Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Idrott" i kronologisk ordning.
Under pandemin flyttade idrotten ofta utomhus. Det blev ett sätt att kunna fortsätta med träning och idrottsverksamhet. Företag inom träningssektorn var bättre på att hitta kreativa lösningar under omställningen än föreningsidrotten, visar ny forskning.
Många ryttare vänder sig till sociala medier för att dela tips och få svar på frågor. Samtidigt tycker de att informationen på nätet kan vara problematisk och efterfrågar faktabaserad kunskap.
Killar på högstadiet är ofta mer fysiskt aktiva och välmående jämfört med jämnåriga tjejer. Men nu visar ny forskning att situationen ändras på gymnasiet. Då är tjejerna mer träningssugna och mår även bättre.
Många elitidrottare inom kontaktsporter lider av långvariga besvär efter hjärnskakningar. Nu visar en studie att symtomen beror på en skada i vestibularisnerven.
En hjärnskakning har länge påståtts vara en övergående störning av hjärnans funktioner, utan synbara skador i hjärnan. Nu visar forskning att det inte stämmer.
Stängda läktare under pandemin blev ett svårt slag för supportrarna. Att vara på plats i arenan har större betydelse än man trott. Under pandemin tog intresset för fotboll andra vägar.
Otillräcklig kunskap om idrottsnutrition gör att många idrottare inte får i sig tillräckligt med energi. En färsk studie bland kvinnliga uthållighetsidrottare med symptom på energibrist, visar att ett för litet kolhydratintag är ett utbrett problem.
Kunskapen och kommunikationen kring kvinnliga idrottares hälsa behöver förbättras både bland aktiva och tränare, visar forskning från Mittuniversitetet.
Just nu pågår vinter-OS i Peking och i mars går Vasaloppet av stapeln. Idrottsforskaren Marko Laaksonen vet hur man kommer i toppform till en tävling.
Vinter-OS i Peking är det 24:e i ordningen. Men vägen fram till de första olympiska vinterspelen var både lång och krokig, berättar Göran Patriksson, professor emeritus i idrottsvetenskap.
327 medaljer ska delas ut under de 24:e vinterolympiska spelen i Peking. Men hur kommer det sig att förstapristagares medalj är i guld? Och varför ge en brons- och inte en kopparmedalj till tredjepristagaren? Forskare vid Göteborgs universitet reder ut skillnader och likheter mellan guld, silver och brons.
Hur får man barn att bli fysiskt aktiva? En avhandling från Karlstads universitet visar att barnen själva efterlyser andra former av aktiviteter än idrott.
Pulshöjande aktiviteter tycks positiva för inlärningen, visar forskning från Högskolan i Halmstad. Eleverna upplevde också att de fick lättare att koncentrera sig och blev gladare.
Skolan ska främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter när det gäller idrott och hälsa. Det framgår i den svenska läroplanen. Men trots det är undervisningen inte jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika.
Vilka utmaningar möter studenter som vill kombinera idrott med högre studier? Det har forskare vid högskolan i Halmstad undersökt – och resultatet har mynnat ut i nationella riktlinjer som ska underlätta för elitsatsande högskolestudenter.
Mer än var fjärde skidåkare vid riksidrottsgymnasierna har astma, det är betydligt fler än andra i samma ålder. En stor andel elitskidåkare har dessutom ytterligare en luftvägsåkomma, visar forskning från Umeå universitet.
Goda kunskaper i gruppsykologi hos läraren, ödmjukhet och en aktiv kommunikation. Det är nyckeln till en lyckad integrering av elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer på idrottslektionerna. Allt enligt en studie av Anna Thorén, universitetsadjunkt i Pedagogiskt arbete med inriktning nätbaserat lärande vid Högskolan i Borås.
Elever med funktionsnedsättning deltar oftast i idrottsundervisning utan särskilt stöd. Därför är det viktigt att de fysiska aktiviteter skolan erbjuder håller hög kvalitet, menar Karin Bertills som undersökt hur olika undervisningssätt påverkar elever i behov av särskilt stöd.
Eleverna tycker att betygssystemet i Idrott och Hälsa, IH, är orättvist och ofullständigt. Betyget i IH är dessutom det betyg som eleverna är mest missnöjda med av samtliga ämnen och de ser gärna ett flerbetygssystem i ämnet.
Regelbunden fysisk aktivitet kan förbättra intellektuella prestationer. Inte minst i skolan.
– Daglig idrott är en möjlighet att lyfta en genomsnittlig skola till en högpresterande skola, säger Jesper Fritz som undersökt avgångsbetygen från drygt 600 niondeklassare.
