Den medeltida värmeperioden var svalare än man tidigare trott, enligt nya studier av trädens årsringar. Det innebär att dagens temperaturer är högre än någon annan period under de senaste 1 200 åren.
Genom medeltiden och århundradena som följde har klimatet varierat betydligt. Då inträffade inte bara den så kallade Lilla istiden utan också den “medeltida värmeperioden” då det kan ha varit ovanligt varmt. Den varmare perioden kan tydligt ses i rekonstruerade temperaturer baserade på trädens årsringar.
Dessa rekonstruerade medeltida temperaturer framställs ofta som högre än dagens temperaturer, trots att det inte finns någon känd fysisk förklaring till en sådan exceptionell medeltida värme. Klimatmodeller visar i stället bara måttligt varma temperaturer för den medeltida värmeperioden.
Ny metod tolkar årsringar
Nu har ett internationellt forskarlag använt en ny metod för att mäta och tolka trädens årsringar. Den visar att värmeperioden under medeltiden kan ha överskattats i tidigare studier.
– Tidigare rekonstruktioner är baserade på bredden eller tätheten på trädets årsringar. Båda är väldigt beroende av temperatur, men ibland spelar andra faktorer roll för hur bred eller tät en årsring i trädet blir, säger Kristina Seftigen som är forskare i dendrokronologi* vid Göteborgs universitet.
Forskarna har gjort en ny rekonstruktion med hjälp av trädens årsringar, baserad på en särskilt exakt metod för att uttyda temperaturinformation från träd. De nya resultaten stämmer bättre överens med klimatmodellerna och visar att den medeltida värmeperioden var svalare än man tidigare trott – åtminstone i Skandinavien där de studerade träden har vuxit.
Forskarna drar därför slutsatsen att dagens uppvärmning troligen ligger utanför intervallet för naturliga temperatursvängningar under de senaste 1 200 åren.
Celler ger information om klimatet
I studien använde forskarna en ny metod för att mäta cellväggstjockleken på cellerna i årsringarna.
– Varje enskild cell i varje årsring registrerar klimatinformation från tiden då den bildades. Genom att analysera hundratals, ibland tusentals celler per ring, kan vi få väldigt bra information om klimatet, säger forskaren Jesper Björklund vid det schweiziska federala forskningsinstitutet, WSL.
50 miljoner celler uppmätta
För den nya tidsserien mätte forskarna cellväggarna hos 50 miljoner celler. Dessa kommer från 188 levande och bevarade döda tallar av arten Pinus sylvestris från Sverige och Finland. Tillsammans täcker årsringarna en period av 1170 år.
Utifrån dessa mätningar rekonstruerade forskarna sedan sommartemperaturerna i Skandinavien och jämförde dem både med modellsimuleringar av det regionala klimatet och med tidigare rekonstruktioner baserade på årsringarnas täthet.
Oöverträffad uppvärmning
Studien visar att temperaturerna i klimatmodellerna och den nya tidsserien från årsringarna stämmer väl överens.
– Det betyder att det nu finns två oberoende redogörelser för det regionala klimatet som ger bevis för att den medeltida fasen inte var så varm som vi tidigare trott. I stället visar båda att den nuvarande uppvärmningen är oöverträffad, åtminstone under det senaste årtusendet. Det visar tydligt växthusgasutsläppens viktiga roll för de skandinaviska temperaturvariationerna, säger Jesper Björklund.
Vetenskaplig studie:
Fennoscandian tree-ring anatomy shows modern climate warmer than Medieval, Nature.
Kontakt:
Kristina Seftigen, forskare i dendrokronologi vid institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet, kristina.seftigen@gvc.gu.se
Jesper Björklund, forskare i dendrokronologi på Schweiziska federala forskningsinstitutet, WSL, jesper.bjoerklund@wsl.ch
