Mammografi med stöd av AI säkert och effektivt

Varje år kallas cirka en miljon kvinnor till mammografiundersökningar i Sverige. De röntgenbilder som tas granskas av två bröstradiologer, som det idag råder stor brist på.

Det har talats mycket om att artificiell intelligens, AI, kan stärka mammografiscreeningen, men hur detta bäst ska genomföras och vad det har för betydelse är fortfarande oklart.

Stor studie undersöker AI vid undersökningar

För att veta säkert vad som händer när radiologer granskar med stöd från AI, behövs framåtblickande, så kallade prospektiva studier, där kvinnor slumpas till AI-stödd screening eller till vanlig screening, något som inte tidigare genomförts.

– I vår studie har vi låtit AI identifiera de undersökningar som har ökad risk för bröstcancer, vilka sedan har granskats av två läkare. Övriga undersökningar har enbart granskats av en läkare. I granskningen har läkaren/läkarna haft hjälp av AI som markerat misstänkta fynd i bilden, säger Kristina Lång som är forskare i diagnostisk radiolog vid Lunds universitet.

I studien ingick drygt 80 000 kvinnor som slumpmässigt fördelades i två grupper. Hälften av kvinnorna ingick i en grupp med AI-stödd screening. Övriga granskades av två radiologer.

– Vi fann att granskning med AI resulterade i 20 procent fler cancerfall, 244 mot 203, än i den grupp där två radiologer bedömde röntgenbilderna, men bara tre fler falska positiva, det vill säga där cancermisstanken försvann efter kompletterande utredning, säger Kristina Lång.

Arbetsbördan minskade för läkarna

Samtidigt minskade arbetsbördan för radiologen med 44 procent. Enligt Kristina Lång granskar en radiolog i snitt 50 mammografiundersökningar på en timme. Det innebär att AI sparade in fem månaders jobb på de 40 000 screeningundersökningarna i gruppen som granskades med AI.

– Studien har genomförts på ett och samma ställe och man behöver nu undersöka om resultaten står sig under andra förutsättningar, exempelvis med andra läkare och med andra AI-algoritmer. Det kan finnas andra tillvägagångssätt att använda AI på i mammografiscreeningen, men även dessa behöver undersökas prospektivt, säger Kristina Lång.

Viktigt att hitta en bra balans

Men hon lyfter fram att screening är komplext. Balansen mellan skada och nytta måste alltid beaktas.

– Bara för att en screeningmetod hittar fler cancrar behöver det nödvändigtvis inte vara en bättre metod. Det gäller att ha en metod som tidigt kan upptäcka de cancrar som är av klinisk betydelse, det vill säga de cancrar som kan växa snabbt och sprida sig, säger hon och fortsätter:

– Detta bör dock inte ske på en bekostnad av för många falskt positiva, vilket kan skapa stor oro. Resultat från vår första analys av AI-stödd screening talar för att det kan leda till ett bättre och mer effektivt screeningprogram, säger Kristina Lång.

Vetenskaplig studie:

Artificial intelligence supported screen reading versus standard double reading in the Mammography Screening with Artificial Intelligence (MASAI) trial: a clinical safety analysis of a randomised, controlled, non-inferiority, single-blinded, screening accuracy study, The Lancet Oncology.

Kontakt:

Kristina Lång, forskare och docent i diagnostisk radiolog vid Lunds universitet och överläkare vid Unilabs mammomagrifienhet i Malmö, kristina.lang@med.lu.se