Tema

Ökad ensamhet och stress när gymnasieskolorna stängde

Ensamhet, bristande motivation och stress. Det blev några effekter för sistaårseleverna när gymnasieskolorna övergick till distansundervisning i våras. Det framkommer i en ny studie genomförd av forskare vid Göteborgs universitet.

Den 3 december, beslöt Folkhälsomyndigheten och regeringen att gymnasieskolorna återigen ska övergå till fjärr- eller distansundervisning. I en nyligen publicerad studie har forskare undersökt hur vårens skolnedstängning påverkade de elever som då gick sista året på gymnasiet.

– Det var en mycket speciell situation. Vi ville belysa hur utbildningen förändrades ur ett elevperspektiv och få en djupare förståelse för elevernas situation, säger Ingrid Henning Loeb, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Forskarna samlade in 87 skriftliga redogörelser från elever. Det var antingen längre fria svar på ett antal öppna frågor eller texter som eleverna skrev själva.

Skolan blev en mängd enskilda uppgifter

– Genom en sån här studie där elevernas röster, tankar och känslor kom i dagen genom deras egna redogörelser fick vi inblickar som man inte kan få med enkäter som datainsamlingsmetod, säger Ingrid Henning Loeb.

Eleverna gick på både högskoleförberedande program och yrkesprogram på gymnasieskolor över hela landet.

– Deras redogörelser synliggjorde dels hur undervisningsinnehållet omvandlades till en mängd enskilda uppgifter som ofta skulle hanteras under stress, dels ensamheten som många kände av att sitta hemma på sin egen kammare och utföra dessa uppgifter på egen hand, säger Ingrid Henning Loeb.

Mindre socialt samspel

Gymnasieskolorna gick i våras över till distansundervisning i princip över en natt. I elevernas berättelser beskrivs hur de kämpade med att få tekniken att fungera och att skapa en rutin för skolarbetet. Väldigt många satt på sitt rum, varav många satt i sängen, och kommunicerade digitalt med lärare och klasskamrater.

Av studien framkommer hur läroprocessen ändrades så att det blev fler individuella inlämningsuppgifter istället för lärandemoment som till exempel gruppdiskussioner, samarbete och annat som kräver mer sociala interaktioner.

– Många elever påpekade att lärarna stöttade dem på olika sätt, men det fanns också elever som satt och väntade på svar på sina frågor och kände stor uppgivenhet. Det framkom också hur utbildningsvillkoren skiftade. Många bor trångt eller har dålig uppkoppling, medan andra har goda förutsättningar med föräldrar som kan stötta. Det påverkar såklart lärandet, säger Sally Windsor, universitetslektor i pedagogiskt arbete

Nedstämdhet och oro

Forskarna ställde också frågor om elevernas sociala situation. Svaren visar att många saknade det sociala samspelet i skolan och med kompisar, att de kände oro för anhöriga i riskzon och att de kämpade med nedstämdhet och stress.

– Det fanns en del elever som tyckte att det inte var något problem att sitta hemma, utan att det var skönt eller bekvämt. Men det var inte många. Det är dock svårt att veta vad som berodde på just distansundervisningen. Det var en helhetssituation – med ensamheten, smittspridningssituationen, uteblivandet av studentfirande och mängden inlämningsuppgifter och framtiden som stod på spel, säger Sally Windsor.

Skolor måste upprätthålla det sociala samspelet

Under höstterminen har gymnasieskolorna hanterat coronapandemin på olika sätt. Vissa har haft all undervisning på plats i skolan, andra har haft delvis distansundervisning. När nu samtliga återigen övergår helt till distansundervisning är det viktigt upprätthålla det sociala samspelet.

– I vissa elevberättelser framgick att de inte tyckte att de känner sina klasskamrater tillräckligt väl för att ta kontakt med dem när de inte är i skolan. De saknade dock samvaron med dem på olika sätt, och värderade kamraternas betydelse för sitt eget lärande och sin egen motivation, säger Ingrid Henning Loeb.

Ingrid Henning Loeb och Sally Windsor ser det därför som angeläget för skolledare och lärare att hålla skolans sociala funktion och lärandets sociala aspekter i ständig åtanke, det vill säga hur relationer påverkar motivation och lärandet.

– Det här vet i princip varenda lärare, men det är något som man på skolnivå behöver hålla i fokus. Vi ser nu till exempel i diskussioner i sociala medier hur formfrågor lätt hamnar i fokus istället, till exempel om man kan få närvaro om man inte har kameran på eller inte sitter upp, säger Ingrid Henning Loeb.

Så gjordes studien

87 skriftliga redogörelser av elever i år 3 på gymnasiet som samlades in under maj 2020. Eleverna gick både högskoleförberedande och teoretiska program på gymnasieskolor över hela landet. Studien är genomförd av Ingrid Henning Loeb, docent i pedagogik och Sally Windsor, universitetslektor i pedagogiskt arbete. Online-and-alone (och ofta i sängen) – Elevers berättelser om gymnasietidens sista månader våren 2020, är publicerad i vetenskapliga tidskriften Paideia.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Ökad ensamhet och stress när gymnasieskolorna stängde

 lästid ~ 3 min