Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

21 oktober 2013

KBT hjälper patienter med extrem känslighet för vardagsljud

Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan vara en bra metod för att hjälpa personer med hyperacusis att bli mindre känsliga för ljud. Det visar en doktorsavhandling från Uppsala universitet.

Hyperacusis är ett audiologiskt problem som innebär att en person är ovanligt känslig för vardagsljud, såsom bestick/tallriksljud, pappersprassel eller ljudet från spolande kranar. Överhuvudtaget är diagnosen outforskad, och det finns ingen evidensbaserad behandling för hyperacusis.

I den aktuella avhandlingen framkommer bland annat att personer med hyperacusis mycket ofta hanterar sin vardag genom att använda öronproppar i stor utsträckning, samt att undvika de situationer som upplevs som besvärliga ljudmässigt. Tyvärr är detta en kortsiktig lösning, då tidigare forskning visat på att överskyddande av hörselsystemet i sig leder till ökad känslighet.

Studien visar att individuell manualiserad KBT-behandling hjälper patienter med hyperacusis att minska sin känslighet för ljud. KBT-programmet innebär att patienten träffar psykolog vid sex tillfällen, under två månaders tid. En stor del av behandlingen innebär att på ett gradvis och kontrollerat sätt utsätta sig för ljud. Dessutom lär sig patienterna en metod för avslappning, samt arbetar för att återgå till sina normala beteendemönster.

– Det centrala är att lära sig att undvikande av ljud inte fungerar på lång sikt, utan tvärtom leder till ökad ljudkänslighet säger Linda Jüris, psykolog och forskaren bakom avhandlingen.

I studien deltog totalt 62 patienter i åldrarna 18 till 61 år. Deltagarna blev slumpmässigt utvalda till att antingen få KBT-behandling, eller vänta kvar på väntelista. Resultatet direkt efter behandling visade att de som genomgått KBT blivit bättre på nästan alla mått som användes, till exempel obehagströskelvärde (LDL) som är ett audiologiskt test som ofta används för hyperacusis på hörselmottagningar. Väntelistegruppen fick sedan också KBT, med liknande resultat. Tolv månader efter behandling kvarstod behandlingsresultaten.

– Det tyder på att vårt program kan vara ett bra behandlingsalternativ, säger Linda Jüris.
Övriga intressanta fynd var att nästan hälften av de 62 patienterna också led av en ångeststörning, som till exempel social fobi. Dessutom var nästan lika många sjukskrivna från sina arbeten, på hel- eller deltid, för sina problem med hyperacusis.

FAKTA
Avhandlingen Hyperacusis. Clinical studies and effect of Cognitive Behavioural Therapy  försvaras den 31 oktober.
Referenslänk: Ref 1, Hyperacusis. Clinical studies and effect of Cognitive Behavioural Therapy

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera