Höstvy över samhälle, flygbild, vatten och skog i olika färger.
Bild: Peter van der Meulen, Unsplash.
Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 ledde till att radioaktivitet spreds över Sverige och Europa. I en långtidsstudie visar forskare, med nya beräkningsmetoder, på samband mellan stråldoser och vissa typer av cancer.

Studien är en långtidsuppföljning som omfattar samtliga invånare som 1986 bodde i nio län: Norrbotten, Dalarna, Södermanland, Jämtland, Västmanland, Gävleborg, Västerbotten, Uppsala och Västernorrland.

I dessa län finns personer med olika stråldosnivåer som orsakats både via intag av kontaminerade livsmedel och av strålning från markbeläggningen. Med markbeläggning menas den beläggning av cesium-137 som finns i svensk mark, huvudsakligen på grund av nedfallet efter Tjernobylolyckan.

Cesium-137

Cesium är ett grundämne. Cesium-137 är radioaktivt cesium, en isotop som bildas vid kärnklyvning, exempelvis i reaktorer i kärnkraftverk. Cesium-137 finns i mark i Sverige till följd av nedfallet efter de atmosfäriska kärnvapenproven på 1950- och 60-talen och till följd av Tjernobylolyckan 1986.

Cesium-137 kan via bete överföras till kor och deras mjölk och genom det hamna i människokroppen. Än idag hittas cesium också i vildsvinskött, renkött, annat vilt, insjöfisk och svamp. I Sverige bedöms risken för hälsan på grund av cesium i maten vara liten. Det gäller både mat i butiker och viltkött, fisk och svamp som inte kommer från butiker. Cesium-137 kan också påverka människor via strålning som kommer från marken.

Cs, i text. Utsnitt av periodiska systemet.

Källor: Naturvårdsverket och Livsmedelsverket.

Tidigare uppföljningar som har gjorts i Sverige, den senaste 2010, har visat på en viss ökning av all cancer sammantaget, kopplad till strålningen från cesium i marken.

– Den stora skillnaden gentemot dessa studier är att vi nu utvecklat och använt ett dosberäkningsprogram för att kunna beräkna stråldoserna till kroppens olika organ från mark och livsmedel, säger Martin Tondel, forskare i arbets- och miljömedicin vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet.

Tjernobylkatastrofen

Tjernobylolyckan, eller Tjernobylkatastrofen, var en mycket allvarlig reaktorolycka i kärnkraftverket i Tjernobyl norr om Kiev i Ukraina, då sovjetrepublik. Olyckan inträffade den 26 april 1986 när en reaktor exploderade.

Sverige blev påverkat då regnmoln band radioaktiva partiklar som drev med vinden och orsakade radioaktivt nedfall över stora områden. Gävletrakten drabbades hårdast.

Källa: Wikipedia

Forskarna har jämfört förekomsten av olika cancerformer, via det nationella cancerregistret, med de beräknade stråldoserna från mark och livsmedel till de olika kroppsorganen. De har också justerat för potentiellt påverkande faktorer som bakomliggande cancerförekomst i länen före Tjernobylolyckan, boende i tätort och glesbygd, utbildningsnivå, ålder och kön.

Något mer cancer

Resultaten visar en svagt ökad förekomst av cancer i tjocktarmen, bukspottskörteln och magsäcken hos män samt en viss ökning av lymfkörtelcancer hos kvinnor.

Riskökningarna är dock små och säger inget om enskilda människors cancerrisk. Forskarna betonar också att det är viktigt att tolka sådana här epidemiologiska resultat med försiktighet. Att samband finns betyder inte att man säkert kan säga att strålningen ligger bakom sjukdomarna.

Mer cesium hos jägare och lantbrukare

Människor som äter mycket mat från jakt, fiske och bärplockning får ofta i sig mer cesium än andra. Forskarna kunde också se, på 1980-talet efter Tjernobylolyckan, att jägare och lantbrukare i exempelvis Gävletrakten överlag hade mer radioaktivt cesium i kroppen än stadsbor.

Men huruvida det ökat cancerrisken eller inte hos dessa grupper är också svårt att säga, säger forskaren Martin Tondel.

– Jägare i de undersöka länen tycks överlag ha en något ökad cancerrisk jämfört med andra, men det är omöjligt att säkert säga vad det beror på. Jägarna med något ökad cancerrisk finns även i län som fick ett lågt radioaktivt nedfall. Så det behöver inte bero på Tjernobyl. Det kan finnas bakomliggande faktorer som vi inte känner till.

Detta kan ha påverkat resultaten i den nya studien i någon mån, säger Martin Tondel.

– Ja, eftersom jägarandelen i befolkningen skiljer mellan länen kan det inverka på resultaten. Men varför det ser ut så här bland jägare vet vi alltså inte.

Text: Uppsala universitet och forskning.se

Vetenskaplig artikel:

Dose–response analysis of protracted absorbed organ dose and site-specific cancer incidence in Sweden after the Chernobyl nuclear power plant accident, Environmental Epidemiology.

Kontakt:

Martin Tondel, forskare i arbets- och miljömedicin, institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, och Akademiska sjukhuset
martin.tondel@medsci.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera