Prostatacancer – automatiserad skelettmätning kan vässa framtida vård
CancerProstatacancerBone Scan Index är en kartläggningsmetod för tumörer i skelettet baserad på den nuklearmedicinska metoden skelettscintigrafi. I framtiden kan den kanske underlätta vid prognosbedömning och behandlingsval av aggressiv prostatacancer. Det framkommer i en ny avhandling från Lunds universitet.
Patienter med de allvarligaste formerna av prostatacancer löper en kraftigt förhöjd risk att drabbas av metastaser i skelettet.
Utbredningen av skelettmetastaser kan kartläggas på olika vis. En sådan metod är Bone Scan Index (BSI), som främst är studerad vid prostatacancer. Metastasernas andel av skelettet beräknas med utgångspunkt i nuklearmedicinska bilder från s.k. skelettscintigrafi. BSI är en metod som anses tillförlitlig men har nackdelen att den vid manuell beräkning är tidskrävande och kostsam. Det kan också uppstå subjektiva skillnader i tolkningen beroende på vem som gör den.
Alternativt tillvägagångssätt
I avhandlingsarbetet undersöktes därför om automatiserade beräkningar kan vara ett lämpligt tillvägagångssätt vid prognosbedömning och sjukdomsutveckling.
– Våra resultat visar att även automatiserat BSI är en tillförlitlig metod för att mäta skelettutbredningen av prostatacancer. Det kunde i våra studier användas för riskbedömning och för att följa sjukdomsutvecklingen, säger Mariana Reza, läkare och doktor i medicinsk vetenskap vid Institutionen för translationell medicin, Lunds universitet.
En viktig uppgift är att försöka kartlägga var gränsen mellan hög risk att dö en förtidig död och låg risk går. Undersökningarna i avhandlingen visade att patienter med en utbredning som var lägre än en procent av skelettets volym hade en betydligt bättre prognos än de som hade ett högre värde. En annan viktig uppgift är att kartlägga hur tillförlitligt, eller reproducerbart, mätvärdet är. Avhandlingen visar att BSI är mycket reproducerbart framför allt vid lägre värden.
Mindre pilotstudie
Resultaten bygger på en mindre pilotstudie med 14 patienter från Malmö och Göteborg samt en retrospektiv studie med 146 patienter (sistnämnda inkluderar även patienter från Lund). Även om resultaten är lovande krävs ytterligare studier inom området:
– Nästa mål är att bekräfta resultaten med en studie där vi följer användning av automatiserat BSI över tid på ett större antal män med prostatacancer. Förhoppningen är att automatiserat BSI kan komma att bli klinisk rutin i framtiden, och det kommer i så fall sannolikt att kombineras med andra undersökningsmetoder, förklarar Mariana Reza.
Avhandlingen har också ett spännande fokus på nya läkemedel och kliniska prövningar. I en delstudie med särskild inriktning på patienter som tog läkemedlet Zytiga (abirateronsyra) framkom att automatiserat BSI kan vara av värde för att identifiera skelettförändringar vid s.k. kastrationsresistent prostatacancer.
Enligt en annan delstudie kan automatiserat BSI även vara en relevant metod vid kliniska prövningar. Studien gjordes på en utvald anti-androgen läkemedelskandidat.
Mariana Reza försvarade sin avhandling ”Automated Bone Scan Index – An imaging biomarker in prostate cancer patients” vid Lunds universitet den 21 april 2016.
Prostatacancer är en av de allra vanligaste cancerformerna som drabbar ca 10 procent av svenska män och orsakar ungefär 2 500 dödsfall per år. Det saknas ännu förebyggande behandlingsalternativ och långsiktiga botemedel som är tillräckligt effektiva mot prostatacancer, men framsteg görs kontinuerligt. Nya mer individanpassade behandlingar och läkemedel är på väg ut på marknaden. Den vanligaste kontrollmetoden för prostatacancer är idag ett s.k. PSA-test, som sker genom ett blodprov. Metoden kan dock leda till överdiagnostik.
Vid skelettscintigrafi studeras skelettets nybildning vilket påverkas av flera sjukdomsprocesser. Fosfatföreningar som t ex HDP, MDP, DPD tas upp i skelettet beroende på regionalt blodflöde och osteblastomsättning. Genom att binda en radioaktiv isotop (99mTc) till fosfatföreningen kan man med en gammakamera följa mineraliseringen vid nybildning av ben. Svaret innehåller en beskrivning av hur upptaget avviker från det normala och en bedömning av vad detta orsakas av. (Källa: Skånes universitetssjukhus)
Text: Björn Martinsson, på uppdrag av Lunds universitet
