Smärta kan öka risken att dö efter hjärtinfarkt
- Artikel från Högskolan Dalarna
- Ämne: Hälsa & medicin

Personer som lider av smärta åren efter en hjärtinfarkt har en ökad risk att dö i förtid. Det visar en ny studie.
Personer som lider av smärta åren efter en hjärtinfarkt har en ökad risk att dö i förtid. Det visar en ny studie.
Personer med en demensdiagnos har mindre nytta av hjälpmedel som ska underlätta boende i hemmet. De upplever också oro, otrygghet och ett sämre bemötande av hemtjänstpersonal, enligt en ny studie.
Barn som kommer till Sverige från en annan social kultur har många gånger inte fått tid eller utrymme för lek. Att aktivt observera och interagera via leken kan vara ett sätt att ge stöd och skapa trygghet. Leken kan göra övergången till det nya livet mjukare.
Antalet hjärnskakningar bland ishockey-spelare är alarmerande högt. För att kartlägga våldet mot huvudet som ishockeyspelare utsätts för har forskare monterat in sensorer i deras tandskydd.
Det krävs förändringar för att patienterna ska kunna bli mer delaktiga i beslut som rör den egna vården. Det menar Katarina Grim, forskare inom vårdvetenskap som utvecklat ett digitalt stöd, för att underlätta ett delat beslutsfattande inom psykiatrin. En av hindren för delaktighet är maktobalansen mellan patient och personal.
Genom rätt val av optiska ytegenskaper på in- och utsidan av byggnaderna finns möjligheter att uppnå energibesparingar och med lägre termisk emittans på inre vägg- och takytorna blir den termiska inomhusmiljön förbättrad.
Glädje kan medverka till kroppsligt, själsligt och andligt välbefinnande med en känsla av utveckling som främjar hälsoprocesserna. Det framgår i Ginger Selanders studie om glädje i vårdande.
Hur man använder engelskan i undervisningen är viktigare för språkinlärningen än hur mycket man använder språket. Det är ett av rönen i BethAnne Yoxsimer Paulsruds doktorsavhandling om ämnesundervisning i engelska i den svenska gymnasieskolan.
Nu finns nya effektiva optimeringsverktyg genom de avancerade statistiska modeller som Mengjie Han har utvecklat och tillämpat på förhållandena i Dalarna. I modellerna tar man hänsyn till vägnätet och fördelningen av befolkningen.
Mikroskopet kan analysera material på en miljondels millimeter när och ska ge Högskolan Dalarna samverkansfördelar och företag i regionen konkurrensfördelar. Högskolan Dalarnas Augerelektronmikroskop är en investering på åtta miljoner kronor.
Anna Parkhouse har i sin avhandling, Does speed matter? The Impact of the EU Membership Incentive on Rule Adoption in Minority Language Rights Protection, tittat på effektiviteten i EUs så kallade konditionalitetspolitik vad gäller minoritetsspråksrättigheter hos icke-EU medlemsstater med ambitionen att bli framtida medlemmar.
Forskarskolan för lärare i historia och samhällskunskap som startade sommaren 2008 blev en lyckad satsning, menar Lars Petterson, professor i historia vid Högskolan Dalarna. Forskarskolan ingick i den satsning som gjordes av utbildningsminister Jan Björklund för att stärka möjligheterna till kompetensutveckling ute i kommunerna. Just Forskarskolan för lärare i historia och samhällskunskap är ett samarbete mellan Högskolan Dalarna å ena sidan och å andra sidan Karlstads universitet som är värdlärosäte.
Under årets mörkaste tid, den 24 november, firar nu Högskolan Dalarna Akademisk högtid.
Högskolan Dalarna får stöd till forskningsprojekt för att utveckla en ny automatisk metod för att registrera skador på järnvägsnätet.
”Har du planterat ett träd har du inte levt förgäves” är ett gammalt ordspråk som är i högsta grad aktuellt idag. Att sörja för den långsiktiga råvaruförsörjningen genom bra skogsskötsel känns speciellt angeläget nu då efterfrågan på råvara från skogen är högre än någonsin. Skogsbranschen är en av våra viktigaste industrigrenar och ger stora exportintäkter för Sverige. För att klara konkurrensen har skogsbrukets avverknings- och transportsystem rationaliserats hårt och man har lyckats hålla nere kostnaderna. Kostnaderna att återbeskoga efter avverkning har däremot skjutit i höjden och föryngringarna har försämrats under senare år. Orsaker till detta är bl a att det blivit väldigt dyrt för markägarna ”att plantera ett träd” och att plantorna inte överlever.
Högskolans nya rektor och nya professorer står i rampljuset vid Akademisk högtid.