Barn har rätt att vara delaktiga i sin vård, men i praktiken är det en utmaning. För att vårdavdelningar och vårdmottagningar bättre ska kunna ta reda på om barnen känner sig delaktiga har en forskare vid Högskolan i Halmstad tagit fram ett frågeformulär som riktar sig direkt till barnen.
En ny guide ger arkitekter verktyg och metoder för att på ett bättre sätt kunna rita nya hus och stadsdelar baserat på invånarnas behov och önskemål.
Traditionell entreprenörsforskning ser inte lantbrukare som entreprenörer, något som motsägs av nya forskningsresultat från Högskolan i Halmstad. En ny avhandling visar hur lantbrukare är både innovativa och – i allra högst grad – entreprenöriella.
Barn har rätt att vara delaktiga i beslut om sin livssituation och sin hälsa. Med hjälp av dataspel kan barn med sjukdomar och funktionsvariationer lättare kommunicera om sin egen vård – också om de svåraste frågorna. Dataspelet är skapat av forskare vid Högskolan i Halmstad.
Biogasproduktion skapar stora mervärden för samhället och miljön, men dessa värden är svåra att räkna på i en lönsamhetskalkyl. Hållbara affärsmodeller kan utvecklas inom svensk gårdsbaserad biogasproduktion genom att fokusera på processer som driver innovation.
Personer som har drabbats av den språkliga funktionsnedsättningen afasi får sällan själva komma till tals när de beskrivs i svenska tidningsartiklar. När deras röster trots allt hörs dominerar framgångssagor, inte berättelser om kaos och frustration som många personer med afasi känner. Sociala medier ger ökad makt över sina egna berättelser.
Traditionellt har förhållandet mellan längd och vikt – så kallat BMI – använts för att identifiera vilka barn som har övervikt eller fetma. Studier vid Högskolan i Halmstad visar att vartannat barn vid fem års ålder med förhöjt midjemått riskerar att missas när endast BMI används som mått. Dessa barn går dock att identifiera om måttet WHtR (midjemått-längd-kvot) används som komplement.
Kulturella avstånd mellan bolagets hemland och i värdlandet brukar definieras som symmetriska. Alltså att effekterna av olikheter i sociala normer är desamma både i bolaget och i dotterbolaget. Henrique Correa da Cunha, forskare inom innovationsvetenskap har en annan syn på saken.
Djupa relationer med kunderna. Samarbete med konkurrenter. Så kallad ”embeddedness” är modellen för att få ett företag att överleva och blomstra, enligt forskning från Högskolan i Halmstad.
Att bygga en månbas är en rejäl utmaning. För att slippa ta med tungt material från jorden utvecklar forskare möjligheten att använda månstoft i särskilda 3D-skrivare. Dessa ska kunna printa ut byggstenarna direkt på plats – så kallad additiv tillverkning.
Klimatförändringar orsakar intensiva regnoväder och stormar i Östersjöregionen. Städernas avloppssystem är inte dimensionerade för att hantera nederbördsmängderna. Städer och universitet runt Östersjön arbetar nu med att utveckla en lösning för översvämningskontroll.
Säkrare vägar och minskad bränsleförbrukning. Det är målet med intelligenta transportsystem. Men för att fordon, väginfrastruktur, trafiksignaler och andra trafikanter ska kunna kommunicera effektivt med varandra behövs standarder. Det har Nikita Lyamin vid Högskolan i Halmstad forskat om.
Att kunna äta ordentligt är avgörande för vårt välmående. När en patient behöver tandimplantat kan det ibland saknas ben i käken att fästa implantatet på. Forskare i Halmstad arbetar med att bygga upp käken på nytt med digitalt styrd bentillväxt.
Är elektronnegativitet något negativt? Ibland kan ett enda ord blockera förståelsen för resten av undervisningen. Men när kemilärare och elever fick undervisa tillsammans blev det lättare att reda ut begreppen. Det visar ny forskning om tvålärarsystem – men nu med en elev och en lärare i undervisningsteamet.
Robotar kan hjälpa oss med många serviceuppgifter, exempelvis i hemmet eller för att flytta gods i ett lager. Men för att jobba sida vid sida med människor måste robotarna bli medvetna om sin omgivning.
Robotkartor kan få ordning på roboten, menar forskare vid Högskolan i Halmstad.
Företagens sociala ansvar – ofta benämnt CSR – har varit ett aktuellt samtalsämne de senaste åren. Fokus har dock legat på Nordamerika och Europa, åtminstone inom forskarvärlden. Men när företag med ursprung i höginkomstländer går in i marknaderna i afrikanska låginkomstländer, förändras förhållningssättet till det praktiska CSR-arbetet. Sammanhang och omständigheter påverkar hur företagens ansvar tolkas.
Din gång kan avslöja hälsoproblem. Bärbara sensorer som analyserar individers rörelsemönster, kan upptäcka Parkinsons sjukdom, demens, multipel skleros och andra neurofysiologiska sjukdomar på ett tidigt stadium.
Flervåningshus i trä och digitala lösningar i byggprocessen… När nya innovationer och metoder ska införas krävs ett samspel mellan sammanhang och spridning. Forskare vid Högskolan i Halmstad har undersökt företags förmåga att sprida eller ta till sig en innovation inom byggbranschen.
Unga ökade psykiska ohälsa, övervikt och fetma beror nästan uteslutande på olika samhällsfaktorer. Men i läroböckerna framställs ohälsa som ett högst privat problem.
– Stress och kosthållning blir en fråga om eleven har dålig eller bra moral i stället för att skolan gör det till en politisk fråga om levnadsförhållanden och strukturella omständigheter, säger Anders Urbas, forskare vid Högskolan i Halmstad.
För att digitala tjänster ska utformas på bästa sätt är det i dag vanlig att involvera användaren i designprocessen. Men det finns stora etiska utmaningar med detta, särskilt när det handlar om utvecklingen av digitala hälsotjänster. Men det finns sätt att tackla dessa etiska dilemman, visar forskning från Högskolan i Halmstad.