Nästan var fjärde tidigare elev från gymnasiesärskolan saknar sysselsättning efter skoltiden. Varför är det så? Svaret är komplext, men mycket handlar om miljön runt omkring, visar forskning.
Personer med psykossjukdom har sämre upplevd hälsa än genomsnittet, men saknar sällan motivation att förändra sina vanor för att må bättre. Här spelar sjuksköterskor inom psykiatrin en viktig roll, för att stärka patienternas tro på sin egen förmåga att förändra, visar forskning från Högskolan i Halmstad.
Idrottande ungdomar som upplever smärta måste uppmärksammas och behandlas tidigt för att minska risken för långvarig smärta. De bör behandlas utifrån en helhet, där man tar hänsyn till biologiska, psykologiska och sociala förhållanden.
Vårdanställdas förmåga att fatta beslut är nyckeln till framgång i arbetet med att begränsa infektionsutbrott. Smittskyddsteam måste kunna identifiera vilket stadium det möjliga utbrottet är i, menar Luís Fernando Irgang dos Santos, som forskar om hur spridning av vårdrelaterade infektioner – som covid-19 – kan undvikas.
Stöd för att komma i gång och att fortsätta, och möjlighet att själv se sina framsteg. Det är några framgångsfaktorer för att öka fysisk aktivitet bland personer med funktionsnedsättning, visar forskning.
Att bli betraktad som en hel människa, både av andra och sig själv, är det som möjliggör en hälsosam livsstil för personer med psykossjukdomar, såsom schizofreni, visar en ny avhandling från Högskolan i Halmstad.
Genom motivation och påminnelse, baserat på personliga behov och beteenden, vill forskare vid Högskolan i Halmstad öka sannolikheten för att patienter med högt blodtryck följer ordinerad läkemedelsbehandling. Det finns olika skäl till att patienter inte tar sin medicin, till exempel glömska, rädsla för biverkningar och brist på förståelse för konsekvenserna av utebliven medicinering. Individuella digitala hjälpmedel är ett sätt att stödja patienter med högt blodtryck att ta sin medicin.
Barn har rätt att vara delaktiga i sin vård, men i praktiken är det en utmaning. För att vårdavdelningar och vårdmottagningar bättre ska kunna ta reda på om barnen känner sig delaktiga har en forskare vid Högskolan i Halmstad tagit fram ett frågeformulär som riktar sig direkt till barnen.
En ny guide ger arkitekter verktyg och metoder för att på ett bättre sätt kunna rita nya hus och stadsdelar baserat på invånarnas behov och önskemål.
Traditionell entreprenörsforskning ser inte lantbrukare som entreprenörer, något som motsägs av nya forskningsresultat från Högskolan i Halmstad. En ny avhandling visar hur lantbrukare är både innovativa och – i allra högst grad – entreprenöriella.
Barn har rätt att vara delaktiga i beslut om sin livssituation och sin hälsa. Med hjälp av dataspel kan barn med sjukdomar och funktionsvariationer lättare kommunicera om sin egen vård – också om de svåraste frågorna. Dataspelet är skapat av forskare vid Högskolan i Halmstad.
Biogasproduktion skapar stora mervärden för samhället och miljön, men dessa värden är svåra att räkna på i en lönsamhetskalkyl. Hållbara affärsmodeller kan utvecklas inom svensk gårdsbaserad biogasproduktion genom att fokusera på processer som driver innovation.
Personer som har drabbats av den språkliga funktionsnedsättningen afasi får sällan själva komma till tals när de beskrivs i svenska tidningsartiklar. När deras röster trots allt hörs dominerar framgångssagor, inte berättelser om kaos och frustration som många personer med afasi känner. Sociala medier ger ökad makt över sina egna berättelser.
Traditionellt har förhållandet mellan längd och vikt – så kallat BMI – använts för att identifiera vilka barn som har övervikt eller fetma. Studier vid Högskolan i Halmstad visar att vartannat barn vid fem års ålder med förhöjt midjemått riskerar att missas när endast BMI används som mått. Dessa barn går dock att identifiera om måttet WHtR (midjemått-längd-kvot) används som komplement.
Kulturella avstånd mellan bolagets hemland och i värdlandet brukar definieras som symmetriska. Alltså att effekterna av olikheter i sociala normer är desamma både i bolaget och i dotterbolaget. Henrique Correa da Cunha, forskare inom innovationsvetenskap har en annan syn på saken.
Djupa relationer med kunderna. Samarbete med konkurrenter. Så kallad ”embeddedness” är modellen för att få ett företag att överleva och blomstra, enligt forskning från Högskolan i Halmstad.
Att bygga en månbas är en rejäl utmaning. För att slippa ta med tungt material från jorden utvecklar forskare möjligheten att använda månstoft i särskilda 3D-skrivare. Dessa ska kunna printa ut byggstenarna direkt på plats – så kallad additiv tillverkning.
Klimatförändringar orsakar intensiva regnoväder och stormar i Östersjöregionen. Städernas avloppssystem är inte dimensionerade för att hantera nederbördsmängderna. Städer och universitet runt Östersjön arbetar nu med att utveckla en lösning för översvämningskontroll.
Säkrare vägar och minskad bränsleförbrukning. Det är målet med intelligenta transportsystem. Men för att fordon, väginfrastruktur, trafiksignaler och andra trafikanter ska kunna kommunicera effektivt med varandra behövs standarder. Det har Nikita Lyamin vid Högskolan i Halmstad forskat om.
Att kunna äta ordentligt är avgörande för vårt välmående. När en patient behöver tandimplantat kan det ibland saknas ben i käken att fästa implantatet på. Forskare i Halmstad arbetar med att bygga upp käken på nytt med digitalt styrd bentillväxt.