Tema

Utan lek inget lärande

Leka eller lära i förskolan? De senaste åren har frågan diskuterats både i Sverige och i andra länder. Men varför välja menar förskoleforskarna. Lek kan rymma både undervisning och social utveckling. Men bara om personalen vet hur de ska göra.

Antingen argumenterar man för att det inte ska finnas undervisning i förskolan – att barn ska få leka, eller så argumenterar man för att barnen ska undervisas och förberedas för skolan. Men diskussionen är förenklad, menar Niklas Pramling, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

– Förskolläraryrket rymmer många dimensioner, en är lek, en annan är undervisning och en tredje är omsorg. Det är viktigt att inte någon av dem får stå tillbaka. Avgörande för att lyckas är att förstå att undervisning inte behöver vara att man står och förmedlar information, säger han.

De senaste åren har han arbetat med i ett forskningsprojekt om lärande och lek som genomförs i samarbete med förskollärare och en forskargrupp från flera olika universitet.

– Vi känner inte till tillräckligt mycket om lekens utvecklande potential och syftet är att undersöka hur undervisning kan äga rum i lek utan att leken försvinner.

För leken är viktig i förskolan, poängterar Niklas Pramling. Leken skapar sammanhang där ord och begrepp får mening. Ett ord som kvitto till exempel, som enskild glosa blir det ett fragment men när barnen leker affär fyller ordet en funktion och betydelsen blir det tydlig.

Det finns fler vinster med leken. Som att barnen blir aktiva deltagare och inte passiva mottagare. Eller att små barn kan förstå abstraktioner som stor och liten genom att på egen hand undersöka konkreta föremål. Dessutom lär leken oss att fantisera; i leken kan vi föreställa oss hur saker kan vara annorlunda – något som är grundläggande för vår förmåga att förstå omvärlden.

Stör gärna mitt i leken

Skolforskningsinstitutet gjorde under 2018 en forskningsöversikt som visar att personalen på förskolan spelar en viktig roll för att leken ska utveckla barnens sociala förmågor. Men i det arbetet behöver pedagogerna utöva ledarskap och på olika sätt skapa förutsättningar för lek. Studien identifierar tre saker som är viktiga för att det ska äga rum:

  1. Att regissera. Att personalen planerar och ställer i ordning för lek
  2. Att delta. Personalen ska guida, utveckla och medla i leken.
  3. Observera och reflektera. Därigenom kan personalen utveckla sin kunskap om barnen och  om leken

Ett viktigt skäl till varför studien gjordes var att förskollärare efterfrågat kunskap om just detta, och att tidigare studier visat att det finns en tvekan hos förskollärare att gå in i barns lek, för att man är rädd för att störa leken. Istället förhåller man sig passiv, säger Karolina Fredriksson, projektledare på Skolforskningsinstitutet.

Källa: Forskningsöversikten Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor 

I förskolan behöver undervisning vara relaterad till lek, det är Niklas Pramlings fasta övertygelse.

– I vår studie talar vi om lekresponsiv undervisning. Det innebär att utforma en verksamhet som bidrar till att barn utvecklar nya lekar och nya lekroller och samtidigt lär sig om någonting som ligger utanför leken. Centralt i den här typen av undervisning är att både förskollärare och barn skiftar mellan det som vi kallar för ”som om” –  det fantasifulla och det som är på riktigt, ”som är”.

Ett exempel är en lek där den påhittade bokstavstjuven stjäl bokstäver. Att det plötsligt försvinner en bokstav ur ett namn och eller ett ord.

– Vad händer med mitt namn då? Det är ett sätt för barnen att lära sig om bokstäver men man kan delta utan att kunna stava eftersom det samtidigt är på låtsas.

För att ge stöd för barns lärande kan personalen utveckla leken genom att ta in begrepp och föremål som barnen själva inte skulle tänka på. Då blir pedagogerna medskapare istället för några som undervisar genom att berätta hur det är. Som i leken där det kommer ett brev till förskolan med utmaningar som barnen behöver klara. Till exempel ska de tillsammans samla 10 avlånga saker innan de får ta sig till lekens nästa del.

– I barnens vardag planteras då reella problem som vad är ett avlångt objekt? Eller hur får vi ihop 10 stycken ?

En pedagogik som påminner om skolans leder däremot inte till att förskolebarn lär sig mer. Det finns det mycket belägg för, säger Niklas Pramling.

Lek gör barn sociala gruppvarelser

– Ambitionen att barn ska lära sig mer vid tidigare ålder innebär inte att man ska göra förskolan till skola. Det finns det ett brett stöd för i forskningen. Bland annat en amerikansk studie som gjorts sedan amerikanska förskolor gått mot en mer skolinriktad verksamhet. Den visar tydligt att barnen lär sig bättre när de är aktiva deltagare än när de är passiva mottagare.

Leken kan också hjälpa barnen att bli trygga och samspela med andra. Det är ett av resultaten i Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning ”Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor.” Forskarna har gått igenom 1000 abstracts och efter granskning valt ut 15 svenska och internationella studier som beskriver hur förskollärarna kan stärka barnens sociala förmågor genom lek.

– Vi vill visa att det finns mycket forskning som stödjer att lek är viktigt för förskolebarn och att man genom lek kan hjälpa barn att bli sociala gruppvarelser. Barn som är blyga, barn som slåss, barn som inte vill prata, är inget man kan instruera bort men leken kan göra underverk, säger Ingrid Engdahl, docent i barn och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom forskningsöversikten.

Förbereda och regissera lek

Men det går inte av sig själv. Forskningsöversikten visar att det krävs både struktur och förskollärare med kunskap om lekens betydelse. Den konstaterar också att pedagoger som inte tar hänsyn till barnens perspektiv riskerar att i värsta fall starta lek som leder till ett negativt samspel mellan barnen.

– Vi försöker förklara vad personalen gör som resulterar i att leken stimulerar barnens sociala förmågor. Vi hittade då tre kategorier bland resultaten: Att de regisserar leken, det vill säga att de gör i ordning för lek, ungefär som för en pjäs. Att de deltar, det innebär att vara aktivt närvarande, antingen på avstånd eller genom att gå in i leken när det behövs. Och att de behöver observera och reflektera.

Det är ett förhållningssätt som förutsätter att personalen är lyhörd för barnens intressen och att vuxna inte lämnar leken utan använder lekens möjligheter, säger Ingrid Engdahl.
Men det riskerar att kollidera med det som kallas fri lek, som traditionellt har en stark ställning inom förskolan. Men fri lek förordas varken av Niklas Pramling eller Ingrid Engdahl.

– Det ska finnas stort utrymme för barn-initierad lek, men det finns en syn på lek som innebär att om barnen leker så är personalen nöjd. Förskolan är en miljö som ska främja lärande och utveckling, barnen ska få möta nya miljöer och utmanas av saker de annars inte skulle komma i kontakt med. Det sker kanske som bäst inom ramen för lek och utforskande. Leken kan vara planerad undervisning – som det står i läroplanen, säger Ingrid Engdahl.

Avskaffa den fria leken

Fri lek har blivit ett honnörsord men förståelsen för vad lek är har varit oreflekterad, menar Niklas Pramling.

– Lek är aldrig fri. Lek förutsätter till exempel vissa erfarenheter. Leker en grupp barn en lek som bygger på en film de har sett, är de som inte sett filmen inte fria att delta eftersom de kanske inte förstår leken. Sedan kan personalen ibland vara med och ibland inte. Men friheten består inte i att förskollärarna inte är med.

Dessutom är barns lekar inte alltid roliga och utvecklande för alla barn som deltar. Lekar kan vara grymma eller utesluta vissa barn. Någon som alltid får vara hund eller drabbas av att vara lillebror, med förbehållet ”men du var inte född ännu”, för att ta ett exempel från en av Niklas Pramlings studier.

För egen del tycker Niklas Pramling att begreppet ”fri lek” borde avskaffas. Det räcker att tala om lek.

– Det är mer givande att fundera på hur förskolan skapar en verksamhet där barn och förskollärare är fria att ta aktiviteterna i oförutsägbara riktningar, säger han.

Vad är lekresponsiv undervisning?

Projektet om lärande i och av lek är ett samarbete mellan universitetet, högskolor och förskolor, med syftet att utveckla en lekbaserad undervisning i förskolan.

– Målet med projektet är att skapa ny kunskap om hur en didaktik kan utformas som förenar lek och undervisning, säger Niklas Pramling professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och forskningsledare.

Studien genomförs i nära samarbete med förskolor. Bland annat filmar personalen på förskolorna leksituationer. Tillsammans med forskare och andra förskollärare diskuteras sedan filmerna. Forskarna gör sedan analyser av filmmaterialet som följs upp med seminarier tillsammans med förskollärare, utvecklingsledare och förskolechefer.

Ett av resultaten av forskningen är begreppet lekresponsiv undervisning som Niklas Pramling vill etablera. Det innebär att utforma en verksamhet som bidrar till att barn utvecklar nya lekar och nya lekroller och samtidigt lär sig om någonting som ligger utanför leken.

Källa: Lekresponsiv undervisning i förskolan. Forskning om undervisning & lärande, vol 7, nr 1 2019.

Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Utan lek inget lärande

 lästid ~ 7 min