Forskning om idrott
Rörelse och tävling – idrott ger glädje för både kroppen och hjärnan. Forskare undersöker både elitidrottare och de som tränar på sin fritid. Vad är riskerna med hård träning och varför blir en del så bra på en idrott? Det är exempel på frågor som forskare studerar. Här samlar vi forskningsresultat om idrott.
-
Så kan idrottslärare bli bättre på att hantera övervikt hos elever
Idrottslärare försöker på olika sätt inkludera överviktiga barn i undervisningen, men risken finns att strategierna slår fel. Det visar en studie.
-
Idrottsliv utomhus under pandemin utmanade föreningar
Under pandemin flyttade idrotten ofta utomhus. Det blev ett sätt att kunna fortsätta med träning och idrottsverksamhet. Företag inom träningssektorn var bättre på att hitta kreativa lösningar under omställningen än föreningsidrotten, visar ny...
-
Ryttare vill ha Wikipedia om hästar
Många ryttare vänder sig till sociala medier för att dela tips och få svar på frågor. Samtidigt tycker de att informationen på nätet kan vara problematisk och efterfrågar faktabaserad kunskap.
-
Träning och syn på kroppen påverkar hur tonåringar mår
Killar på högstadiet är ofta mer fysiskt aktiva och välmående jämfört med jämnåriga tjejer. Men nu visar ny forskning att situationen ändras på gymnasiet. Då är tjejerna mer träningssugna och mår även bättre.
-
Skadad nerv bakom elitidrottares problem
Många elitidrottare inom kontaktsporter lider av långvariga besvär efter hjärnskakningar. Nu visar en studie att symtomen beror på en skada i vestibularisnerven.
-
Hjärnskakning kan ge bestående skador på hjärnan
En hjärnskakning har länge påståtts vara en övergående störning av hjärnans funktioner, utan synbara skador i hjärnan. Nu visar forskning att det inte stämmer.
-
Fotbollens supportrar försvann under pandemin
Stängda läktare under pandemin blev ett svårt slag för supportrarna. Att vara på plats i arenan har större betydelse än man trott. Under pandemin tog intresset för fotboll andra vägar.
-
Kvinnliga uthållighetsidrottare äter för lite kolhydrater
Otillräcklig kunskap om idrottsnutrition gör att många idrottare inte får i sig tillräckligt med energi. En färsk studie bland kvinnliga uthållighetsidrottare med symptom på energibrist, visar att ett för litet kolhydratintag är ett utbrett problem.
-
Kvinnliga idrottares hälsa måste diskuteras
Kunskapen och kommunikationen kring kvinnliga idrottares hälsa behöver förbättras både bland aktiva och tränare, visar forskning från Mittuniversitetet.
-
Hur kommer man i toppform inför ett lopp?
Just nu pågår vinter-OS i Peking och i mars går Vasaloppet av stapeln. Idrottsforskaren Marko Laaksonen vet hur man kommer i toppform till en tävling.
-
Vinter-OS var ingen självklarhet
Vinter-OS i Peking är det 24:e i ordningen. Men vägen fram till de första olympiska vinterspelen var både lång och krokig, berättar Göran Patriksson, professor emeritus i idrottsvetenskap.
-
OS-medaljer – inga lätta saker
327 medaljer ska delas ut under de 24:e vinterolympiska spelen i Peking. Men hur kommer det sig att förstapristagares medalj är i guld? Och varför ge en brons- och inte en kopparmedalj till tredjepristagaren? Forskare vid Göteborgs universitet reder ut skillnader och likheter...
-
Barn vill ha fler alternativ till fysisk aktivitet
Hur får man barn att bli fysiskt aktiva? En avhandling från Karlstads universitet visar att barnen själva efterlyser andra former av aktiviteter än idrott.
-
Fysisk aktivitet ökade koncentrationen i klassrummet
Pulshöjande aktiviteter tycks positiva för inlärningen, visar forskning från Högskolan i Halmstad. Eleverna upplevde också att de fick lättare att koncentrera sig och blev gladare.
-
Pojkar tenderar att premieras på idrottslektionerna
Skolan ska främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter när det gäller idrott och hälsa. Det framgår i den svenska läroplanen. Men trots det är undervisningen inte jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika.
-
Idrott och högre studier – hur kan det kombineras?
Vilka utmaningar möter studenter som vill kombinera idrott med högre studier? Det har forskare vid högskolan i Halmstad undersökt – och resultatet har mynnat ut i nationella riktlinjer som ska underlätta för elitsatsande högskolestudenter.