AI tolkar känslor i patienternas ord

Studien som är gjord av forskare vid Lunds universitet visar att läkare och patienter skiljer sig åt när det gäller hur de tycker att hälsa eller ohälsa ska förmedlas.

Medan läkare ofta föredrar betygsskalor där patienten själv får skatta sitt psykiska välmående enligt förutbestämda svar (Exempelvis: Har du litet intresse för att göra saker? inte alls; ibland; ofta; dagligen) så föredrar patienter att beskriva sitt mående med egna ord. (Exempelvis: Beskriv din mentala hälsa!).

Fritt språk i stället för skattningsskalor

I studien undersökte forskarna en grupp på 150 patienter med självdiagnostiserad depression eller ångest. Därefter ställdes samma frågor till en kontrollgrupp med ytterligare 150 deltagare.

Svaren visade att patienterna tyckte det var viktigt att använda fritt språk eftersom det ses som det naturliga sättet kommunicera sitt mående. Det fria språket uppfattar patienten som ett mer precist sätt att formulera sig och därmed bli bättre förstådd. Detta ansåg inte patienterna var möjligt när de använde graderade skattningsskalor. Fördelen med graderade skattningsskalor var att de gick snabbare och enklare att besvara, samtidigt saknar metoden möjligheten att ge mer individualiserad vård.

AI bättre på att mäta känslor i språk

Artificiell intelligens har visat sig vara mer exakt än betygsskalor när det gäller att mäta känslor i språk. De senaste åren har stora framsteg inom språkteknologin (Natural Language Processing) med hjälp av AI och maskinlärning. Depression och ångest kan nu med stor träffsäkerhet diagnosticeras utifrån öppna frågor som analyseras med hjälp av AI-metoder.

– Vi har hittills varit begränsade till självskattningsformulär med betygsskalor där patienter själva behövt omvandla sina känslor till siffror. Idag är detta inte nödvändigt eftersom bedömningen kan göras av AI, säger Sverker Sikström, professor i psykologi och den som lett studien.

Sikström har utvecklat en AI-produkt som gör det möjligt för patienter att fritt beskriva sin psykiska hälsa i texter, som sedan tolkas av artificiell intelligens. Resultaten används sedan som underlag av psykologer och läkare.

– Det finns ett stort intresse bland vårdgivare att på det här sättet kunna ge patienten ett stöd som både är individuellt och effektivt, säger Sverker Sikström.

Vetenskaplig artikel:

Artikeln kommer från Lunds universitets nyhetssajt