Barn hänger från trädgren, med ryggen mot kameran.
Artikel från Göteborgs universitet

Barn med en förälder som har kontakt med psykiatrin mår ofta betydligt sämre än andra barn. De kan exempelvis vara oroliga och nedstämda. Men det måste inte vara så. Med rätt stöd till familjer kan barnen slippa att må så dåligt, enligt en avhandling.

Barn som har en förälder med en psykiatrisk diagnos löper en förhöjd risk att själva drabbas av psykisk ohälsa. Det är känt sedan tidigare och bekräftas nu i en avhandling vid Göteborgs universitet.

I den undersöks måendet hos barn med minst en förälder som är i kontakt med psykiatrin på grund av depression, ångest eller bipolär sjukdom.

Barnen mår klart sämre

De studerade barnen, i åldern 8 till 17 år, mår klart sämre psykiskt än barn i genomsnitt, visar avhandlingen. Ju yngre barnen är, desto sämre mår de.

– Att barnen mår sämre kan bero på många saker. Men särskilt viktigt är hur förälderns psykiska ohälsa påverkar deras föräldraförmåga och hur familjen hanterar och pratar om det som händer i familjen. Utan rätt stöd till familjen kan barnen må sämre än vad de hade behövt göra, säger avhandlingens författare Lina Wirehag Nordh.

Går att förebygga

Måendet hos barnen går att påverka, enligt avhandlingen. I den undersöktes två så kallade interventioner som inbegriper samtal med familjemedlemmar. Ett av de främsta målen med samtalen är att stödja familjemedlemmar i hur de kan prata om förälderns diagnos och att ge stöd till föräldrarna i hur de kan stödja barnens utveckling.

Interventionerna minskade enligt avhandlingen risken för att barnen själva skulle utveckla psykisk ohälsa som oro, nedstämdhet eller utagerande beteenden – jämfört med andra tillgängliga stödinsatser.

Information missas

Vuxna kan också uppleva ökade psykiska besvär när det primärt är barnen som behöver hjälp av psykiatrin.

I avhandlingen studeras föräldrar till barn som remitterats till barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Fyra av tio föräldrar angav i samband med barnets första BUP-besök att de hade ökade psykiska besvär. Hälften av dessa föräldrar uppgav ett år senare att de trots sitt dåliga mående inte hade diskuterat det med personalen som de hade mött.

Att inte fråga om föräldrars mående när barn har kontakt med vården kan innebära att viktig information missas, säger Lina Wirehag Nordh.

– Det kan vara information som kan vägleda vilka insatser hela familjen behöver. Föräldrar kan behöva vägledas till eget stöd, men insatser inom barn- och ungdomspsykiatri kan också behöva anpassas mer utifrån familjens situation.

Belyser vikten av att se hela familjen

Sedan 2010 säger hälso- och sjukvårdslagen att personal inom sjukvården särskilt ska beakta barns behov av information, råd och stöd när en förälder har ett psykiatriskt tillstånd. Trots det får få familjer den typ av hjälp som studerats i avhandlingen.

Sammantaget belyser studierna vikten av att uppmärksamma alla familjemedlemmar inom psykiatrin och att se till att lämpliga insatser för att stödja hela familjen sätts in.

– Baserat på mina resultat rekommenderar jag fortsatt och mer utbredd användning av de två förebyggande interventionerna som undersökts, säger Lina Wirehag Nordh.

De förebyggande metoderna

De två förebyggande interventioner som undersöktes i avhandlingen heter ”Beardslee familjeintervention” och ”Föra barnen på tal”. De fokuserar på saker som risk- och skyddsfaktorer i barnets liv samt lägger stor vikt vid att förbättra kommunikationen kring förälderns diagnos inom familjen. Interventionerna är lite olika upplagda och omfattar mellan ett och åtta mötestillfällen.

Läs också: Tuff barndom bakom många sjukdomar

Avhandling:

The family and the patient. An investigation of mental health problems, risk factors, and support for members of the families of psychiatric patients, Göteborgs universitet.

Kontakt:

Lina Wirehag Nordh
lina.wirehag@psy.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera