Beslutsförmåga viktig för att hindra spridning av covid-19 inom vården

Vårdrelaterade infektioner – infektioner som patienter drabbas av medan de vårdas för andra åkommor – drabbar miljoner människor världen över och orsakar hundratusentals dödsfall årligen.

– Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem, speciellt i utvecklingsländer som till exempel Brasilien. Jag har jämfört utvecklingsländer med industriländer, till exempel Sverige, och funnit en rad skillnader i hur vårdinrättningar upptäcker och hanterarar infektioner.

– Skillnaderna genomsyrar hela systemet, från ledningsnivå till implementering av råd och rekommendationer och vidare till det praktiska arbetet, säger Luís Fernando Irgang dos Santos doktorand vid Högskolan i Halmstad och Regional University of Blumenau i Brasilien.

Multidisciplinära team nyckel till framgång

Multidisciplinära smittskyddsteam arbetar med att förhindra spridning av vårdrelaterade infektioner. För att smittskyddsteamens arbete ska vara framgångsrikt behöver medlemmarna kunna skilja på den förebyggande fasen, då deras uppgift är att förhindra uppkomsten av vårdrelaterade infektioner, och den kontrollerande fasen, under vilken de arbetar med att kontrollera en redan uppkommen infektion och förhindra dess spridning.

– Jag har identifierat två olika typer av beslutsfattande, med skilda tillvägagångssätt, praktiker, som är optimala för antingen den förebyggande fasen eller för den kontrollerande fasen, men inte för båda. Smittskyddsteamen måste veta när och hur de ska byta mellan de två uppsättningarna, och för att klara det måste de kunna identifiera vilket stadium det möjliga utbrottet är i, förklarar Luís Fernando Irgang dos Santos.

– Det är avgörande att teamen gör korrekta bedömningar och prioriteringar tidigt i processen. Om de bestämmer sig för att behandla en infektion som ett möjligt utbrott för snabbt kan det sluta med att de spenderar tid och pengar på något som kanske egentligen skulle ha varit ett isolerat fall. Om de i stället dröjer med att reagera riskerar de förödande spridning av vårdrelaterade infektioner.

Följ problemet

Genom att fokusera på infektionen och dess unika karaktär är det möjligt att fatta rätt beslut och på så sätt hindra spridning.

– Jag föreslår att problemet – snarare än beslutsfattandet eller vilka resurser som finns tillgängliga – måste få stå i centrum för analysen. Genom att följa problemet och sedan identifiera vilken uppsättning av praktiker som behöver användas i varje steg av processen kan smittskyddsteamen vinna nya insikter och fatta beslut som hindrar spridning av vårdrelaterade infektioner.

– Det räcker inte med instinkter och ryggmärgskänsla. Smittskyddsteamen måste lära sig att fatta beslut och därför behöver vårdinrättningar främja organisatoriskt lärande. Det kan vara ett problem, speciellt för mindre sjukhus där teamen har en tendens att vara mindre strukturerade och där ledningen inte alltid ingår i teamen, säger Luís Fernando Irgang dos Santos.

Både kognitiva och emotionella aspekter

Delar av Luís Fernado Irgang dos Santos forskning fokuserar på covid-19. Han undersöker hur brasilianska smittskyddsteam implementerar rekommendationerna från Världshälsoorganisationen och vilka konsekvenser det får när rekommendationerna inte behandlas lika av alla team. Både kognitiva och emotionella aspekter påverkar hur rekommendationerna implementeras.

– Smittskyddsteam spelar en viktig roll när det handlar om att kontrollera arbetsplatsens känslomässiga miljö. Om de inte lyckas med det riskerar de att inte heller kunna implementera riktlinjer och rekommendationer i situationer som till exempel den nuvarande pandemin. Jag har identifierat tre aspekter som är avgörande för att kunna kontrollera den emotionella miljön: auktoritet, trygghet och organisatorisk flexibilitet.

– Till att börja med måste smittskyddsteamen ha trovärdighet. De måste vara auktoriteter eller ha stöd av auktoriteter. Utan stöd från ledningen fungerar det inte. Det är också viktigt att medarbetarna känner sig säkra på sin arbetsplats. De måste kunna lita på att de kommer att vara trygga om de följer smittskyddsteamens instruktioner. Slutligen krävs också en viss flexibilitet i organisationen. Medarbetarna behöver vara förberedda på att förutsättningarna för deras arbete kan komma att förändras och lita på att beslut fattas med deras bästa för ögonen, säger Luís Fernando Irgang dos Santos.

Svenska teamen mer flexibla

Ett av Luís Fernando Irgang dos Santos mål är att jämföra strategier och arbetssätt hos smittskyddsteam i utvecklingsländer med deras motsvarigheter i industriländer.

– När jag jämför brasilianska och svenska smittskyddsteam och de strategier som de använder sig av för att fatta beslut blir det tydligt att de svenska teamen har lättare för att byta mellan den förebyggande och den kontrollerande fasen. Därför lyckas de också bättre med att förebygga spridning av vårdrelaterade infektioner, säger Luís Fernando Irgang dos Santos och fortsätter:

– Skillnaderna kan förklaras på flera olika sätt, men en viktig faktor är kulturella skillnader. I Brasilien har myndigheterna och regeringen inte lyckats med att upprätta en känsla av trygghet. Varken befolkningen i allmänhet eller de som arbetar inom vården har känt sig trygga under covid-19-pandemin. Falska nyheter skapar osäkerhet och det finns en hel del människor som inte tror att pandemin är på riktigt.

– Med tanke på att landets president Jair Bolsonaro har uttalat sig minst sagt underligt kring pandemin är det inte så konstigt att folket – smittskyddsteamen inräknade – inte vet hur de ska hantera situationen. I Sverige är läget ett annat. Den svenska regeringen och Folkhälsomyndigheten baserar sina beslut på vetenskap och det skapar förtroende.

Avhandling:

Continuous Finding Problems and Implementing Solutions in Health Care-Associated Infections: The Role of Infection Preventionists

Kontakt:

Luís Fernando Irgang dos Santos, doktorand inom hälso- och sjukvårdsorganisation, Högskolan i Halmstad och Regional University of Blumenau, Brasilien,  luis_fernando.irgang_dos_santos@hh.se