Artikel från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Personer som är fysiskt aktiva återhämtar sig bättre efter att de opererats för tjock- eller ändtarmscancer. Men att börja träna när diagnosen är ett faktum hjälper inte.

I sin avhandling har Aron Onerup, disputerad i kirurgi vid Sahlgrenska akademin, studerat patienter diagnosticerade med tjock- eller ändtarmscancer.

De deltagare som varit fysiskt inaktiva visade sig ha högre risk att inte känna sig fysiskt återhämtade tre veckor efter operation. De hade också drygt fyra gånger högre risk för komplikationer efter operation jämfört med deltagare som varit fysiskt aktiva.

Studier med liknande resultat genomfördes även för individer som skulle opereras för bröstcancer och gallvägssjukdom.

Inget resultat av snabbinsats

Frågan var om det gick att förbättra oddsen för patienter med tjock- eller ändtarmscancer. I ännu en studie lottades 761 individer till antingen vanlig rutinvård eller ett träningsprogram som utfördes på egen hand under cirka två veckor före och fyra veckor efter operation.

Programmet, som omfattade en halvtimmes medelhård träning per dag, hade dock ingen effekt på varken den självupplevda fysiska återhämtningen, risken för komplikationer, omoperationer, återinläggningar på sjukhus, eller på vårdtiden.

– Även om träningsstudien inte hade några effekter på det korta tidsfönstret efter operationen är det möjligt att åtgärder som leder till en långsiktigt ökad fysisk aktivitetsnivå kan ha positiva hälsoeffekter. Det viktiga är att inte införa åtgärder i hälso- och sjukvården innan de har blivit vetenskapligt utvärderade, konstaterar Aron Onerup.

Många skäl att träna

Den övergripande bilden talar dock för att den nivå av fysisk aktivitet som en person har när det står klart att en operation för gallvägssjukdom, tjock- eller ändtarmscancer ska göras har tydlig koppling till hur det sedan går med återhämtningen.

– Forskningsresultaten talar för att det finns ytterligare anledningar att arbeta för en så fysiskt aktiv befolkning som möjligt, utöver de redan kända vinsterna på exempelvis hjärt-kärlhälsa och psykisk hälsa, säger Aron Onerup.

Fjärde största riskfaktorn

Brist på fysisk aktivitet identifieras som den fjärde ledande riskfaktorn för icke-smittsamma sjukdomar.
Källa: WHO 2009

Avhandling:

The role of physical activity for recovery after surgical procedures

Kontakt:

Aron Onerup, disputerad inom kirurgi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och ST-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, aron.onerup@gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera