Bild: Alexis Brown/Unsplash
Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

I skolan presterar flickor i allmänhet bättre än pojkar i matematik. Ändå väljer de sällan utbildningar inom naturvetenskap, teknik och matematik. Är flickors “relativa förmåga” förklaringen?

– Vi har nu redan ett bra tag vetat att flickor presterar bättre än pojkar inom matematikrelaterade områden, men de väljer fortfarande inte STEM-linjer (utbildningar inom naturvetenskap, teknik och matematik). De leder ofta till högprestige- och höginkomstyrken, men trots det väljer de mycket begåvade tjejerna inte dessa områden. Men pojkarna gör det, säger Maaike van der Vleuten, forskare i sociologi vid Stockholms universitet.

Är den relativa förmågan förklaringen?

Hon har studerat om orsaken till detta kanske inte är flickornas absoluta förmåga – hur bra de är på matte – utan snarare deras relativa förmåga: Är de – i genomsnitt –  visserligen bättre på matte än pojkar, men också ännu bättre i andra ämnen?

– Om du är bra på matematik, men också bättre i ett annat ämne, som språk till exempel, så är det ganska logiskt utifrån rationella val att du väljer det ämne du är bäst på. Och eftersom pojkar är jämförelsevis bättre i matematik, kan det vara mer logiskt för dem att välja en STEM-inriktning. Eftersom flickor ofta är relativt sett bättre i språk jämfört med matematik kan det därför vara mer rationellt att välja icke-naturvetenskapliga områden för dem. Denna relativa förmåga som förklaringsmodell har hittills ägnats ganska lite uppmärksamhet inom social forskning, säger Maaike van der Vleuten.

Använde data från Nederländerna

I studien använder hon sig av data från Nederländerna, där man redan i 15-årsåldern väljer studieinriktning. Det finns fyra olika banor att välja mellan och de ger dig olika möjligheter att välja utbildning efter gymnasiet.

– Det här valet är mycket viktigt. Väljer du en viss inriktning utesluter du andra karriärvägar. Om du till exempel vill bli läkare måste du välja naturvetenskap och hälsa eller naturvetenskap och teknik redan vid 15 års ålder. Väljer du de andra två inriktningarna blir det väldigt svårt att studera medicin efter gymnasiet, säger Maaike van der Vleuten.

Relativa förmågan förklarar inte könsskillnader

Maaike van der Vleuten fann stora skillnader mellan könen i detta tidiga utbildningsval. Redan vid 15 års ålder syns att pojkar är mer benägna att välja naturvetenskap och teknik, medan flickor är mer benägna att välja de mer språkorienterade områdena. Ungdomar väljer oftare områden de är jämförelsevis bättre på, där deras relativa förmåga är högre – inte nödvändigtvis den absoluta förmågan. Men studien visar också att detta inte förklarar könsskillnader i valen.

Absoluta förmåga: Hur bra du är på något.
Relativ förmåga: Hur bra du är på något i jämförelse med något annat.

– Vi kan se att relativ förmåga är viktig. Är du jämförelsevis bra på matte väljer du matteinriktning. Men vad jag ser är att den här effekten inte skiljer sig för pojkar och flickor, säger hon.

Familjebakgrund inte heller förklaringen

En annan komponent som har stor betydelse för studievalen är familjebakgrunden.

– Om du kommer från en högutbildad bakgrund är det mer sannolikt att du blir bättre på matematik. Denna effekt är större för flickor, men den förklarar inte könsskillnaderna i studievalen, säger Maaike van der Vleuten.

– Att svara på vad som ligger bakom skillnaderna mellan pojkars och flickors studieval verkar inte vara så enkelt. Jag tror inte att det finns en enskild anledning till könsskillnaderna, säger hon.

Behövs mer forskning

För att förklara den här typen av händelser föreslår Maaike van der Vleuten ytterligare forskning som kombinerar flera parametrar.

– Vi vet att flera faktorer har visat sig vara viktiga, som könsnormer, föräldrar, kamrater, syskon etc, säger Maaike van der Vleuten.

Det viktigaste resultatet av studien är att könsskillnaderna börjar synas väldigt tidigt, och i den här typen av utbildningssystem kan det få stor inverkan på de unga elevernas utbildningsvägar, menar Maaike van der Vleuten.

– Det här belyser behovet av att studera vilka faktorer som formar könsskillnader redan i mycket tidig ålder.

Så gjordes studien

Studien använder två omgångar av data från den nederländska delen av enkäten CILS4EU. Denna studie följer ett representativt urval av elever i årskurs åtta, från tonåren till ung vuxen ålder.

Ungdomarna fyllde själva i frågeformulär om sin psykiska och fysiska hälsa under två olika år, i åldern 14–15, årskurs 8 och ålder 15–16, årskurs 9. Även föräldrar fyller i ett frågeformulär, vilket gjorde det möjligt för studien att ta hänsyn till föräldrarnas och familjens egenskaper och bakgrund.

Elevernas relativa förmåga mättes genom respondenternas relativa prestationer i matematik jämfört med språk (nederländska och engelska). När eleverna i Nederländerna gör sitt val av gymnasielinje i slutet av årskurs 8, kunde forskaren identifiera valet av studieområde och koppla det till studieresultaten.

Vetenskaplig artikel:

Gender Differences in Fields of Study: The Role of Comparative Advantage for Trajectory Choices in Upper Secondary Education.

Kontakt:

Maaike van der Vleuten, forskare i sociologi, Institutet för social forskning (SOFI)
Stockholms universitet, maaike.vandervleuten@sofi.su.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera