Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Genetik" i kronologisk ordning.
En studie visar att det finns tydliga epigenetiska skillnader mellan olika grupper av patienter med typ 2-diabetes. Skillnaderna kan även kopplas till risker att utveckla vanliga komplikationer. Resultaten ger ytterligare stöd för mer individanpassad behandling av sjukdomen, menar forskare vid Lunds universitet.
Nu har forskarna sorterat alla 80 000 gener rätt, hela havrets genom är kartlagt, och med detta ökar möjligheterna att få ett ännu nyttigare havre.
Forskare har kartlagt hur parasiten Trypanosoma cruzi lurar immunförsvaret genom att bilda nya varianter som är blandningar av olika stammar. Kunskapen kan leda till nya metoder för att diagnostisera, förebygga och behandla den tropiska sjukdomen Chagas.
En av tio patienter som fått en ny höft- eller knäled måste opereras igen. En ny studie visar att genetiska faktorer och blodgrupp kan ligga bakom en ökad risk för proteslossning.
Torsken klarar sig genom ändrade villkor för liv i havet över lång tid. Varför är det så? Robusta paket av arvsanlag som försätter att vara intakta generation efter generation bidrar till torskens livskraft, visar forskare från Göteborgs universitet.
Ödlehonor av samma art kan ha helt olika mönster på ryggen. Det här har förbryllat forskare, men nu är gåtan löst. Skillnaden beror på mutationer i en enda gen.
Den mest betydande genetiska riskvarianten för svår covid-19, som vi ärvt från neandertalarna, kan kopplas till 27 procent lägre risk att infekteras med hiv, visar en ny studie.
Tre vargar från Finland grundade den skandinaviska vargstammen i början av 1980-talet. Efter fem generationer av inavel har 10 – 25 procent av den genetiska variationen gått förlorad.
Bara ett fåtal av de som blivit till med hjälp av spermadonation söker information om sin donator som vuxna. Oftast vill de få veta om det finns likheter och eventuella sjukdomar. Men alla kliniker i Sverige är inte lika bra på att lämna ut informationen.
Upp till 60 procent av den ärftliga risken för hjärt-kärlsjukdom kan förklaras av regulatoriska gennätverk. Forskare vid Karolinska Institutet har gjort en kartläggning över gennätverk som ger verktyg för att bekämpa hjärt-kärlsjukdom och utveckla skräddarsydda behandlingsstrategier
Asymmetriska könskromosomer har skapats hos många arter under evolutionen. För att kompensera för obalansen i genetisk information, har olika strategier utvecklades vid sidan av. Molekylärbiologen Marie-Line Faucillion har grävt i hur könskromosomer regleras. Samtidigt närmar hon sig studiet av genreglering på ett mer holistiskt sätt.
Vid levercancer finns specifika kombinationer av ett protein och en icke-kodande RNA-molekyl. När forskarna minskade förekomsten av RNA-molekylen, minskade tumörcellernas fettdepåer. Tillväxten av cancerceller avtog samtidigt som en stor mängd cancerceller dog. Studien bidrar till kunskap som kan leda till bättre diagnos och framtida cancerbehandlingar.
När de första hästarna blev tämjda ersatte de alla andra hästar på bara några århundraden. Ett stort internationellt forskarteam har löst det mångåriga mysteriet kring var och när den moderna hästen tämjdes först.
