Prover som samlats in från 60 storstäder världen över visar att varje stad har sin egen mikrobiella profil. En specifik uppsättning av virus, arkeer, bakterier och andra osynliga organismer.
Tricket är att hitta just den gen som skyddar växten mot sjukdom. Det ökar möjligheten att odla utan kemiska bekämpningsmedel, menar forskare bakom resistensförädling av grödor som potatis, vete och ärter.
Merparten av svenska hundar över tre år har tendens till tandlossning. Störst är problemen i vissa småvuxna raser. Och väldigt få hundägare borstar tänderna på hunden varje dag, visar forskning.
Sverige behöver mer kunskap om hummerbeståndet på västkusten. Nu vänder sig forskare vid SLU till allmänheten för att få svar på hur många och hur stora humrarna är i olika delar av utbredningsområdet.
Efter en rejäl vinter kom våren i gång ordentligt i södra Sverige. Flera bakslag i vädret gjorde sen läget ovanligt oklart. Svenska Botaniska Föreningen vill veta hur växterna reagerat på denna ryckiga vår, och uppmanar alla att kolla upp en handfull vårtecken under Valborgshelgen.
Våtmarker är viktiga för fågellivet, det vet man. Men har våtmarkens utformning någon betydelse för antalet arter, hur många häckande par det finns och antalet ungar? Det har forskare vid SLU undersökt.
Att halvera dräneringsdjupet i åkrar på torvmarker kan vara en bra klimatåtgärd. Det kan minska utsläppen av växthusgaser med mer än 1 procent.
Varje år transporteras 2,5 miljoner grisar till slakt i Sverige – av ett hundratal chaufförer. Problem i arbetsmiljön ger förslitningsskador och stressade djur, visar en studie om gristransportörers arbetsvillkor.
Enstaka vargar får sin första valpkull i ettårsåldern, andra sparar tills de är tio. Avgörande för när vargar ”skaffar barn” är antal revir och partners. Att växa upp med äldre syskon som hjälper till med valparna spelar också roll.
Svenskar åt inte insekter ens om de svalt. Det visar en ny studie som undersökt hur människor runt om i världen har uppfattat insekter som livsmedel. Men attityder kan förändras ganska snabbt – det har hänt med andra livsmedel.
Djur och växter överlever klimatförändringar genom att förskjuta sin utbredning. Men det är inte alltid de hittar ett ställa att flytta till. Fjärilars möjlighet att dra norrut försämras av ett allt mer fragmenterat landskap, visar en studie från SLU.
Mer än femtio år gamla vävnadsprover från lodjur och havsörn har hjälpt forskare att hitta okända miljöföroreningar som kan vara ett växande problem för det svenska djurlivet.
Fisket på marina arter som strömming, gråsej och havskräfta bör minska och torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. Däremot är bestånden av sik, lake, siklöja och abborre så pass starka i de fyra stora sjöarna så de klarar ett ökat fiske.
Spindeltråd är den starkaste fiber vi känner till, men det går att tillverka konstgjord spindeltråd som är ännu starkare, menar forskare. Med hjälp av grundläggande kunskaper om cellbiologi och proteinveckning.
Kan samhället tjäna pengar på träd? Ja, och inte lite heller. I Stockholm fångar träden gemensamt upp luftföreningar som kan jämställas med 99 miljoner kronor i samhällsekonomiskt värde, enligt beräkningsmodellen i-Tree Eco.
Svenskodlade ärtor, bönor och linser kokade och förpackade i Sverige har väsentligt lägre klimatpåverkan än deras importerade motsvarigheter. Men, om de svenska baljväxterna transporteras utomlands för förädling och paketering försvinner klimatvinsten snabbt.
Med klimatuppvärmningen förskjuts naturens kalender. Det som händer på våren kommer tidigare och hösthändelser senare. Men i Ryssland och dess grannländer sker nu en förvirrande blandning av förändringar, något som får hela näringskedjor att knaka i fogarna.
Jakt med löshund ökar älgens energiförbrukning, vilket på sikt kan öka risken för negativa effekter på kroppskonditionen. Men, om störningarna inte upprepas frekvent, verkar älgen kunna kompensera energiförlusten med att vila och använda mindre energi dagen efter jakt.
Klimatet och dess förändringar påverkar inte bara enskilda arter, utan också det komplexa samspelet mellan arter. Denna växelverkan har stor betydelse för insektsangrepp på växter, pollinering, predation och parasitism.
EU:s stora import av soja bidrar till avskogningen i framförallt Sydamerika. Utan sojaimport och med bibehållet näringsintag skulle människorna i EU behöva äta mer från växtriket, och förändra produktionen av kött, mjölk och ägg, visar en studie från SLU.
