Artikel från Göteborgs universitet

Barn firar jul och påsk i förskolan, men får sällan reda på bakgrunden till högtiderna. En studie visar att pedagogerna känner en oro för att blanda in religion i undervisningen.

I stort sett alla förskolor i Sverige ägnar mycket tid åt att uppmärksamma traditioner som jul och påsk, men väldigt få förklarar varför högtiderna firas. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

– Med tanke på att man håller på hela december och firar jul är det problematiskt. Berättelserna om religioner är ju inte farliga att berätta. Kunskapen om religioner behövs också för att förstå var barnen och föräldrarna kommer ifrån för sammanhang. Därför borde religionsvetenskap ingå i förskollärarutbildningen, säger Eva Reimers, professor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet.

Enligt läroplanen ska förskolan ”överföra och utveckla ett kulturarv från en generation till nästa”. Det står dock ingenting om hur religioner ska hanteras eller om det är en del av kulturarvet, endast att man inte får bli diskriminerad utifrån sin religion.

Oro för att berätta varför högtider firas

Forskningsprojektet inleddes 2015 med en enkät till förskollärare. Därefter följde forskarna två förskolor under ett år i samband med olika högtider och traditioner. I en av förskolorna tyckte personalen att påskberättelsen, med Jesus som dör på korset, var för svår för barnen.

– Samtidigt lekte tre av barnen Jesu död och uppståndelse i ett rum intill. De hade hört denna berättelse någon annanstans och det var ju inga problem för barnen.

Barns händer håller i julsymboler

När det gäller nya traditioner i Sverige, som till den muslimska högtiden Eid som firas när ramadan avslutas, uppmärksammas de främst i förskolor i områden med många barn från andra länder och med annan kulturell bakgrund än den svenska.

Generellt tvekar inte personalen att uppmärksamma jul och påsk, men de känner en oro för att berätta varför högtiderna firas.

– När det gäller Eid upplever en del oro både för att uppmärksamma högtiden och ännu mer för att berätta om bakgrunden eftersom de tänker att det inte är förenligt med att verksamheten ska vara icke-konfessionell, det vill säga att det inte ska förekomma inslag som förutsätter eller avser att påverka i riktning mot religiösa övertygelser.

Förskolan kan skapa tillhörighet

Forskargruppens studie visar också att de kristna traditionerna inte förmedlas som religiösa utan som svenska traditioner, medan till exempel Eid ses som väldigt religiöst och muslimskt – trots att det kanske för merparten av barnen och deras familjer är ungefär lika sekulariserat som julen är för många i Sverige.

På samma sätt kan föräldrar som tillhör en annan religion än den kristet lutherska uppfattar vissa aktiviteter som förskollärarna inte ser som religiösa, som väldigt religiösa.

– Lucia är ett exempel som kan uppfattas som en kristen högtid, trots att det inte ens har en speciellt religiös bakgrund. I vissa förskolor löser man det genom att kalla det för ljusfest och då går det bra.

Barn med hjärtan

Alla hjärtans dag speglar värdegrund

Förutom de kristna högtiderna jul och påsk uppmärksammar många förskolor också Alla hjärtans dag och Halloween. Alla hjärtans dag knyts ofta an till värdegrundsarbetet, att man ska vara snäll mot varandra och att man kan älska på många sätt. I förskolan där forskarna filmade pratade man till exempel om samkönade relationer.

– Det verkar vara enklare för förskolorna att jobba med icke religiösa traditioner som Halloween, Alla hjärtans dag och inte minst “Rocka sockarna” där barnen sätter på sig omaka sockar för att uppmärksamma funktionsvariationer.

Handlar om ett kulturarv

Eva Reimers hoppas att gruppens forskning ska hjälpa förskollärarna att bli mer uppmärksamma på vad de gör och inte ska vara så rädda för att prata om religion.

– I grunden handlar det om vilket kulturarv vi vill föra över till och skapa med barnen.
Det rimliga vore att det är ett kulturarv om ett mångkulturellt Sverige där barnen får förståelse för att vi lever med olika traditioner och olika sätt att vara och att man kan fira på olika sätt, säger hon.

Mer om hur studien gjordes

Enkäten resulterade i 1167 svar från drygt 460 olika förskolor i Sverige. Forskarna följde även två förskolor under ett år. De intervjuade också personal på 16 förskolor. Pedagogerna fick då svara på frågor om hur de gjorde och varför.

Studie:

Everyday nationalism in Swedish preschools: something old, something new and something borrowed, Children’s Geographies.

Kontakt:

Eva Reimers, professor vid Göteborgs universitet, eva.reimers@gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera