Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Idrott" i kronologisk ordning.
Flera länder har infört nickningsförbud för unga fotbollsspelare. Forskning som visar att demens är vanligare hos före detta allsvenska spelare har spätt på oron. Hur farligt är det egentligen att nicka?
Friidrottare från låginkomstländer har inte tillräckligt bra kunskaper om hälsa för att undvika skador vid hård träning. Främst unga idrottare saknar stöd och medicinsk expertis, enligt en studie.
Polisens så kallade villkorstrappa för att få ordning på fotbollsmatcher mötte kompakt motstånd. Straffmodellen fick rivaliserande lag att gå ihop och organisera sig – samtidigt som läktarkulturen fick större utrymme på kultursidorna. Det beskrivs i en ny vetenskaplig artikel från Malmö universitet.
Vart tredje barn i årskurs 6 har skolkat från skolidrotten. En studie visar också att frånvarande elever känner sig mer obekväma med sina kroppar och oroar sig för hur de uppfattas.
Pandemin fick många att bege sig till naturen. Baksidan är ökade transporter och slitage i känsliga miljöer. Situationen innebär ett dilemma för friluftsföreningar, där många saknar riktlinjer för ekologisk hållbarhet.
Män som spelade fotboll i allsvenskan fram till mitten av 1900-talet drabbades oftare av demens, jämfört med övriga befolkningen. Nickar och huvudkollisioner kan vara förklaringen, menar forskarna bakom en ny studie.
Löpning, kast och hopp kan leda till skador hos ungdomar som siktar på en friidrottskarriär. Men med bättre kunskap om hur den växande kroppen påverkas av träning kan skadorna minska rejält, visar en studie.
Fysisk träning inför Vasaloppet är en sak. Men hur klarar man mentalt nio mil kantade av tvivel, trötthet och trängsel? Paul Davis, professor i idrottspsykologi, har tipsen som tar dig i mål.
Efter en skada i korsbandet kan kontrollen över rörelserna försämras, visar en avhandling. Det kan öka risken för upprepade knäskador.
Fysisk fostran, hälsosamma fjällresor eller ett sätt att spara pengar i skolorna. Syftet med sportlovet har skiftat genom åren, och numera varvar vårtrötta elever vinteraktiviteter med resor till solen.
Idrottsföreningar har gått från folkrörelse till en angelägenhet för engagerade föräldrar. Men många barn- och ungdomar tappar sugen för idrott när träningen både tar upp tid och blivit mer tävlingsinriktad.
Nästan en av fem elitidrottare har drabbats av depressions- eller ångestsymtom. Många har också upplevt att dåligt mående påverkat vardagen. Det visar en avhandling som undersökt psykisk ohälsa bland svenska idrottare på landslagsnivå.
Det finns en uppfattning att tjejer är mer negativt inställda till skolans idrott än killar är. Men det stämmer inte, enligt en ny studie. Och enligt forskarna finns en fara i att hävda att tjejer gillar idrott mindre.
Basketkorgar i olika höjder och på oväntade ställen. Slingor på marken, från skolan. Det kan få fler tjejer och unga kvinnor att vilja nyttja platser för fysisk aktivitet, enligt forskning.
Motion, socialt umgänge och en känsla av sammanhang. Nu har effekterna av den allt populärare seniorsporten gåfotboll undersökts i en svensk vetenskaplig studie. Resultaten visar att sporten främjar hälsan och har potential att få fler att träna långt upp i åren.
Kvinnliga fotbollsfans i Sverige är på frammarsch och det märks både på läktare och på sociala medier. Där skapar de kvinnliga supportrarna sin egen tydliga kultur och identitet, visar forskning.
Idrottslärare försöker på olika sätt inkludera överviktiga barn i undervisningen, men risken finns att strategierna slår fel. Det visar en studie.
Under pandemin flyttade idrotten ofta utomhus. Det blev ett sätt att kunna fortsätta med träning och idrottsverksamhet. Företag inom träningssektorn var bättre på att hitta kreativa lösningar under omställningen än föreningsidrotten, visar ny forskning.
Många ryttare vänder sig till sociala medier för att dela tips och få svar på frågor. Samtidigt tycker de att informationen på nätet kan vara problematisk och efterfrågar faktabaserad kunskap.
Killar på högstadiet är ofta mer fysiskt aktiva och välmående jämfört med jämnåriga tjejer. Men nu visar ny forskning att situationen ändras på gymnasiet. Då är tjejerna mer träningssugna och mår även bättre.
