Artikel från Malmö universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Stängda läktare under pandemin blev ett svårt slag för supportrarna. Att vara på plats i arenan har större betydelse än man trott. Under pandemin tog intresset för fotboll andra vägar.

Lukten, pulsen, solidariteten och gemenskapen som upplevs på plats försvann i takt med att digitala sändningar tog över. Men alla är inte lika negativa, och frågan är hur det blir när arenorna nu öppnar för publik igen.

Forskarna Aage Radmann och Sara Karlén undersökt hur supportrar hanterat att de inte kunnat följa sitt favoritlag på plats Studien bygger på enkäter och ett 50-tal intervjuer, framförallt med fotbollsfans och ingår i ett temanummer om Coronapandemins påverkan på idrotten i tidskriften Sport in Society .

—Den stora saknaden folk upplevde när de inte kunde gå till arenan och följa sitt lag var överraskande. Arenan och att vara på plats har en enorm betydelse för supportrarna. Med Corona försvann känslan för platsen och därmed tog intresset för fotbollen andra vägar, säger Aage Radmann, universitetslektor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet.

Fotboll utan publik saknar själ

Han framhåller också att de känslomässiga kopplingarna till arenan betonas lika mycket av kvinnliga som manliga fans. Att gå på fotboll representerar helt enkelt så mycket mer än att bara se själva matchen. Intervjupersonerna lyfte fram faktorer som gemenskap, solidaritet, lukten, luften, spänningen och inte minst gemenskapen som följer med den fysiska platsen och arenaupplevelsen. De menar att fotboll utan publik är själlöst.

—Det är relationen mellan supporter och supporter men också mellan spelare och supporter och vice versa som är viktig. Arenan måste delas för att ge mening, säger Aage Radmann.

Sociala media tappade betydelse för supportrar

Resultatet visar också att många slutade använda sociala medier. Eftersom de inte kunde gå på match hade de ”inte heller något att berätta” eller diskutera. Men de uppskattade att spelare och klubbledning istället gjorde sig mer tillgängliga digitalt under pandemin.

—Idrottsklubbarna verkar ha gått igenom en snabbkompetensutveckling vad gäller digitalisering. Man har en helt annan mediestrategi nu än före Corona.

Det finns också en grupp supportrar som i enkäten uppger att de kommer att fortsätta att följa matcherna digitalt.

— Ungefär 20 procent säger det, medan andra säger att de kommer att gå ännu mer på plats. Jag tror att klubbarna är mest oroliga över dem som inte har så starka känslomässiga band till klubben. Kommer de att återvända? undrar Aage Radmann.

I ett specialnummer av Sport in Society beskriver idrottsforskare från flera länder hur Covid-19 påverkat idrotten ur olika synvinklar och på olika nivåer. Vilka effekter pandemin fick på idrottare, motionärer, åskådare, fans, tränare, organisationer och andra aktörer, och hur olika grupper anpassade sig till situationen. Redaktörer är Aage Radmann, Susanna Hedenborg och David Svensson, samtliga forskare vid Malmö universitet.

Kontakt:

Aage Radmann, aage.radmann@mau.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera