skapa kulturella värden knutna till landskapet, så uppfattas spanska eklandskap i högre grad än svenska som viktiga platser.
Flodpärlmusslan är starkt hotad. Hälften av Sveriges cirka 600 populationer av musslorna saknar idag unga individer och föryngringen har upphört. Dammar i våra vattendrag har en negativ inverkan på artens förmåga att föröka sig, visar forskning från SLU.
I vart fjärde svenskt hushåll finns minst en hund eller katt. Hund- och kattsektorn sysselsätter över 8 000 personer och bidrar till BNP med sju miljarder kronor. Men det vinns även andra samhällsvärden, enligt en rapport från SLU.