I vår omgivning finns det tiotusentals potentiellt hälso- och miljöfarliga ämnen, som inte ingår i rutinmässiga kontrollprogram eller åtgärdas genom vattenrening. Samhället behöver mer avancerad teknik för kontroll och rening av dricksvatten, menar forskare.
Stora rovdjur är betydelsefulla inslag i den svenska faunan, men kan ha negativa effekter på möjligheterna till jakt. Ett nytt lodjursrevir sänker priset på jaktarrenden i södra Sverige och Mälardalen med i genomsnitt 16 procent, enligt en studie SLU och Södertörns högskola.
Synen på musselodling som miljöåtgärd i Östersjön skiljer sig bland forskare. Men enligt en ny studie är musselodling en kostnadseffektiv metod för att minska övergödningen i Östersjön.
Liten – men inte stor fisk – växer allt snabbare i varmare vatten. Det visar data från den så kallade biotestsjön utanför Forsmarks kärnkraftverk, där utsläpp av kylvatten värmer upp havsmiljön.
– Sjön fungerar lite som en tidsmaskin där vi har kunnat studera tillväxt i en uppvärmd men i övrigt naturlig miljö över många generationer, säger Magnus Huss, forskare vid SLU.
Torsken i Östersjön är illa ute. Beståndet är extremt litet och individerna mår allt sämre. Hoten mot torsken är många: ett hårt fisketryck, döda bottnar, födobrist, parasitangrepp och växande sälpopulationer.
Dagens bilder som används för att illustrera vattnets kretslopp i utbildning och forskning måste uppdateras. De är missvisande eftersom de sällan visar hur människans aktiviteter påverkar kretsloppet. Det är olyckligt i en tid globala vattenproblem, enligt en internationell studie.
Östersjöns främsta rovdjur högst upp i näringsväven blir allt magrare. En ny studie visar att den försämrade hälsan hos gråsäl och torsk hänger samman med förändringar hos de bottenlevande kräftdjuren ishavsgråsugga och vitmärla, som många fiskar äter. Bakom detta ligger klimatförändringar och övergödning.
På Visingsö och andra platser finns gamla ekar som planterades för flottan på 1830-talet. Nu digitaliseras mängder av historiska uppgifter om ekplanteringar från försöksytor – för att ge ny kunskap om ekskog och skötsel idag.
Det gäller att ge kor näringsfattigare foder på vintern när de inte betar ute. Dels vill folk ha magert kött, och dels kan feta kor få problem med kalvning. SLU-forskare har utvärderat olika typer av vinterfoder, och fastnat för ensilerad rörflen.
Klimatfaktorer styr vilken typ av symbios som är vanligast mellan trädrötter och svampar eller bakterier i en viss region. Det visar en ny kartläggning baserad på data från över 1 miljon provytor jorden runt. Den tyder också på att klimateffekter på mykorrhiza kan hämma skogstillväxten i kalla klimat.
Idag slängs ungefär en tredjedel av all mat som produceras. Att minska matsvinnet är avgörande för klimatet. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU har nu formulerat tio rekommendationer till beslutsfattare, för att få ett stopp i Sverige.
Det finns mycket storspigg i de svenska delarna av Östersjöns utsjö, visar en kartläggning. Så mycket att det finns anledning att bevaka den lilla fiskens roll i ekosystemet, menar forskare vid SLU.
Odling av musslor är ett sätt att rena den övergödda Östersjön och återföra näring till matproduktionen på land. Resultat från tre pågående EU-projekt har sammanfattats i en rekommendation om musselodling som miljöåtgärd i Östersjön.
Blomning respektive lövsprickning har kommit rekordlångt norrut i år jämfört med observationerna från 2015-2018, och jämfört med för 100 år sedan är det extremt stor skillnad, just i år. Det visar observationer av tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg, björk och hägg som rapporterades in från över 1600 platser i landet under Valborgshelgen.
Varje år sedan 2011 släpps nästan 300 000 unga laxar och havsöringar (smolt) ut i Dalälven. En del av dem tar sig troligen aldrig ut på öppet hav utan hamnar i magen på de skarvar som söker föda i älvmynningen. Det visar skanningar efter fiskmärken som gjorts i områdets skarvkolonier.
Hur långt har våren kommit hos dig? Genom att uppmana alla människor i Sverige att rapportera in vårtecken kan forskare följa både klimatförändringar och växternas sätt att hantera att våren kommer allt tidigare.
Många växter och djur återvände snabbt efter den stora skogsbranden i Västmanland 2014. Branden har också gynnat flera sällsynta arter som svedjenäva och tretåig hackspett. Mycket tyder på att området, som till stora delar blivit naturreservat, kommer att bli Sveriges största lövskogsområde.
Viltbete på jordbruksgrödor kan vara mycket kostsamt för lantbruket, med skördeförluster på upp till 25 procent. Men när markägarna säljer rätten att skjuta vilt på sina marker kan förlusten vändas i vinst. Ett sådant mångbruk gynnar dessutom den biologiska mångfalden, menar forskare vid SLU.
Kan genteknik bidra till en effektivare växtförädling i Afrika? Det tror forskare i ett SLU-lett projekt som siktar på kassavasorter med bättre näringsvärde och potatissorter med bättre motståndskraft mot sjukdomar.
Allt fler gårdar har möjlighet att tillverka eget kraftfoder, baserat på lokala råvaror, efter hand som besättningen av mjölkkor ökar. Genom bättre planering och foderhygien kan lantbrukare minimera risken för foderförluster orsakade av skadliga mikroorganismer, enligt en rapport från SLU.