Tema

Niondeklassare brister i historiekunskaper

Många niondeklassare har stora svårigheter med att tolka historiska källor och att använda historiska begrepp, två förmågor som är centrala i historieämnet. Coronapandemin riskerar också att på kort sikt göra det ännu svårare för eleverna att nå kunskapsmålen.

– Elevernas förmåga att hantera källor lever inte upp till kursplanens krav, säger David Rosenlundvid Malmö universitet, som har gått igenom 200 slumpmässigt utvalda provsvar från de nationella proven i historia för att studera hur elever i hela Sverige har klarat sig.

De nationella proven som hålls varje vår har nu ställts in på grund av pandemin men normalt sett ansvarar Malmö universitet för utformningen av provet i historia för årskurs nio, något som sker på uppdrag av Skolverket. Vid universitetet arkiveras också ett urval av provsvaren, mellan 700–800 nya tillkommer varje år.

– Över hälften av eleverna jag studerat har stora svårigheter både med att tolka historiska källor och att använda historiska begrepp, två förmågor som är centrala i historieämnet. Min bedömning är att de inte har de kunskaper som de enligt kursplanen ska ha när de går ut nian. Det är också tydligt att elever med utländsk bakgrund och pojkar är överrepresenterade bland eleverna som har problem med dessa delar av historieämnet, säger David Rosenlund.

Timplaner ses över

Många, däribland Lärarförbundet, har pekat på behovet av att utöka tiden för historieämnet och Skolverket ser just nu, på uppdrag av regeringen, över timplanen för de olika ämnena i grundskolan.

– Förståelse för historisk källtolkning är viktig inte minst när det finns olika tolkningar av en historisk händelse och när det gäller att förhålla sig till propaganda. Min forskning ger ytterligare stöd för att undervisningstiden i historia på högstadiet förmodligen inte är tillräcklig för att ge alla elever de nödvändiga kunskaperna i detta, säger David Rosenlund.

Nästa gång de nationella proven ordnas blir tidigast våren 2022. David Rosenlund tror att coronapandemin kan komma att få ytterligare konsekvenser för elevers kunskapsinhämtning.

– De här bitarna svåra under normala omständigheter nu har vi dessutom haft distansundervisning och hög sjukfrånvaro. Det finns naturligtvis en risk att coronapandemin på kort sikt gör det ännu svårare för eleverna att nå målen.

Framtida digitalt arkiv

Provsvaren som finns vid Malmö universitet ger fortsatt unika möjligheter till forskning och på sikt är tanken att samla dem i ett digitalt arkiv.
– Materialet vi har här kan ge oss en värdefull inblick i vad eleverna kan, hur de ser på historieämnet och hur ämnet har förändrats över tid. Det är viktig kunskap både när det gäller utformningen av kursplaner och utvecklingen av ämnet i skolan i stort, säger David Rosenlund.

Vetenskaplig artikel:

Continuity and change, large scale assessment and equity: a study of gender related differences regarding conceptual knowledge, The Curriculum Journal.

Kontakt:

David Rosenlund, universitetslektor i historiedidaktik vid Malmö universitet,  david.rosenlund@mau.se

Fotnot:

David Rosenlunds forskning är främst inriktad mot olika aspekter av undervisning i historia, exempelvis kursplanefrågor, bedömning i historieämnet och elevers strategier när de tar sig an olika aspekter av historieämnet.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Niondeklassare brister i historiekunskaper

 lästid ~ 2 min