Artikel från Aktuellt om vetenskap

Den här artikeln kommer från redaktionen på forskning.se. Läs om hur redaktionen jobbar.

Generellt skyddar immunförsvaret oss mot främmande ämnen som virus och bakterier. Immunförsvaret skyddar oss också mot skadade celler och cancerceller. Men ibland lyckas cancercellerna manövrera immunförsvaret varpå sjukdomen antar en mycket dödligare form. 

I Sverige insjuknar nästan 20 kvinnor i bröstcancer varje dag och av dessa är det 17 som överlever. Ändå är sjukdomen fortfarande den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor. Chansen att botas har dock ökat enormt de senaste 40 åren tack vare nya behandlingsmetoder och nya sätt att upptäcka tumörer i relativt tidig stadium. Mammografi, som är ett gediget sätt att upptäcka brösttumörer i tid, har varit till stor hjälp. Likväl är bröstcancer ett stort problem trots allt. Varför då?

Mer eller mindre aggressiva former
Bröstcancer kommer i olika former, vissa mer aggressiva än andra. Den mest aggressiva formen av bröstcancer är fortfarande väldigt dödlig och få patienter med denna aggressiva form lyckas besegra den. Vad är det som gör den så farlig och aggressiv? Detta är en fråga som forskarna jobbar hårt med för att besvara.

Bild på cancercellinjer odlade i så kallade petriskålar.Till vänster ser man den snällare varianten av bröstcancerceller som gärna växer i små öar och ser ganska fyrkantiga ut. Till höger kan man se den aggressiva varianten av bröst cancer. Denna slingriga och spretiga cancercell växer fortare och tar snabbt över hela petriskålen. Foto: Roni Allaoui

Genom att forskare har jämfört den aggressiva varianten mot den lite snällare så har man lyckats kartlägga vissa skillnader – exempelvis hur olika cancercellerna ser ut trots att de kommer från samma ursprungscell. Den aggressiva cellen ser väldigt slingrig och hal ut vilket gör att den kan sprida sig lite lättare än vad den snälla formen kan. Något som skiljer de båda åt än mer är att den aggressiva cancern har lyckats att manipulera omkringliggande celler som är friska. Den har alltså lyckats tämja vårt immunförsvar.

Immunförsvaret är ett väloljat system som har utvecklats genom evolutionen till att inte bara skydda oss mot förkylning och lunginflammation, utan också se till att ta död på celler som inte följer kroppens ordningsregler. Det är oftast celler som är sjuka eller skadade av olika anledningar. En annan väsentlig funktion är att försvaret kan stänga av sig självt när hotet är avvärjt så att det inte fortsätter att skicka ut sina massförstörelsemolekyler som är skadliga för friska celler i längden. Läs mer i artikeln Cancer – ett sår som aldrig läker

Cancern kapar immunförsvaret
Det är här den aggressiva cancercellen är fräck. Den har inte bara lyckats med att hitta ”off”-knappen till immunförsvaret utan den har också lyckats använda den till sin egen fördel – en förlängd arm. Detta så att försvaret hjälper cancercellen att bryta sig loss från ursprungstumören, varpå cancern kan sprida sig till andra organ i kroppen och bilda nya tumörer. Forskare arbetar intensivt med att kartlägga detta kommunikationssystem mellan cancern och immunförsvaret, men också kommunikationen till andra avgörande medspelare som ligger i närheten av cancercellens järngrepp.

Hur cancercellen lyckas omprogrammera ett så avancerat system som immunförsvaret är en viktig frågeställning inom bröstcancerforskning. Hur immunförsvaret går med på att arbeta för cancercellen är också en viktig fråga. Vår forskning har lyckats identifiera en nyckelspelare inom immunförsvaret som cancercellen är beroende av för att kunna driva det aggressiva sjukdomsförloppet framåt.

Att bryta kontrollen som cancercellen har över vårt immunförsvar och de omkringliggande cellerna – det är den mest centrala frågan. Detta är vad vi kommer att försöka studera med den nyfunna nyckelspelaren. Lyckas vi bryta kommunikationen så förblir cancercellen ensam och sårbar för nya effektiva behandlingsmetoder.

Text: Roni Allaoui

Ovanstående text är en nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Region Skåne, 3/6 2015. Artikeln är publicerad på forskningssajten Aktuellt om vetenskap & hälsa, där mer information finns om ämnet.

Kontaktinformation
info@vetenskaphalsa.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera