Tema

Sämre matematik i redan utsatta skolor

Elever med sämre socioekonomiska förutsättningar får sämre möjligheter att lära sig matematik. Undervisningen täcker in färre delar av kunskapsinnehållet – och fler lärare uppger att de inte är väl förberedda när de ska undervisa.

Det visar en avhandling i pedagogik vid Göteborgs universitet har jämfört, vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.

– Det är en ojämlik fördelning av lärarkompetens i svenska skolor. Elever med sämre socioekonomiska förutsättningar går i skolor där det ges sämre möjligheter att lära sig jämfört med elever med bättre socioekonomiska förutsättningar, säger doktoranden Victoria Rolfe, vid Göteborgs universitet.

Hon har använt sig av data från den internationella studien TIMMS för att analysera skillnader i lärmöjligheter – det vill säga hur mycket ämnesinnehåll som eleverna får undervisning i – och elevernas provresultat.

Ojämlikhet i lärmöjligheter

TIMMS genomförs i cirka 80 länder och undersöker kunskaper i matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och 8. Victoria Rolfe har gjort en internationell jämförelse mellan de länder som deltog i årskurs 8 år 2003, 2007, 2011 and 2015.

– I nästan alla länder fanns det en ojämlikhet i matematikkunskaper utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Den ojämlikheten var tydligare i länder med större inkomstskillnader, säger Victoria Rolfe.

I många länder fanns det också en ojämlikhet i lärmöjligheter utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar och i ett fåtal länder bidrog skillnaderna i lärmöjligheter till en ännu större ojämlikhet i matematikkunskaper.

– Intressant nog var ojämlikheten i lärmöjligheter relaterad till graden av urbanisering, det vill säga hur stor del av befolkningen som lever i tätorter, säger Victoria Rolfe.

Ojämlikhet i svenska klassrum

Även om det finns relativt låga inkomstskillnader i Sverige så fanns det en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaper utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. I TIMMS 2003 och 2015 fanns det tendenser till ojämlikhet i lärmöjligheter och att denna ojämlikhet ytterligare ökade ojämlikheten i matematikkunskaper.

För att bättre förstå hur ojämlikheten ter sig i svenska klassrum har Victoria Rolfe undersökt lärarkompetens i årskurs 8. Förutom ojämlikhet i matematikkunskaper och lärmöjligheter, fanns det också en skillnad i hur väl förberedda lärarna var att undervisa.

Obehöriga lärare i skolor med resursstarka elever säger sig vara bättre förberedda att undervisa om centrala kunskapsinnehåll i matematik jämfört med obehöriga lärare i klasser med hög andel resurssvaga elever. När lärarna har behörighet är det ingen skillnad i hur väl förberedda lärarna anser sig vara i olika typer av klasser.

– Resultatet visar att det finns en ojämlikhet i svenska klassrum och ger oss en förståelse av hur den ser ut. Förhoppningsvis kan det vara en startpunkt för en mer nyanserad diskussion om ojämlikhet och åtgärder som kan skapa en mer likvärdig skola, säger Victoria Rolfe.

TIMMS

TIMSS är en internationell studie som undersöker kunskaper i och attityder till matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och årskurs 8.

TIMMS samlar också in uppgifter om elevers attityder, deras socioekonomiska bakgrund, samt lärares och rektorers uppfattning om bland annat undervisning, kompetens och trygghet i skolan.

Lär mer om TIMMS på Skolverkets webb.

Avhandling:

Exploring socioeconomic inequality in educational opportunity and outcomes in Sweden and beyond.

Kontakt:

Victoria Rolfe, doktorand i pedagogik vid Göteborgs universitet, victoria.rolfe@gu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Sämre matematik i redan utsatta skolor

 lästid ~ 2 min