KBT och kroppseget cannabis ny möjlig behandling vid PTSD

Det är första gången detta läkemedel som är under utveckling, och den biologiska mekanismen bakom, prövas mot posttraumatiskt stressyndrom, ptsd. Det är också nytt att kombinera kognitiv beteendeterapi, kbt med läkemedel som sannolikt förstärker effekter av den psykologiska behandlingen.

Ptsd är en ångestsjukdom som kan uppstå efter att man upplevt ett trauma, som en livshotande händelse. Den som är drabbad undviker ofta situationer och platser som väcker minnen av traumat, och personens liv blir mycket begränsat av sjukdomen.

Ångest triggas av svåra minnen

– Många med ptsd har inte fått en diagnos. En del som varit med om svåra traumatiska händelser upplever att de översköljs av en intensiv ångest som triggas av minnen, de har mardrömmar och andra symtom, men sätter inte etiketten ptsd på det, säger Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet.

För dem som diagnosticerats med ptsd är den bästa behandlingen en särskild kognitiv beteendeterapi, kbt, som går ut på att man på ett kontrollerat sätt rekonstruerar minnena av traumat. Med stöd av en behandlare exponerar sig patienten på ett systematiskt sätt för minnena, vilket kan få rädslominnena att klinga av.

– Tyvärr är det svårt att få en fullständig utsläckning av rädslominnena. Även om behandlingen var framgångsrik, återkommer traumaminnena ofta med tiden, säger Markus Heilig.

Stärkt släckning av rädslominnen

I den kliniska studie som nu startas upp kommer forskarna att testa om effekten av KBT kan förstärkas med ett läkemedel som är under utveckling, JNJ-42165279. Forskarna vid Linköpings universitet har tidigare visat, i en experimentell studie på friska personer att läkemedlet har en lovande effekt på hjärnans förmåga till ny inlärning så att de skrämmande minnena inte längre signalerar fara. Läkemedlet höjer nivån av en av kroppens egna cannabisliknande substanser i hjärnan, som spelar en viktig roll i hur vi reagerar på stress och obehag.

– Vår förhoppning är att vi genom att kombinera kbt med läkemedel dels kan förstärka utsläckningen av rädslominnen, dels att läkemedlet ska skydda mot starka negativa känslor och att det ska hjälpa patienterna att stanna kvar i behandlingen, säger Markus Heilig.

En unik aspekt i studien är att forskarna kommer att undersöka deltagarnas hjärnaktivitet med funktionell magnetresonanstomografi, fMRI, eller magnetkamera som det också kallas. Leah Mayo, biträdande universitetslektor, som leder den delen av studien, är särskilt intresserad av om läkemedlet förstärker kommunikationen mellan två specifika områden i hjärnan, och om det är möjligt att koppla ihop sådana mätbara förändringar med kliniska resultat av behandlingen.

I studien kommer 90 personer med ptsd få internetbaserad kbt som utvecklats av professor Gerhard Anderssons forskargrupp vid Linköpings universitet, som hör till de främsta i världen inom området.

Kbt när det passar bäst

– Deltagaren kan nå den internetbaserade kbt-behandlingen när det passar honom eller henne bäst. Dessutom är det lätt att ta pauser, repetera och på så vis anpassa arbetet med behandlingen. Deltagaren får stöd från behandlaren via behandlingsplattformen i nära anslutning till uppgifterna.

– I vanlig kbt kan det behöva gå flera dagar till nästa träff med behandlaren. Så internet kan vara ett bra alternativ för den som vill jobba självständigt och behöver lite extra tid för att smälta innehållet i en kbt-behandling, säger professor Gerhard Andersson vid Institutionen för beteende och lärande och Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper.

Hälften av deltagarna kommer dessutom att lottas till att få läkemedlet, medan den andra hälften blir kontrollgruppen som får sockerpiller (placebo). Läkemedelsbehandlingen ges under tolv veckor och under de sista åtta av dessa veckor genomgår deltagarna internet-KBT.

Mer information finns på studiens webbplats.

Kontakt:

Markus Heilig, professor i psykiatri vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaperoch föreståndare för Centrum för social och affektiv neurovetenskap vid Linköpings universitet, markus.heilig@liu.se