Bild: Shingi Rice/Unsplash
Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.

Sexualundervisningen i skolan har breddats och bytt namn till kunskapsområdet ”Sexualitet, samtycke och relationer”. Det var efter metoo-hösten 2017 som dåvarande regering beslutade att eleverna skulle lära sig mer om maktstrukturer, porr och frivillighet. Enligt Karin Gunnarsson, som är mitt uppe i ett fyraårigt forskningsprojekt om sexualundervisning, jobbar skolor mycket olika med frågorna.

– Det åligger varje skola att definiera vad området handlar om och hur det ska få plats i verksamheten. Det kommer inte att ske automatiskt bara för att läroplanen har ändrats, men för de lärare och skolor som vill satsa på detta finns det nu ett gott stöd för att göra det.

– Även om tanken med de nya skrivningarna är att öka likvärdigheten i sexualundervisningen är det en lång väg kvar innan vi är där, säger hon.

Samarbeta mellan ämnen

Utmaningen, menar hon, ligger i att kunskapsområdet främst formuleras i läroplanens inledande del om skolans värdegrund, men också i en rad ämnen. På så vis ingår det både i skolans värdegrundsuppdrag och kunskapsuppdrag.

En framkomlig väg, som forskningen visat, är att involvera alla ämnen i arbetet. Det kan till exempel ske i form av temaveckor där hela skolan är involverad.

– Risken med det är att det blir en isolerade värdegrundsvecka, skönt för eleverna som slipper stress och läxor, men sedan blir det svårt att fånga upp de frågor som väcktes, när veckan är över. Värdegrundsveckan behöver i så fall kopplas upp mot ämnena för att kunna fördjupas och bearbetas i relation till den ordinarie undervisningen.

Använda skönlitteratur och film

Eleverna själva uttrycker att de är intresserade av sex och skulle vilja prata mer om det, även om det är svårt.

– Generellt har undervisningen en tendens att prata mer om sexualitet, som identitet och normer, än om sex. Det ligger också i linje med det nya namnet där ordet sex ersatts av sexualitet. Att prata om sex på ett inkluderande och mångsidigt sätt är dock svårt. Där kan metodmaterial som skönlitteratur och film fylla en funktion, när det kommer till att hantera det som är känsligt och privat.

Göra eleverna delaktiga

Över huvud taget är det viktigt att eleverna blir delaktiga i undervisningen, något som också lärarna betonar, säger Karin Gunnarsson. Men det är svårt att hitta både tid och fungerande strategier för detta.

– På de skolor där vi varit fick eleverna ge förslag på frågor och ämnen som de ville undervisningen skulle ta upp. Eleverna gav förslag på en mängd olika saker, både traditionella frågor, hur ett barn blir till och som hanteras i biologin, men också frågor om normer, manligt och kvinnligt, och vad killar tänder på. Men sedan blev det svårt att få in och prioritera alla de saker som eleverna föreslagit i undervisningen. Ibland för att de uppfattades som för svåra och ibland för traditionella.

Utmaningen är att hantera frågorna i flera ämnen så att de inte blir kvar enbart i biologin.

– Och att göra det tydligt för eleverna vilka inslag som hör till kunskapsområdet eftersom det har blivit så brett. I en skola, som hade jobbat mycket med frågorna i flera ämnen, tyckte eleverna bara att de hade gjort det i slöjden, där det hade varit som mest tydligt.

Använda sig av humor

Samtidigt bjuder ämnet in till humor, i och med laddningen till det privata och ibland lite genanta. Det är något som lärare kan använda, tycker Karin Gunnarsson.

– Men man får vara vaksam så man inte kränker någon om man skojar till det. Vi har sett att lärare som känner sig trygga kan involvera eleverna och bli mer personliga, och säga saker som ”jag kan inget om dejtingsajter, berätta för mig hur de fungerar”. Så får eleverna berätta för läraren, som bjuder in till samtal på de premisserna.

Infördes i folkskolan på 40-talet

Egentligen har det inte skett så stora förändringar kring sexualundervisningen sedan den blev ett obligatoriskt inslag i skolan 1955. Det visar ett pågående forskningsprojekt som Anne-Li Lindgren leder. För första gången tas ett historiskt helhetsgrepp kring undervisningen, via exempelvis statliga utredningar, riksdagsdebatter, lärarhandledningar och otryckta källor – material från arkiv som inte använts i tidigare forskning.

– Man frågade sig redan 1908 om sexualupplysning borde tas upp i skolan, men det införs först på 1940-talet, som frivilligt inslag i folkskolan, och blir obligatoriskt 1955.

– Och redan 1908 tyckte man att det borde föras in i lärarutbildningar, vilket framförts återkommande sedan dess. Men det är fortfarande inget eget ämne och har inte fler timmar sedan det infördes, säger hon.

Sverige var först i världen med obligatorisk sexualundervisning. Men redan i slutet av 1800-talet började kvinnliga läkare att driva frågorna och även genomföra konkret undervisning.

– Sedan tog männen i Skolöverstyrelsen över argumenten utan att hänvisa till kvinnorna.

Frågor om avhållsamhet och p-medel

Då som nu blev sexualundervisningen, och vad den borde innehålla, en omdebatterad skol- och sexualpolitisk fråga.

– Om man skulle ha preventivmedel i undervisningen diskuterades ända fram till 1970-talet. Och efter en stor utredning som gjordes på 70-talet var målet med undervisningen inte längre att förespråka avhållsamhet, även om frågan fortfarande inte var enkel att hantera.

– Regeringen bestämde att undervisningen nu skulle kallas samlevnadsundervisning. På samma gång som man sade att unga faktiskt har ett sexliv tog man alltså bort referenserna till sex, säger Anne-Li Lindgren.

Forskarnas tips: Att undervisa om sexualitet och relationer

  • Skapa en skolgemensam plan: Inventera vad som görs i olika ämnen och skapa en gemensam plan utifrån helheten. Arbetet ska inte bara hamna på några få lärare utan all skolpersonal bör involveras.
  • Arbeta med ett normmedvetet förhållningssätt: Syna normer som skapar exkludering och arbeta med att förändra dem.
  • Samarbeta mellan ämnen: Viktigt att lärare kommunicerar med varandra så att inte innehållet upprepas i olika ämnen. Om externa aktörer bjuds in, se till att de bjuds in till ett sammanhang så att innehållet samspelar med undervisningen och inte blir ett enskilt inslag.
  • Gör eleverna delaktiga: Var nyfikna på elevernas värld och låt dem få ge förslag på filmer och böcker att analysera. Variera vem som får ge förslag och ta utrymme så att fler elever kommer till tals.
  • Arbeta inkluderande: Visa på en mångfald av relationer och familjekonstellationer, inte bara tvåsamhet. Sätt ord på vad som skiljer mellan personligt och privat så att innehållet inte blir integritetskränkande.
  • Balansera risk- och frisk-perspektiv: Riskerna med sexualitet får ofta ta störst plats, balansera upp med innehåll om kärlek, njutning och intimitet.

Sexualundervisning i svensk skola

  • 1901: Läkaren Karolina Widerström genomför de första lektionerna i sexuell hygien för flickelever.
  • 1908: Riksdagsförslag om att sexualupplysning borde stå på schemat för blivande lärare.
  • 1918: Betänkande om att införa sexualundervisning i skolan.
  • 1935: Sexualundervisning införs i läroverk.
  • 1942: Sexualundervisning införs som frivilligt inslag i folkskolan.
  • 1945 och 1949: De första officiella lärarhandledningarna för sexualundervisning ges ut av Skolöverstyrelsen (SÖ).
  • 1955: Sexualundervisning i skolan blir obligatoriskt.
  • 1977: En ny lärarhandledning i samlevnadsundervisning för hela skolan (SÖ).
  • 1995: Nytt referensmaterial för skolan, ”Kärlek känns! Förstår du” (SÖ).
  • 2018: Skolinspektionen släpper rapport om brister i skolans sexualundervisning.
  • 2020: Riksdagsbeslut om stärkt undervisning i sexualitet, samtycke och relationer. Och att ämnet blir obligatorisk inom lärarutbildningen (men inte på förskollärarutbildningen).
  • 2022: Ny läroplan och ny benämning: Sexualitet, samtycke och relationer

Vill du veta mer?

Läs om projektet: Så formas framtidens undervisning om sex och relationer

Lyssna på ett poddavsnitt på Skolverkets webb med: forskarna Auli Arvola Orlander och Sara Planting-Bergloo om didaktiska perspektiv i sexualundervisningen.

Forskarna har gett ut en ny lärobok om sexualitet och relationer.

Kontakt:

Karin Gunnarsson, Bitr. Universitetslektor vid institutionen för pedagogik och didaktik, karin.gunnarsson@edu.su.se

Denna artikel publicerades ursprungligen på Stockholms universitets webbplats

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera