Polisens så kallade villkorstrappa för att få ordning på fotbollsmatcher mötte kompakt motstånd. Straffmodellen fick rivaliserande lag att gå ihop och organisera sig – samtidigt som läktarkulturen fick större utrymme på kultursidorna. Det beskrivs i en ny vetenskaplig artikel från Malmö universitet.
2019 införde polisen tuffare tag mot fotbollsklubbarna genom ett verktyg som har kallats villkorstrappan. Om ett fåtal misskötte sig vid något tillfälle kunde straff i form av minskad publik på nästa match följa.
Konflikt mellan supportrar och polis
De nya restriktionerna, framför allt riktade mot att minska pyroteknik och ordningsstörningar, ledde till ökad spänning mellan polis och supportrar.
– Enligt polisen handlar kärnfrågan om pyroteknik och säkerhet, medan supportrarna menar att alla typer av läktararrangemang, som publik, flaggor och tifon, kollektivt begränsas. Tidigare har mediedebatten främst rört huliganism, nu handlar det om pyroteknik, säger Sara Karlén, doktorand vid Malmö universitet.
Det är tifo
Tifo kan kort beskrivas som det visuella läktararrangemang som supportrar visar upp före en matchstart. Syftet med tifo är att hylla det egna laget och skapa en stämning kring matchen.
Tifokulturen växte fram i Italien och Sydeuropa under sent 1960-tal och tidigt 1970-tal då supportrar (“tifosi” på italienska) började träffas på mötesplatser för att organiserat stötta sitt lag på bortamatcher. Vanliga beståndsdelar i tifot är konfetti, tygmosaik, creperullar, ballonger, banderoller och flaggor.
Källor: Sara Karlén, Malmö universitet samt Wikipedia
Sara Karlén har med Aage Radmann skrivit en vetenskaplig artikel som kommer att publiceras i den vetenskapliga tidskriften Soccer & Society. Där intervjuar de tifo-ansvariga, undersöker polisens dokument och gör en medieanalys.
I sitt arbete har de bland annat sett att supportrar från olika lag har organiserat sig, ihop, mot polisens så kallade villkorstrappa.
Ett gemensamt hot
– I materialet vi har analyserat utgjorde villkorstrappan ett hot. Representanter för olika lags supportrar skrev debattartiklar tillsammans och drev kampanjer genom samarbete med flera lag. De uttryckte en förståelse för att polisen måste arbeta med det som är olagligt men att det var arbetsmetoden som slog fel, säger Sara Karlén.
Supportrarna visade också hur de organiserade sig genom att tillsammans förstå villkorstrappans byråkrati och uttala sig emot den.
Supportrar höll tysta minuter
Under omgång 14 i Allsvenskan 2019 hade nästan alla matcher i serien 20 tysta minuter för att uppmärksamma hur fotbollsmatcher kommer att vara utan klackläktarnas bidrag till stämningen om villkorstrappan fortsatte. De 20 tysta minuterna representerade de två miljoner som besöker allsvenskan varje år.
– Någonting som polisen, klubbarna och supportrarna var överens om var att polisen måste arbeta mot det som är olagligt. Alla uppmanade till att dialog och samverkan var en väg framåt. Hur det arbetet i praktiken skulle se ut var de dock oense om, säger Sara Karlén.
Bilden av supportrar mer positiv
När polisen införde villkorstrappan ökade också rapporteringen i media. Bilden av supporterkultur förändrades till mer positiv jämfört med en tidigare mer negativ, visar forskningen.
Tidigare stod konflikten framför allt med polis, klubbar och media tillsammans mot supportrarna. Med införandet av villkorstrappan samlades motståndet i stället mot polisen, framför allt på grund av att klubbar, publiken och supporterkulturen fick hårda och kollektiva restriktioner.
Supporterkulturen kom in på kultursidorna
I medieanalysen hittade forskarna mycket material i ämnet, inte bara på sport- och nyhetssidor.
– Supporterkulturen tog större plats på kultursidor. Jag tror att många blev överraskade av att se hur kompetent publiken var att möta villkorstrappan. Både publiken och polisen hade många argument gentemot varandra, vilket var spännande att följa, säger Sara Karlén.
Hon tillägger:
– Fotbollen har, sett till rankingar, bara blivit sämre och sämre men stämningen och sammanhållningen på läktarna bara ökar. Det är en unik balans i Sverige att förbund, klubbar, polis och supportrar kan arbeta tillsammans jämfört med övriga Europa. Hur relationen kommer att se ut framöver återstår att se.
Läs också:
Kvinnor tar allt större plats på fotbollsläktarna
Fotbollens magi – en kollektiv saga
Kontakt:
Sara Karlén, doktorand vid Malmö universitet
sara.karlen@mau.se
