Distans-KBT bra alternativ i befarad våg av hälsoångest

Forskare vid Karolinska Institutet har jämfört två sätt att förmedla kognitiv beteendeterapi, KBT, till personer med hälsoångest. Av drygt 200 studiedeltagare gick hälften i KBT via internet, och hälften i traditionell KBT öga mot öga. Resultaten visar att internetbehandlingen gav liknande resultat, och kan fungera som ett alternativ till fysiska möten för att hjälpa personer som är oroliga för sin hälsa.

– Studien är unik då det är den första direkta jämförelsen som har gjorts av KBT öga mot öga och KBT via internet för hälsoångest. Resultaten visar att det med en behandling som helt och hållet förmedlas online går att åstadkomma de tuffa beteendeförändringar som krävs.

– Detta är särskilt relevant i nuläget då coronaviruspandemin begränsar möjligheterna till fysiska möten, samtidigt som oro för att drabbas av sjukdom diskuteras i allt högre utsträckning, säger Erik Hedman-Lagerlöf, professor i psykologi och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Plågsam oro för allvarlig sjukdom

Hälsoångest, som tidigare kallades hypokondri, innebär att en person överdrivet och återkommande oroar sig för att drabbas av allvarlig sjukdom, samt att oron för med sig stort lidande och hindrar normalt fungerande i vardagen. Omkring 3,5 procent av befolkningen beräknas lida av hälsoångest. Upp emot 20 procent av patienterna vid medicinska specialistkliniker beräknas ha hälsoångest, vilket innebär en stor belastning på sjukvårdssystemet.

Behandling med KBT, med veckovisa möten med en psykolog eller psykoterapeut, hjälper två av tre drabbade. Men eftersom tillgången till KBT är låg, och köerna ofta är långa, ville forskarna undersöka effekten av behandling via internet. Patienten tar då del av ett omfattande informationsmaterial via internet och har kontakt med sin behandlare via e-postliknande textmeddelanden. Patienten gör också beteendeförändringar i sin vardag, precis som i KBT öga mot öga.

I studien lottades 204 vuxna med hälsoångest till att under tolv veckor få KBT antingen öga mot öga eller via internet. Resultatet mättes genom att deltagarna varje vecka under behandlingen skattade sin upplevda hälsoångest utifrån det standardiserade frågeformuläret Health Anxiety Inventory.

Online-behandling fungerade nästan lika bra

Enligt forskarnas resultat fungerade KBT via internet i stort sett lika bra som när behandlingen gavs öga mot öga. Detta trots att den genomsnittlige internet-behandlaren bara lade ner 10 minuter per patient och vecka, jämfört med drygt 45 minuter i sedvanlig KBT.

– En stor fördel är att behandlaren kan hjälpa fler patienter på samma tid, men också att behandlingen kan ges oavsett var personen befinner sig geografisk, exempelvis till personer i glesbygd. Att det går att tillgodogöra sig information och kontakta en behandlare vid vilken tidpunkt som helst innebär också att behandling kan komma dem till del som har svårt att ta ledigt från arbetet, säger Erland Axelsson, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Han lyfter ytterligare en positiv aspekt med KBT via internet: att även patienter som normalt undviker psykologisk behandling på grund av ett upplevt stigma kan få effektiv hjälp.

Studien bedrevs 2014-2020 som ett samarbete mellan Gustavsbergs vårdcentral och Karolinska Institutet. Internet-KBT för hälsoångest finns nu tillgängligt via Internetpsykiatrin inom Region Stockholm, som även välkomnar patienter bosatta i andra regioner. Studien finansierades av Karolinska Institutet, Region Stockholm och Psykiatrifonden. Några av författarna har rapporterat intressekonflikter i form av författandet av en självhjälpsbok samt innehav av aktier i ett företag som bedömer psykiatriska symtom via internet.

Vetenskaplig artikel:

Effect of Internet vs Face-to-Face Cognitive Behavior Therapy for Health Anxiety: A Randomized Noninferiority Clinical Trial. language lang=’en’]JAMA Psychiatry.[/language] Erland Axelsson, Erik Andersson, Brjánn Ljótsson, Daniel Björkander, Maria Hedman-Lagerlöf och Erik Hedman-Lagerlöf.[

Kontakta:

Erik Hedman-Lagerlöf, psykolog, professor, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, erik.hedman-lagerlof@ki.se
Erland Axelsson, psykolog, postdoktorInstitutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, erland.axelsson@ki.se