Skola
-
Ytlig kontakt ger negativa attityder hos skolelever
De elever som bara har ytlig kontakt med elever av utländsk härkomst tenderar att ha en negativ attityd till dessa elever. Och tvärtom: vänskapliga kontakter mellan svenska ungdomar och minoriteter bidrar till mer positiva attityder.
-
Elever i förorten positiva till sin skola
Elever i förorten är positiva till utbildning - och håller på sin skola. De beskriver en stark gemenskap och tillhörighet till skolan, samtidigt som de är kritiska till hur skolan oftast framställs i media.
-
Sämre matematik i redan utsatta skolor
Elever med sämre socioekonomiska förutsättningar får sämre möjligheter att lära sig matematik. Undervisningen täcker in färre delar av kunskapsinnehållet – och fler lärare uppger att de inte är väl förberedda när de ska undervisa.
-
Ångest driver vittnen att ingripa vid mobbning
Hundratusentals skolelever kommer dagligen i kontakt med mobbning – som offer, mobbare eller vittnen. Forskning visar vad som avgör om andra elever kommer till offrets undsättning eller inte.
-
Skolmat varje dag gav eleverna högre inkomst
Skollunch infördes stegvis från mitten av fyrtiotalet. De elever som fick skolmat hela skoltiden blev längre, studerade mer och fick högre inkomst, visar forskning.
-
Barn blev bättre på matte efter kognitiv träning
När barn fick öva sina kognitiva förmågor blev de bättre på matematik. Deras mattekunskaper påverkades olika mycket beroende på vilka övningar de fick göra.
-
Digital teknik hjälper elever förstå geometri
Geometri passar bra för digital teknik. Undervisningsformen kan stimulera eleverna att undersöka, testa och resonera om geometriska figurer och deras egenskaper, men också hjälpa elever som inte riktigt kan ta till sig geometrin genom den traditionella undervisningen.
-
Black metal – ett sätt att tala om smärta och ondska i skolan
Den kan tyckas skränig, men framförs skickligt av självlärda musiker som hellre talar om budskap än om själva spelandet. Black metal är en genre som kan lära skolans musikundervisning att kommunicera svåra och jobbiga känslor, menar forskaren Ketil Thorgersen.
-
Skrivkramp i skolan
Då och då blossar debatten om skrivkris upp. Skriver unga så illa att de har svårt att klara högskolestudier och arbetsliv? Nja, säger forskarna. På sätt och vis har skrivförmågan aldrig varit bättre.
-
Niondeklassare brister i historiekunskaper
Många niondeklassare har stora svårigheter med att tolka historiska källor och att använda historiska begrepp, två förmågor som är centrala i historieämnet. Coronapandemin riskerar också att på kort sikt göra det ännu svårare för eleverna att nå kunskapsmålen.
-
Krishantering när gymnasieskolan går online
Gymnasieskolornas plötsliga omställningen till distansundervisning våren 2020 blev brutal. För lärarna kom den att handla mer om krishantering än långsiktig utveckling av digital undervisning, visar en studie från Karlstads universitet.
-
Ökad ensamhet och stress när gymnasieskolorna stängde
Ensamhet, bristande motivation och stress. Det blev några effekter för sistaårseleverna när gymnasieskolorna övergick till distansundervisning i våras. Det framkommer i en ny studie genomförd av forskare vid Göteborgs universitet.
-
Kommersiella aktörer tjänar på skola i kris
Skolan har blivit en attraktiv marknad för kommersiella företag som vill sälja både digitala verktyg och kompetensutveckling. På köpet för de så kallade eduprenörerna med sig en kultur där läraren betraktas som coach och där eleverna förväntas jobba mer självständigt, visar...
-
Vuxnas näthat göder mobbarna i skolan
Länge har nätmobbning ansetts som ett särskilt fenomen skilt från traditionell mobbning. Men idag vill forskarna inte längre göra den uppdelningen. Mobbning är samma sak oavsett om det sker via digitala kanaler eller på skolgården.
-
Gävleskolor visar hur det går att stoppa mobbning
I de flesta skolor byter mobbare bara offer, andelen elever som drabbas är konstant. I Gävle vet lärarna vilka barn som är utsatta och det stoppar mobbning mot tre av fyra elever varje termin. Kommunen har satt forskningsresultat om mobbning i system.
-
För givet tagna sanningar formar matten i förskolan
De nationella matematiska målen styr bilden av vad som ska undervisas i förskolan, men saknar metodanvisningar. Forskaren Laurence Delacour har upptäckt skillnader i hur man undervisar i matematik till barn som har svenska som modersmål eller som förstaspråk och till flerspråkiga barn.