Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

25 april 2007

Hormoner i naturen förtunnar äggskal

Hönor som får i sig östrogenliknande miljögifter, t.ex. från p-piller, lägger ägg med tunnare skal. Alexandra Hermansson vid SLU fann i sitt doktorsarbete att gifterna minskade enzymet karbanhydras i skalkörteln hos värphöns. Tupparnas parningsegenskaper påverkades också negativt.

För ungefär 50 år sedan kom de första rapporterna om att antalet rovfåglar minskat och att den troligaste orsaken till detta var skalförtunning. De tunnare skalen resulterade i att äggen gick sönder eller torkade ut i samband med ruvning. Skalförtunningen antogs bero på miljögifter som de vuxna fåglarna fick i sig via födan.

Sedan dess har studier visat att många miljögiftklassade substanser liknar östrogen, ett viktigt hormon hos både människor och djur. Substanserna kan därmed störa viktiga östrogenberoende processer i kroppen. Vidare är många miljögifter fettlösliga vilket gör att de är svåra för kroppen att utsöndra. Istället lagras de in i fettvävnad där de anrikas med tiden.

Husdjursagronom Alexandra Hermansson har i sin avhandling vid SLU studerat hur reproduktionsorganen hos höns och tuppar av en vit värphönsras påverkades av miljögifter. De exponerades för två olika östrogena substanser som finns i naturen och som klassas som miljögifter. Etinylöstradiol (EE2) är ett syntetiskt östrogen som används i p-piller och o,p´-DDT är en form av insekticiden DDT.

Olika doser av EE2 och o,p´-DDT injicerades i gulan på befruktade ägg för att efterlikna den naturliga exponeringen. Äggen ruvades och de nykläckta kycklingarna könssorterades. De fick därefter växa upp till könsmognad, då ägg respektive sperma samlades in för kontroll av äggskalens kvalitet samt spermans mängd och kvalitet.

Redan vid könssorteringen sågs en skillnad då nästan alla kycklingar som exponerats för o,p´-DDT såg ut som honor på grund av förändringar i kloaken. När kycklingarna blev könsmogna var förhållandet mellan honor och hannar emellertid normalt. Deformationer i kloaken kvarstod dock hos tupparna, vilket medförde att sperman rann ut på ett onormalt sätt vid ejakulation. Mängden sperma var också kraftigt reducerad hos flera individer. Tupparna hade en lägre kamvikt samt en förminskad diameter på höger sporre, det senare observerades även hos de EE2-exponerade tupparna.

Hönor som exponerats för EE2 eller o,p´-DDT under embryoutvecklingen lägger ägg med tunnare skal när de blir vuxna. Hos dessa syntes en tydlig minskning av enzymet karbanhydras i skalkörteln, dvs. i den del av äggledaren där skalet bildas. Äggskal består till 96 procent av kalciumkarbonat och karbanhydras behövs för tillförseln av främst karbonat. Det är därför troligt att den observerade minskningen av karbanhydras är en viktig orsak till det tunnare skalet.
____________


Husdjursagronom Alexandra Hermansson, institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln Effects on the Reproductive System in Domestic fowl (Gallus domesticus) after Embryonic Exposure to Estrogenic substances. Disputationen avser agronomie doktorsexamen.

Plats: FU 26, SLU, Ultuna, Uppsala

Tid: Fredag den 27 april 2007, kl. 09.15.

Opponent: Dr Jean-Pierre Brillard, Station de Recherches Avicoles, France

Pressbilder:

(får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges)

Bild 1: Alexandra Hermansson. Foto: Johanna Dernfalk http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/AlexandraHermansson/Alexandra.jpg

Bild 2: Normal tupp av rasen vit leghorn som användes i försöket. Foto: Lena Holm http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/AlexandraHermansson/Normaltupp.jpg

Kontaktinformation
Alexandra Hermansson, mailto:Alexandra.Hermansson@afb.slu.se, 018-67 21 29

Avhandlingen med svensk sammanfattning: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001375/

Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, SLU: http://www2.afys.slu.se/?sve=1

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera