Artikel från forskning.se

Den här artikeln kommer från redaktionen på forskning.se. Läs om hur redaktionen jobbar.

Vården blir allt mer digital. Information, råd och vägledning finns numera lättillgänglig för alla på nätet – och det handlar om mycket mer än att googla sina sjukdomssymtom. Idag är det möjligt att få allt från blodanalyser online till kvalificerad psykologisk behandling via datorprogram.

Utvecklingen av appar för mobiltelefoner har öppnat upp för ännu fler vårdmöjligheter, inte minst när det gäller förebyggande folkhälsovård.

Sara Eriksén är professor i informatik vid Blekinge Tekniska Högskola och projektledare för ett forskningsprojekt om hälsofrämjande mobila tjänster för hållbar samhällsutveckling.

– Det handlar om att utveckla mobila teknologier som kan förändra hälsovården. Tjänster som informerar, motiverar och möjliggör för människor att sköta sin egen hälsa och samtidigt stödja kontakt mellan patienter och vårdgivare, säger Sara Eriksén, professor i informatik vid Blekinge Tekniska Högskola och projektledare för ett forskningsprojekt om hälsofrämjande mobila tjänster för hållbar samhällsutveckling.

Trådlös blodsockermätare
I projektet jobbar man bland annat med diagnosen diabetes typ 2, där dålig kosthållning och en allmänt ohälsosam livsstil ofta ger upphov till följdsjukdomar. Fokus ligger på preventiva insatser såsom egenkontroller, motion och kost.

– Genom en app kan patienten överföra data från en trådlös blodsockermätare via mobilen till sjukhus och vårdlag. Öppenvårdspersonal kan på samma sätt ge patienten feedback och förslag på åtgärder för en hälsosam livsföring och kosthållning.

Sara Eriksén efterlyser moderna tekniklösningar i vården och poängterar att detta inte behöver vara förbehållet den unga generationen.

– Tvärt om utvecklas det till exempel allt fler surfplattor som är specialanpassade för att användas av äldre och vara ett stöd för dem i vardagen – om de behöver komma åt tjänster som finns tillgängliga via internet till exempel.

Terapi på nätet framgångsrikt
Vad beträffar faktiska behandlingar på nätet, är det inom psykologin framgången varit störst. Sedan slutet av 1990-talet har internationell forskning bedrivits och svenska forskare är ledande i att utveckla och utpröva terapeutiska behandlingar på nätet. Resultaten är lovande, behandling via internet har ofta visat sig fungera lika bra som traditionell behandling för problem såsom depression, sömnproblem och prokrastinering.

– Generellt är det lika goda resultat när man ger behandling via internet som när man ger vanlig live-behandling. Depression och ångest är de områden vi studerat mest, och där ingår bland annat paniksyndrom och social fobi. Men vi har också gjort studier på ätstörningar och erektionsproblem. Även där får man i stort sett samma resultat som när man behandlar på sedvanligt sätt, säger Per Carlbring.

Per Carlbring är psykolog, psykoterapeut och professor i psykologi vid Stockholms universitet. Sedan 1999 har han utvecklat och bedrivit forskning kring psykologiska behandlingar på nätet. Framför allt handlar det om KBT, kognitiv beteendeterapi, som är den terapiform som varit lättast att föra över till internet eftersom dess upplägg är strukturerat och tydligt. Oftast går man igenom ett färdigt program i olika moduler som innehåller information och övningar med hemuppgifter. Patienten utför dessa, reflekterar över hur det gått och därefter ger terapeuten återkoppling, vanligtvis genom krypterad mejl.

Individuell feedback viktigt
– Den personliga kontakten är givetvis inte densamma på nätet. De icke-verbala delarna i kommunikationen försvinner och det kan förstås göra att man lättare missförstår varandra. Men det finns en del fördelar med att inte träffas också, att initialt få känslan av att det är mer anonymt har många deltagare tyckt varit positivt, säger Per Carlbring.

Den största fördelen med terapi på nätet är att fler patienter kan komma i behandling, oavsett var de bor i landet. Internetterapeuten lägger ner ungefär 15 minuter per patient och vecka, att jämföra med de 45 minuter en terapeut traditionellt spenderar med sin patient per vecka.

Per Carlbring pekar dock på det viktiga i att det är en person skolad i psykoterapi som håller i behandling och ger feedback eftersom inga mallade svar passar alla, och den individuella bedömningen från en terapeut är viktig. Enligt honom är en kombination av behandlingar, så kallad blended therapy, förmodligen den bästa lösningen – patienten får då hjälp både via nätet och vid personliga möten med en terapeut.

Reality-terapi mot spindelfobi
Nästa etapp i den digitala terapivärlden är ett projekt under hösten 2015, där Per Carlbring och hans kolleger ska jämföra traditionell livebehandling för spindelfobi med ett slags virtual reality-terapi. Patienten får genom speciella glasögon en helhetsupplevelse av att vara i en annan värld.

– Den typen av terapi, som blir en mer uppslukande upplevelse, skulle dessutom kunna öppna upp för en ännu bredare målgrupp och även passa människor som inte är så vana att ta till sig text. Det är den grupp som i dagsläget har svårast att tillgodogöra sig terapi på nätet, säger han.

Sedan 2014 finns det också en myndighet för samordning och utveckling av e-hälsa, alltså elektroniska och digitala hälsotjänster.

Text: Karin Skagerberg, frilansjournalist

Intervjuade forskare:
Sara Eriksén. Professor i informatik med inriktning mot arbetsvetenskap vid Blekinge Tekniska Högskola. Hon är projektledare för forskningsprojektet ”Hälsovård i förändring – innovativa mobila teknologier för främjande av hälsa”, om hälsofrämjande mobila tjänster för hållbar samhällsutveckling. Det beräknas vara klart 2016.
Per Carlbring. Psykolog och psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi samt professor i psykologi vid Stockholms universitet.

Kontaktinformation
red@forskning.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera