Psykiska problem som ung ger risk för utanförskap som vuxen

Det visar resultaten från en ny studie från forskare vid Institutet för social forskning (SOFI) och Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet samt Institutet för framtidsstudier. Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Social Science & Medicine – Population Health.

Ett bekymmersamt antal unga vuxna befinner sig i en situation som kallas NEET, ”Not in Employment, Education or Training”, vilket på många sätt betyder att de är utestängda från samhället. I den nya sociologiska studien undersökte forskarna kopplingen mellan att uppleva psykiska problem och att hamna i NEET-status.

Risk för utanförskap sju år senare

– Vi ser att självrapporterade psykiska problem vid 14-15 års ålder är kopplat till att sju år senare, i ung vuxen ålder, vara NEET – att ha en större risk för utanförskap från samhället, säger Stephanie Plenty, forskare vid Institutet för social forskning (SOFI) och Institutet för framtidsstudier.

– Vi kan också se att för både män och kvinnor är känslomässiga och beteendemässiga problem kopplade till lägre skolresultat. Bland de som tidigare rapporterat att de har dessa psykiska problem är det vanligare med lägre betyg och att inte ha gått klart gymnasiet. Och sämre skolresultat är i sin tur starkt förknippat med en större risk att bli NEET som ung vuxen, säger Charlotta Magnusson, forskare vid Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.

Genom att jämföra ett stort urval av ungdomars egna enkätsvar om sin psykiska hälsa med registerdata på deras skolresultat och aktivitet på arbetsmarknaden kunde forskarna se samband mellan psykisk hälsa, skolresultat och NEET-status senare i livet.

Olika vägar för pojkar och flickor

Resultaten i studien visar också att vägarna till att bli NEET skiljer sig åt för män och kvinnor.

– Olika typer av psykiska problem innebär olika risker för kvinnor och män. Medan känslomässiga problem, som att känna sig orolig eller deprimerad, spelar större roll för flickor, är beteendeproblem, som snatteri eller skolkning, förknippade med en högre risk att bli NEET för pojkar, säger Sara Brolin Låftman, forskare vid Institutionen för Folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.

För män förklarades vägen från att ha beteendeproblem till NEET-status delvis av ofullständig gymnasieskola. För kvinnor å andra sidan, kunde vägen från känslomässiga problem till NEET-status delvis förklaras av låga skolbetyg men även ofullständig gymnasieskola.

Utanförskap beror på mer än skolresultat

– Det är dock värt att notera att när personer hamnar i NEET-status så kan det inte enbart förklaras av skolresultaten, säger Charlotta Magnusson.

Sammantaget visar studien att psykiska problem under tonåren kan få långvariga effekter och försvåra det framtida deltagandet inom både utbildning och på arbetsmarknaden.

– Att stödja elever i deras akademiska prestationer redan i högstadiet är en viktig prioritet för att mildra de långvariga konsekvenserna av att växa upp med psykiska problem, säger Stephanie Plenty.

Vetenskaplig artikel:

Internalising and externalising problems during adolescence and the subsequent likelihood of being Not in Employment, Education or Training (NEET): The mediating role of school performance (PlentyS. M., Brolin Låftman, S., & Magnusson, C.) Social Science & Medicine – Population Health .

Kontakt:

Stephanie Plenty, docent i sociologi, Institutet för social forskning (SOFI)
Stockholms universitet, stephanie.plenty@sofi.su.se

Artikeln var först publicerad på Stockholms universitets webbplats.